Det svenska lantbruket är idag inte långsiktigt hållbart.
Specialisering med stora spannmålsgårdar på slätten och
animaliegårdar i skogs- och mellanbygder omöjliggör ett
lantbruk med naturliga kretslopp. Jordbruket har blivit allt
mer beroende av ändliga resurser som fossila bränslen både
för transporter, lantbruksmaskiner och tillverkning av
konstgödsel. Även fosfor i gödselmedel är en sådan ändlig
resurs. Konstgödsel och bekämpningsmedel i lantbruket
medför miljöproblem. I den intensiva animalieproduktionen
med stor djurtäthet innebär även gödselhanteringen problem.
Spridningsarealen är ofta för liten. Det läcker kväve till sjöar,
vattendrag och hav.
Målet ett ekologiskt lantbruk
Sverige måste få ett lantbruk som är långsiktigt uthålligt.
Därför är riksdagens mål att 10 %
av åkerarealen skall vara ekologiskt odlad år 2000 ett
bra mål, men Miljöpartiet de gröna ser det som ett delmål.
Långsiktigt måste målet vara ett lantbruk helt fritt från
användning av ändliga resurser och kemiska
bekämpningsmedel.
10 %-målet innebär att 300 000 ha skall odlas ekologiskt
år 2000. För att nå det målet måste 50 000
ha åker ställas om per år. Det är nästan lika mycket
som arealen som odlas ekologiskt idag, ca 60 000
ha. För att nå det första målet måste regeringen
återkomma till riksdagen med en plan för hur det skall
förverkligas. De politiska signalerna måste bli tydliga och de
jordbrukspolitiska besluten tydligt visa vilken utveckling
som skall främjas.
Även för konstgödselanvändningen behövs delmål.
Riksdagens mål att minska användningen med 25 % till år
1995 kommer inte att nås. Miljöpartiet anser att det nya
delmålet måste vara att användningen av konstkväve skall
halveras till år 2000 utifrån 1994 års förbrukning. För
bekämpningsmedel skall delmålet vara 80 %
reduktion av användningen till år 2000 utifrån 1994 års
siffror. Det är fel att som idag bara räkna minskningen i antal
kg aktiv substans. Hänsyn måste också tas till hur stor areal
preparaten räcker till. Reduktionen skall alltså vara
dosrelaterad.
Intresset stort både hos konsumenter och lantbrukare
Även inom näringen håller insikten att det svenska
lantbruket måste ändra inriktning på att slå igenom. De
ekologiska odlarna ses med respekt av de konventionella och
intresset för att lägga om både spannmålsodling och
djurhållning till ekologiska metoder finns hos allt fler. En
bidragande orsak till detta är naturligtvis det allt ökande
konsumentintresset och den ökande efterfrågan på KRAV-
odlade produkter av alla slag. Konsumenterna efterfrågar
mer KRAV-odlade produkter än vad som produceras i
Sverige idag. Därför sker en import. Skall det svenska
jordbruket kunna vara med i konkurrensen måste en
omställning komma igång snabbt, vilket naturligtvis även är
till gagn för miljön.
Även i förädlingsledet är intresset stort. Beträffande
ekologisk mjölk finns intresse från många mjölkbönder att
lägga om till ekologisk mjölkproduktion, men bristen på
KRAV-odlad fodersäd begränsar möjligheterna. Enligt
kraven för eko-mjölk skall hälften av djurens foder
produceras på gården. I skogs- och mellanbygderna, både i
södra och norra Sverige, odlas ofta bara grönfodret medan
foderspannmålet köps utifrån, ofta från slättens
specialiserade spannmålsgårdar. Förutsättningen för att
mjölkproducenter skall kunna lägga om till ekologisk
produktion och tillhandahålla det konsumenten vill ha, i
detta fall eko-mjölk, är alltså att vi politiker ser till att göra
det ekonomiskt möjligt för spannmålsbönder att lägga om
delar av sin areal för att producera KRAV-odlat
foderspannmål. Kravet för att få stöd till detta kan inte vara
att hela spannmålsgården skall ställas om till ekologisk
odling. Det borde utgå stöd till ekologisk odling för den del
som ställts om. Sverige producerar idag endast en tredjedel
av mängden efterfrågad ekologiskt odlad spannmål.
