Vid Sveriges inträde i EU inlemmas det svenska jordbruket i EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det innebär bl.a. att det interventionssystem för uppköp av spannmål som finns inom EU gäller också svenskt jordbruk. I propositionen om Sveriges medlemskap i Europeiska unionen 1994/95:19, som fyrklöverregeringen förelade riksdagen med utgångspunkt från det framförhandlade avtalet, beskrivs detta på följande sätt.
Det svenska inlösensystemet bör upphöra vid ett svenskt medlemskap i EU. EG:s system med intervention och exportstöd gäller således vid samma tidpunkt. Vid medlemskap inrättas minst 30 interventionsorter fördelade över landet. Orterna väljs så att fraktkostnaderna och garantipriset för spannmål blir så lika som möjligt. Lägsta kvantitet för köp till intervention bör vara 200 ton för samtliga spannmålsslag.
I den proposition som den socialdemokratiska regeringen sedan lämnade till riksdagen (Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen, 1994/95:75) togs inte denna fråga upp över huvud taget. Riksdagens beslut innebar inget preciserat ställningstagande i denna fråga, men det som sas i proposition 1994/95:19 om minst 30 interventionsorter motsades inte heller, utgångspunkten i beslutet bör därför vara att denna målsättning skulle gälla.
Därefter har den nuvarande regeringen på eget initiativ, utan att informera riksdagen, i Bryssel med EU kommit överens om att Sverige skall ha 4 interventionsorter. Detta kommer att innebära en sänkning av spannmålspriset för merparten av de svenska odlarna. Man har beräknat att med regeringens ställningstagande, kommer ersättningen för svensk spannmål från EU totalt sett att minska med 150 till 200 miljoner per år. Pengar som svenskt jordbruk och svensk ekonomi går miste om. Vi tycker att detta är ett felaktigt beslut, taget på fel sätt. Riksdagen borde fått möjlighet att säga sin mening om detta och det borde ha varit målsättningen att ha minst 30 interventionsorter som gällde.
Nedan uppräknade 32 orter är en kompromiss som beaktar intressen från handel, odlare och konsument. Förslaget bedöms dessutom vara väl avvägt mellan olika regioner.
Syd Öst Väst Norr
Helsingborg Gotland Uddevalla Västerås Malmö Norrköping Hällekis Köping Ystad Djurö Lidköping Stockholm Åhus Skänninge Vara Norrtälje Sölvesborg Kumla Falköping Uppsala Falkenberg Strängnäs Skattkärr Sala Halmstad Södertälje Tidan Kalmarsund Kalmar Nyköping Säffle Hedemora
Lönsamheten i svenskt jordbruk har inte råd med sådana här beslut. Det finns som vi ser det inte heller några bärande motiv för att bara ha 4 interventionsorter.
Riksdagen bör mot den bakgrunden ge regeringen i uppdrag att med EU förhandla fram en ny lösning av interventionssystemet i enlighet med målsättningen i proposition 1994/95:19 med minst 30 interventionsorter.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen begär att regeringen med EU förhandlar fram en ny överenskommelse om antalet interventionsorter i enlighet med det förslag som finns i motionen.
Stockholm den 20 januari 1995 Lennart Brunander (c) Lennart Daléus (c) Kjell Ericsson (c) Marie Wilén (c) Birgitta Carlsson (c) Kerstin Warnerbring (c) Sivert Carlsson (c) Roland Larsson (c)