Motion till riksdagen
1994/95:Jo214
av Lennart Brunander (c)

Interventionsorter för uppköp av spannmål


Vid Sveriges inträde i EU inlemmas det svenska jordbruket
i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det innebär bl.a. att
det interventionssystem för uppköp av spannmål som finns
inom EU gäller också svenskt jordbruk. I propositionen om
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1994/95:19,
som fyrklöverregeringen förelade riksdagen med
utgångspunkt från det framförhandlade avtalet, beskrivs
detta på följande sätt.
Det svenska inlösensystemet bör upphöra vid ett svenskt
medlemskap i EU. EG:s system med intervention och
exportstöd gäller således vid samma tidpunkt. Vid
medlemskap inrättas minst 30 interventionsorter fördelade
över landet. Orterna väljs så att fraktkostnaderna och
garantipriset för spannmål blir så lika som möjligt. Lägsta
kvantitet för köp till intervention bör vara 200 ton för
samtliga spannmålsslag.
I den proposition som den socialdemokratiska regeringen
sedan lämnade till riksdagen (Vissa livsmedelspolitiska
åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen,
1994/95:75) togs inte denna fråga upp över huvud taget.
Riksdagens beslut innebar inget preciserat ställningstagande
i denna fråga, men det som sas i proposition 1994/95:19 om
minst 30 interventionsorter motsades inte heller,
utgångspunkten i beslutet bör därför vara att denna
målsättning skulle gälla.
Därefter har den nuvarande regeringen på eget initiativ,
utan att informera riksdagen, i Bryssel med EU kommit
överens om att Sverige skall ha 4 interventionsorter. Detta
kommer att innebära en sänkning av spannmålspriset för
merparten av de svenska odlarna. Man har beräknat att med
regeringens ställningstagande, kommer ersättningen för
svensk spannmål från EU totalt sett att minska med 150 till
200 miljoner per år. Pengar som svenskt jordbruk och svensk
ekonomi går miste om. Vi tycker att detta är ett felaktigt
beslut, taget på fel sätt. Riksdagen borde fått möjlighet att
säga sin mening om detta och det borde ha varit
målsättningen att ha minst 30 interventionsorter som gällde.
Nedan uppräknade 32 orter är en kompromiss som beaktar
intressen från handel, odlare och konsument. Förslaget
bedöms dessutom vara väl avvägt mellan olika regioner.

Syd
Öst
Väst
Norr
Helsingborg
Gotland
Uddevalla
Västerås
Malmö
Norrköping
Hällekis
Köping
Ystad
Djurö
Lidköping
Stockholm
Åhus
Skänninge
Vara
Norrtälje
Sölvesborg
Kumla
Falköping
Uppsala
Falkenberg
Strängnäs
Skattkärr
Sala
Halmstad
Södertälje
Tidan
Kalmarsund
Kalmar
Nyköping
Säffle
Hedemora
Lönsamheten i svenskt jordbruk har inte råd med sådana
här beslut. Det finns som vi ser det inte heller några bärande
motiv för att bara ha 4 interventionsorter.
Riksdagen bör mot den bakgrunden ge regeringen i
uppdrag att med EU förhandla fram en ny lösning av
interventionssystemet i enlighet med målsättningen i
proposition 1994/95:19 med minst 30 interventionsorter.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen med EU förhandlar fram
en ny överenskommelse om antalet interventionsorter i
enlighet med det förslag som finns i motionen.

Stockholm den 20 januari 1995

Lennart Brunander (c)

Lennart Daléus (c)

Kjell Ericsson (c)

Marie Wilén (c)

Birgitta Carlsson (c)

Kerstin Warnerbring (c)

Sivert Carlsson (c)

Roland Larsson (c)