Svårigheterna vid en omläggning från konventionell
odling till ekologisk skall inte underskattas. De olika
brukningsmetoderna kräver helt olika tänkesätt och
kunnande. Risken att något skall gå snett är större i det
ekologiska lantbruket än i det konventionella.
Förutsättningar för att klara en övergång är tillgänglig
rådgivning och utbildning. Miljöpartiet föreslår därför en
ökad satsning på rådgivning, forskning och utbildning för
ekologiskt lantbruk. För detta vill vi anslå 250 miljoner
kronor per år. 50 miljoner kronor av dessa avses till
rådgivning.
Ge rätt politiska signaler!
I den socialdemokratiska jordbrukspolitiken talas mycket
om en återgång till 1990 års jordbrukspolitiska beslut.
Socialdemokraterna och övriga partier valde då att minska
den odlade arealen genom att erbjuda det konventionella
jordbruket omställningsstöd. Några miljökrav på lantbruket
för att få igång en utveckling mot ett hållbart lantbruk på sikt
ställdes inte. Den arealen som blev kvar odlas fortfarande
lika intensivt med miljöproblem som följd. Miljöpartiet de
gröna föreslog i samband med det jordbrukspolitiska beslutet
1990, att miljöavgifter på handelsgödsel skulle införas och
att dessa avgifter skulle gå tillbaka till näringen i form av
arealstöd. Vi ville få igång en utveckling mot ett mindre
intensivt jordbruk med lägre användning av konstgödsel och
bekämpningsmedel. Eftersom avkastningen är mindre per
hektar i ett sådant jordbruk skulle spannmålsöverskottet
försvunnit. Miljöpartiet var emot det jordbrukspolitiska
beslutet under hösten 1994 i samband med anpassning till
EU:s jordbrukspolitik. Nu fanns åter chanser att med en
kombination av rejäla miljöavgifter på handelsgödsel och
bekämpningsmedel i kombination med stöd både till
resurshushållande konventionellt och till ekologiskt jordbruk
gynna utvecklingen mot ett jordbruk, där intensiteten och
därmed miljöproblemen minskar. Den chansen togs tyvärr
inte.
Ett ekologiskt lantbruk ökar den biologiska mångfalden
Det ekologiska lantbruket är ett långsiktigt hållbart
lantbruk där återcirkulation av resurser är en förutsättning.
Odling av kvävefixerande grödor, vall och träda minskar
intensiteten i spannmålsodlingen. Ca 30 %
av arealen odlas med kvävefixerande grödor.
Beräkningar visar att producerad mängd spannmål minskar
till hälften om en ren spannmålsgård ställs om helt. Även på
gårdar med djur minskar intensiteten. Ängar och hagar betas
och de delar av landskapet, som har störst betydelse för
många av de örter, som idag är akut hotade, bibehålls och
utökas. Genom denna brukningsmetod återskapas den
biologiska mångfald som alla politiska partier säger sig
värna. Samma landskap har ofta stor kulturell och historisk
betydelse.
För att bevara de ur natur- och kultursynpunkt
värdefullaste markerna infördes i samband med 1990 års
beslut landskapsvårdsstöd och NOLA- stöd. Avsikten var att
spara det som ännu återstod av hotade arter och rester efter
det landskap och den historia, som är vår. Inför beslutet om
det svenska jordbrukets stöd då Sverige blir medlem i EU
presenterades ett ambitiöst och bra miljöprogram av den
förra borgliga regeringen, utarbetat i samråd med näringen.
Tyvärr valde socialdemokraterna och vänsterpartiet att
endast behålla stöden till landskapsvård och NOLA. Stödet
till resurshushållande konventionellt lantbruk, många av
miljöstöden som stöd till våtmarker och utrotningshotade
husdjursraser, stöden till jordbruk i LFA-områden m.m.
försvann. Mot detta har Miljöpartiet reserverat sig, då
betänkandet 1994/95:JoU7 Vissa livsmedelspolitiska
åtgärder vid ett medlemskap i EU antogs i riksdagen i
december 1994.
En stor del av de arter som är utrotningshotade idag i
Sverige är beroende av kulturlandskapet. De trängs nu
tillbaka av de intensiva brukningsmetoderna med röjning av
odlingshinder som diken och åkerholmar, gödsling och
kemiska bekämpningsmedel. Målet kan inte bara vara att
säkerställa de refuger som finns kvar för de hotade arterna.
