Enerigiodling på trädesmark

Det är ur många synpunkter angeläget att eldningen med
fossila bränslen minskar. Utsläppen av koldioxid skall
minska.

EU-trädan, 12 procent av den så kallade
reformgrödearealen under 1995, därefter sannolikt 15
procent, representerar en resurs som vi på ett bra sätt måste
utnyttja till bland annat energiodling.

Inom växtförädlingen har nu tagits fram ett
energispannmål med svart kärna. Denna kärna duger inte för
humankonsumtion. Som energispannmål kan den passa
utmärkt i sydsvenska slättbygder där odling av energiskog
icke är önskvärd. På detta sätt kan de goda slättjordarna
hållas igång och räddas för framtida ökade behov inom
livsmedelsproduktionen.

Vi kan redan i dag räkna med en tämligen avreglerad
framtida livsmedelsmarknad. För svensk del är detta inget
problem under förutsättning att svenska producenter får
arbeta på lika villkor som sina utländska kollegor. I en sådan
marknad kan småskalig eldning med energispannmål för
uppvärmning kunna bli intressant som ett alternativ till olja.
EUs trädesregler ställer hårda krav på den som odlar
spannmål för eldningsändamål, bränslekärna. Odlaren skall
ha försäljningskontrakt på den beräknade kvantiteten och
ställa bankgaranti eller deponera 120 procent av
trädersättningen som en säkerhet för att spannmålet inte
används för foder- eller livsmedelsproduktion.

Ur miljösynpunkt men även för att underlätta en bättre
resursfördelning vore det önskvärt om eldning med
energispannmål på något sätt kunde avbyråkratiseras. Detta
förutsätter en tillfredsställande kontroll. I
växtförädlingsförsök finns nu ett vete med mörk eller svart
kärna. Vid inblandning i foder eller mjöl avslöjar sig råvaran
direkt. Detta innebär att en bra kontrollmöjlighet finns.
Utsäde är för närvarande ej tillgängligt men kan så vara om
tre år.

Energispannmålseldning i mindre pannor är tekniskt
utprovad såväl i Skåne som i Västergötland. Det är av största
intresse att redan nu kunna starta uppbyggnaden av lokala
system för energispannmålseldning. Detta dels för eldning
på den egna gården men även i andra mindre pannor på upp
till 300 kW, använda för uppvärmningsändamål.

Med ''svartvetet'' som trädesgröda borde ett förenklat
system kunna byggas upp. Ett tänktbart system kan baseras
på anmälningsplikt, angivande av egen förbrukning och
övrig kontrakterad försäljning. Samtidigt måste odlare och
användare medge kontroll i egen foderproduktion.

Från svensk sida bör vi redan nu i detalj klargöra hur ett
tänkt sådant system skulle kunna utformas. Vidare bör
Sverige driva frågan inom EU, att svenska spannmålsbygder
finge utgöra ett dispensområde för ett förenklat system.
Detta för att snabbt vinna erfarenheter på området.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om dispens från gällande EU-regler
avseende odling av spannmål för eldningsändamål.

Stockholm den 23 januari 1995

Ingvar Eriksson (m)

Peter Weibull Bernström (m)