Motion till riksdagen
1994/95:Jo222
av Ingvar Eriksson och Carl G Nilsson (m)

Inlösensystemet för spannmål


Sverige är efter årsskiftet fullvärdig medlem i EU. Därmed
gäller också EU:s jordbrukspolitik fullt ut i Sverige.
Rimligen bör då svenska politiker och myndigheter
eftersträva att uppnå så likartade förutsättningar som möjligt
med övriga EU-länder då det gäller produktion, distribution
och handel. Konkurrens på lika villkor måste vara en
eftersträvansvärd och självklar princip.
Mot den bakgrunden är det mycket anmärkningsvärt att
den svenska regeringen ''kört över'' sin myndighet då det
gäller att fastställa antalet prisorter för inlösen av spannmål
i Sverige, efter EU-medlemskapet.
Jordbruksverket har föreslagit 33 prisorter vilket förslag
också stöddes av den borgerliga fyrpartiregeringen vilket
framgick av prop. 1994/95:19. Man aviserade där minst 30
orter.
Den socialdemokratiska regeringen har nu emellertid hos
EU-kommissionen notifierat endast fyra prisorter vad avser
interventionssystemet för spannmål i Sverige.
Noterbart är att antalet prisorter inom övriga EU-länder är
stort. (En prisort per 50 000 ha spannmål.) I Sverige skulle
med (s)-förslaget inte mindre än 375 000 ha ingå per prisort.
Regeringsförslaget är orimligt och visar än en gång att den
socialdemokratiska regeringen inte är beredd att ge svenskt
jordbruk jämförbara konkurrensvillkor. Effekten blir
dessutom den att EU genom förslaget gör en vinst, men på
Sveriges bekostnad.
Inkomsterna i svensk spannmålsodling minskar i
storleksordningen 100 miljoner kronor genom längre och
dyrare transporter, vilket också slår negativt på
skatteunderlaget.
Inlösensystemet bör utformas så att prisorterna blir så
många och väljs på sådant sätt att fraktkostnader och
inlösenpris blir så lika som möjligt för odlarna oavsett var i
landet de levererar sin spannmål.
Ett system med ett större antal prisorter, exempelvis 30
stycken, skulle blivit rättvisare, utan några extra kostnader
för den svenska statskassan.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om antalet prisorter för inlösen av
spannmål.

Stockholm den 23 januari 1995

Ingvar Eriksson (m)

Carl G Nilsson (m)