Då skapas på mycket marginella ytor ett musealt lantbruk,
där man bibehåller förutsättningar för de arter, som idag är
hotade av kemikaliejordbruket och bristen på hävd av vissa
marker. Det räcker inte. Den biologiska mångfalden, som det
talas så mycket om, är inte bara några få individer av olika
arter, en liten rest av det som en gång var. Den biologiska
mångfalden är också en individrikedom inom arten. För att
återskapa den rikedomen måste allt jordbruk bedrivas
annorlunda. Brukningsmetoder som kräver mindre
användning av handelsgödsel och kemiska
bekämpningsmedel leder till att en större art- och
individrikedom kan bibehållas och återskapas i
odlingslandskapet. Mängden handelsgödsel och
bekämpningsmedel måste minska.
Genom att skapa ett uthålligt lantbruk, där ekologiska
kretsloppsprinciper tillämpas, bevaras många av de örtrika
marker, som idag hotas av igenväxning. Många örter är
hotade av övergödning och brist på bete. Mulen är i många
fall den bästa landskapsvårdaren. Eftersom produktionen per
hektar är lägre i det ekologiska än i det konventionella
jordbruket kommer mer jord att brukas. Med växelbruk och
naturlig gödsel i stället för konstgödsel och
bekämpningsmedel ökar det biologiska livet i jorden.
Födotillgången ökar för många fågelarter, som idag är
hotade. Kulturlandskapets biotoper kan återhämta sig. Vår
biologiska rikedom ökar.
Ekologiskt hållbart måste bli ekonomiskt lönsamt
För att få igång utvecklingen mot ett allt mer resurssnålt
och ekologiskt lantbruk anser miljöpartiet att flera åtgärder
måste samverka. Stödet till ekologisk odling, till
resurshushållande konventionellt lantbruk och till
rådgivning, utbildning och forskning måste ökas. Samtidigt
måste miljöavgifterna på handelsgödsel och
bekämpningsmedel höjas rejält. En kombination av höjda
miljöavgifter på insatsmedel och stöd till resurssnålt
konventionellt och ekologiskt jordbruk kommer att sätta fart
på omställningen till ett långsiktigt hållbart lantbruk. De
höjda miljöavgifterna skall finansiera satsningarna. Avsikten
är, att det som är ekologiskt hållbart skall bli ekonomiskt
lönsamt. Vi anser att de ramar för de miljöstöd som
regeringen skall förhandla om i EU skall vara enligt förslag
i proposition 1994/95:19. Det innebär ett totalt miljöstöd på
sikt till det svenska jordbruket på 2,8 miljarder kronor. Vi
anser att strukturstöden och miljöstöden skall fördelas enligt
förslag i proposition 1994/95:19, vilket framlagts i
reservation i Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:Jou7.
I årets budget vill vi satsa enligt följande.
Stöd till ekologisk odling
Arealstödet till ekologiska lantbrukare måste vara av en
sådan storlek, att det blir ekonomiskt lönsammare att odla
ekologiskt än konventionellt. Stödet skall utgå till
lantbrukare som redan har lagt om helt. Det skall också ges
till odlare, som är på väg att lägga om till ekologisk odling,
då för den del av arealen som odlas ekologiskt. Det skall vara
möjligt att lägga om på sådant sätt som är lämpligt för gården
med hänsyn till växtföljder o.dyl. För att öka mängden
ekologiskt odlad spannmål, där efterfrågan mycket
överstiger efterfrågan, anser vi att stöd skall utgå även till
den areal som ställt om på en gård som i övrigt odlar
konventionellt. För stöden skall krävas att marken
kontrakteras för ekologisk drift i minst 5 år. Stödet skall vara
lika per hektar varje år under kontraktstiden. Stöd skall utgå
till all åkerareal oavsett grödor, liksom vall, bete och träda.
Även odling av bär, grönsaker och potatis bör alltså ge
arealstöd. Miljöpartiet anser, vilket vi fick gehör för i höstens
jordbrukspolitiska beslut, att ekologiska odlare skall
undantas från EU:s trädeskrav. Avsikten med trädeskravet är
ju att minska produktionen, något den ekologiska odlaren
redan gjort, eftersom hektarskörden är betydligt mindre i den
ekologiska odlingen än i den konventionella. I avvaktan på
ett beslut i EU om detta måste Sverige få undantag från
regeln om träda för ekologiska odlare. Stödet för ekologisk
odling bör vara i storleksordningen 2000 kr per hektar, lika
för hela landet. Eventuell differentieringen mellan olika
grödor måste skyndsamt utredas i samarbete med näringen.
Med dagens areal ger dessa stöd kostnad för 1995 på 150
Mkr, kontrakterade stöd under 5 år. Under 1996 ökar
beloppet med ytterligare 150 Mkr, eftersom allt fler ställer
om till ekologisk drift. Eftersom årets budget löper över två
odlingssäsonger måste nu anslås medel för 2 år. Med målet
att 10 % av åkerarealen skall vara ekologiskt odlad år 2000
sker en ökning av den ekologiskt odlade arealen med 50 000
ha per år. Stödet till den ekologiska odlingen kommer att öka
med minst 100 Mkr per år för att år 2000 uppgå till 600 Mkr
per år.
Hälften av stödet betalas inom EU:s miljöprogram.
Totalt för budgetperioden anslås 450 Mkr för stöd till
ekologisk odling, varav hälften bekostas av EU.
Stöd till rådgivning, utbildning och forskning
Vi anser att en utökad rådgivning, utbildning och forskning
rörande resurshushållande konventionellt och ekologiskt
lantbruk är nödvändigt för att omställningen till ett hållbart
lantbruk skall underlättas. Forskning rörande metoder att
återföra växtnäring från tätorterna till jordbruket skall
prioriteras, liksom forskning rörande sambandet mellan
odlingssystem, produktkvalitet och hälsa. Med växtnäring
avses inte bara rötslam, eftersom kväve och kalium då inte
återförs. För att kunna återfå och återföra dessa ämnen krävs
andra metoder än vad som tillämpas i traditionella
reningsverk. Idag tas inte dessa för jordbruket så värdefulla
ämnen till vara alls, utan försvinner till recipienten med
miljöproblem som följd. Rådgivningsverksamheten är
ytterst viktig i den utveckling vi emotser. Att odla ekologiskt
kräver, som anförts ovan, ett annorlunda kunnande.
Insatserna för växtnäringsförsörjning, ogräsbekämpning
m.m. måste ske förebyggande. Även ekologisk djurhållning
kräver rådgivning. Om inte insatserna på detta område ökas
rejält finns risk att bristen på rådgivning och kunnande
omöjliggör för många jordbrukare att ställa om driften. Med
10 %-målet skall antalet ekologiska lantbruk öka från
ungefär 2000 idag till över 10 000
år 2000.
I regeringens budgetproposition minskas anslagen till
forskning och utbildning med 200 Mkr på årsbasis. 150 Mkr
av dessa medel återläggs i miljöpartiets budget. Miljöpartiet
de grönas extra anslag för utbildning och forskning rörande
resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk
fördelas lika på Statens lantbruksuniversitet SLU och Skogs-
och jordbrukets forskningsråd SJFR. Återläggning av medel
till SJFR finansieras genom överföring av
sektorsforskningsmedel till forskningsråden.
200 miljoner kronor anslås per år till forskning och
utbildning. Anslaget öronmärks för utbildning och forskning
om resurshushållande konventionellt och ekologiskt
lantbruk enligt förslag ovan. 50 Mkr anslås för rådgivning.
Totalt för budgetperioden anslås 375 Mkr. Av den av
regeringen föreslagna besparingen på forskning och
utbildning inom Jordbruksdepartementet, 200 Mkr per år,
återläggs 150 Mkr.
Stöd till resurshushållande konventionellt lantbruk
För att styra in konventionella lantbrukare mot en
miljövänligare produktion bör Sverige ha ett program för
stöd till resurshushållande konventionellt jordbruk liknande
det, som föreslogs i SOU 1994:82 och som mycket liknar det
program, som Danmark har. EU föreskriver, att
medlemsländerna skall ha miljöprogram syftande till ett på
sikt resurssnålare och hållbarare lantbruk. Med de förslag till
miljöprogram som den socialdemokratiska regeringen
föreslagit saknas sådant. Det anser vi olyckligt, eftersom just
programmet för resurshushållande konventionellt jordbruk
kan ge konventionella odlare, som är intresserade av
ekologisk odling, en möjlighet att växla om stegvis. Genom
detta program får vi igång utvecklingen och stimulerar
miljötänkandet. Kraven för att få detta stöd skall vara mindre
användning av handelsgödselkväve och bekämpningsmedel
m.m. enligt förslag i SOU 1994:82.
Vi vill dock att kraven på reduktion av användning av
konstgödsel skärps och föreslår en trappa med reduktion 30-
40-50 % och olika stödnivåer. Vi vill även ta bort dispens för
svampbekämpningsmedel. Stöden skall alltså differentieras
efter miljöinsats. Det högsta stödet skall inte överstiga
hälften av stödet till ekologisk odling, det vill säga 1000 kr
per hektar. För att få stöd skall kontrakt om 5 år tecknas.
Kostnaden för detta program beräknas till 200 Mkr för 1995
och ökas med ytterligare 300 Mkr till 500 Mkr under 1996.
På sikt anser Miljöpartiet de gröna att stödet skall uppgå till
700 Mkr enligt förslag i SOU 1994:82 och i proposition
1994/95:19.
Totalt för budgetperioden anslås 700 000 000 kronor till
resurshushållande konventionellt jordbruk fördelat på 200
Mkr för 1995 och 500 Mkr för 1996. Programmet kan ingå
i EU:s miljöprogram och delfinansieras till 50 %
av EU.
Miljöavgift på handelsgödsel och bekämpningsmedel
För att miljöavgifterna skall leda till betydande minskning
av användningen krävs avsevärda höjningar av
avgiftsnivåerna. Miljöpartiet har tidigare föreslagit betydligt
högre avgifter på konstgödsel och bekämpningsmedel än i
det förslag vi nu lägger. Då förespråkade vi också en intern
avreglering och bibehållet gränsskydd. I och med Sveriges
EU-medlemskap ändras förutsättningarna för det svenska
jordbruket radikalt. Därför anser vi inte att det är möjligt att
i dagsläget föreslå lika kraftiga höjningar som tidigare.
Avgifterna föreslår gälla från 1 mars 1995.
Miljöavgifter på kväve
Miljöpartiet föreslår, att miljöavgiften höjs till 5,60 kr per
kilo kväve i gödselmedel, om andelen kväve i medlet är
minst 2 %.
Miljöavgift
på kadmium
Miljöpartiet föreslår en miljöavgift på kadmium i
gödselmedel på 50 kronor per gram för Cd-innehållet över 5
gram per ton fosfor. Kadmium är en mycket giftig
tungmetall, som bör försvinna ur gödselmedel. För att nå ett
sådant mål bör regeringen tillsätta en utredning, som snarast
skall presentera en plan för hur detta skall gå till.
Bekämpningsmedel
Idag är avgiften baserad på kilo. Miljöpartiet ser helst en
avgift baserad på dos, men eftersom regeringen i
Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JoU7 fått i uppdrag
att återkomma med detta föreslås en ökning av avgiften till
100 kronor för varje kilogram verksam substans.
De föreslagna miljöavgifterna på konstgödsel och
bekämpningsmedel ger en intäkt på lågt räknat 1,2 miljarder
kronor per år.
Övrigt
Stöd till vall och bete i stödområde 1--4 och i södra
Sveriges LFA- områden
Många av de arter som är akut hotade i odlingslandskapet
finns i vall och betesmarker. För att säkerställas att dessa
bevaras och att ett jordbruk med djur blir kvar i dessa
områden behövs produktionsanknutet generellt arealstöd till
vall och bete. Varken omfattningen eller nivåerna för dessa
stöd inom miljöprogrammet anges i budgetpropositionen.
Det produktionsanknutna generella stödet till vall och bete
bör brytas ut ur det av regeringen föreslagna
miljöprogrammet och tillföras nya resurser. För detta
avsätter miljöpartiet 800 Mkr per år enligt förslag i SOU
1994:82 och proposition 1994/95:19. Stödet kan ingå i EU:s
miljöprogram och finansieras till 50 % av detta.
Totalt anslås 800 Mkr per år till produktionsanknutet
generellt stöd till vall och bete i stödområde 1-4 och till södra
Sveriges LFA-område, totalt 1 600
Mkr. Hälften av stödet finansieras av EU.
Miljöersättningar inom jordbruket i övrigt
Genom att ur den i budgetpropositionen föreslagna
summan till Miljöersättningar inom jordbruket lyfta ut stöd
till vall och bete i stödområde 1--4 och södra Sveriges LFA-
områden finns goda utrymmen för andra miljösatsningar
inom jordbruket än de föreslagna stöden till
landskapsvårdande åtgärder och till miljökänsliga områden.
Stöd till utrotningshotade husdjursraser, stöd till våtmarker,
småvatten och åar är åtgärder vi finner särskilt angelägna.
Regionala stöd till jordbruket
Inom detta anslag i regeringens budgetproposition finns
stöd till mindre gynnade områden, sk. LFA-stöd.
Miljöpartiet anser det oacceptabelt att stödet till södra LFA-
området minskats från 270 Mkr per år till 67 Mkr, en
minskning med 200 Mkr jämfört med förslaget i proposition
1994/95:19. I detta område finns just de ängs- och
hagmarker, som måste bibehållas för att arter beroende av
kulturlandskapet skall kunna finnas kvar och öka. LFA-
stöden lämnas per djurenhet och just lantbruk med djur är en
förutsättning för att bevara detta viktiga natur- och
kulturlandskap.
Stödet till södra Sveriges LFA-områden ökas med 200
Mkr utöver regeringens förslag till 270 Mkr på årsbasis,
totalt 540 Mkr under budgetperioden. Stödet finansieras till
en fjärdedel av EU.
Stöd till norra Sverige
Miljöpartiet anser att stödet skall utformas enligt förslag i
proposition 1994/95:19, det vill säga totalt 1 044
Mkr. Med förslaget i budgetpropositionen att utnyttja
de regionala stöden fullt ut blir det nationella stödet till
Norrland 210 Mkr. Stödet till Norrland fördelas på 395 Mkr
LFA-stöd, 440 Mkr stöd till vall och bete ( miljöstöd nord)
och nationellt stöd 210 Mkr.
Stöd till information och marknadsföring m.m. för
ekologiskt lantbruk
Under föregående år fanns dels 2 Mkr till information och
marknadsföring under ett ett-årigt anslag för ekologisk
odling, dels 7,8 Mkr under anslag Miljöförbättrande åtgärder
i jordbruket. Båda försvinner i regeringens nya
budgetproposition. Under anslaget Konsument- och
marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslås 30
Mkr, 20 Mkr på årsbasis. I och med EU är detta anslag
mycket viktigt. I texten nämns ekologiska livsmedel. För att
utrymmet för den ekologiska odlingen skall bli tillräckligt
anser Miljöpartiet att detta anslag bör förstärkas med 10 Mkr.
Den ekologiska produktionen kontrolleras idag av KRAV, en
ekonomisk förening med producenter, handel och
miljöorganisationer som medlemmar. Den kontrollerar hela
produktionen från fält och ladugårdar via förädlingen till
butikerna. Verksamheten har varit mycket framgångsrik och
tack vare bra information är KRAV-märket välkänt bland
konsumenterna. I och med den förväntade ökningen av
antalet ekologiska lantbrukare, både på växt- och djursidan,
finns idag behov av ekonomisk förstärkning. Verksamheten
har under sista åren fått minskade anslag, vilket lett till att
den idag brottas med ekonomiska problem. Miljöpartiet
anser att ytterligare 2 Mkr per år skall tillföras KRAV, för
budgetperioden 3 Mkr.
10 Mkr tillförs till information och marknadsföring för
ekologiskt lantbruk. 3 Mkr tillförs KRAV utöver dagens
anslag för budgetperioden. Totalt för budgetperioden anslås
13 Mkr utöver förslag i budgetpropositionen.
Anslag för bevarande av kulturväxter, som idag inte är
listade i EU
I särskild partimotion nummer 461 motiveras ett anslag för
att få våra av hävd använda fröer av köksväxter
dokumenterade och uppförda på EU:s lista över fröer, som
får säljas. För detta ändamål anslås 4 Mkr.
Totalt anslås 4 Mkr för att Sveriges av hävd använda
köksväxter skall få försäljas som frö även sedan Sverige
blivit medlem i EU.
Stöd till sockerbruket på Gotland
Sockerproduktionen på Gotland är mycket viktig för ön.
Miljöpartiet utvecklar detta i en särskild motion. För att
säkerställa produktionen anslår vi 18,75 Mkr totalt under
budgetperioden.
Stödet till sockerproduktionen på Gotland ökas till 18,75
Mkr under budgetperioden.
Stöd till avbytarverksamheten
Miljöpartiet anser att stödet till avbytarverksamheten skall
utgå med 200 Mkr per år under budgetperioden, men med
mål att näringen snarast övertar halva kostnaden.Vi utvecklar
detta i särskild motion.
Stödet till avbytarverksamheten skall vara 200 Mkr per
år under budgetperioden.
Hemställan
Med hänvisning till anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär ett program som visar
hur målet, att 10 % av åkerarealen skall odlas ekologiskt år
2000, skall nås,
2. att riksdagen beslutar fastställa målet att
konstgödselanvändningen inom jordbruket skall halveras till
år 2000 utifrån 1994 års förbrukning,
3. att riksdagen beslutar fastställa målet att användningen
av bekämpningsmedel skall reduceras med 80
% till år 2000 utifrån 1994 års siffror,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförs om beräkning av reduktionen av
bekämpningsmedel vad gäller antal kilogram respektive dos,
5. att riksdagen till konto B 11 Miljöersättningar i
jordbruket till delprogram för stöd till ekologisk odling
anslår 450
000
000
kr för budgetperioden, fördelat på 150
000
000
kr odlingssäsong 1995 och 300
000
000
kr 1996, varav hälften finansieras av EU,
6. att riksdagen beslutar att arealstöd för ekologisk odling
skall utgå dels till odlare som ställt om hela odlingsarealen,
dels till omställd areal hos odlare som avser att ställa om hela
gården och till ekologiskt odlad åkerareal på gård där hela
gårdens åkerareal inte avses ställas om, för samtliga med
kontrakterad odling under 5 år,
7. att riksdagen beslutar att arealstöd skall utgå till samtliga
grödor liksom till vall, bete och träda,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt i motionen anförts om ekologisk odling,
9. att riksdagen beslutar att under konto B 11
Miljöersättningar inom jordbruket för nytt delprogram:
miljöprogram Resurshushållande konventionellt jordbruk
anslå 200
000
000
kr under 1995 och 500
000
000
kr under 1996, totalt för budgetperioden 700
000
000
kr, varav hälften finansieras av EU,
10. att riksdagen beslutar att villkoren för stöd enligt detta
program skall vara enligt förslag i SOU 1994:82, men med
de ändringar som föreslås i motionen,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt anförts i motionen om stöd till resurshushållande
konventionellt jordbruk,
12. att riksdagen under konto B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket för nytt delprogram Produktionsanknutet
generellt stöd till vall och bete i stödområde 1--4 och i södra
Sveriges s.k. LFA-område anslår under budgetperioden 800
000
000
kr per år, totalt 1600
000
000
kr, varav hälften finansieras av EU,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt i motionen anförts om stöd till utrotningshotade
husdjursraser, våtmarker m.m. inom konto B
11 Miljöersättningar inom jordbruket,
14. att riksdagen till konton B 11 Miljöersättningar inom
jordbruket totalt anslår 1
700
000
000
kr som förslagsanslag under budgetperioden,
15. att riksdagen beslutar att på konto B 12 Från EG-
budgeten finansierade miljöersättningar uppföra 1
700
000
000
kr under budgetperioden,
16. att riksdagen till konto B 6 Stöd till sockerbruket på
Gotland anvisar 18
750
000
kr som förslagsanslag under budgetperioden,
17. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till
jordbruket för stöd till södra Sveriges LFA-områden anvisar
270
000
000
kr på årsbasis, totalt 540
000
000
kr för budgetperioden,
18. att riksdagen beslutar att stödnivån för stöden till
lantbruket i Norrland enligt förslag i proposition 1994/95:19
skall vara 1
044 miljoner kronor och att det nationella stödet därmed
minskas till 210
000
000
kr,
19. att riksdagen till konto B 9 Regionala stöd till
jordbruket totalt anvisar 875
000
000
kr per odlingsäsong, totalt för budgetperioden med
avräkning enligt budgetpropositionen 1
078
000
000
kr för budgetperioden,
20. att riksdagen på konto B 10 Från EG-budgeten
finansierade regionala stöd till jordbruket uppför 390
000
000
kr för budgetperioden,
21. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt anförts om att strukturstöden och miljöstöden
skall fördelas enligt förslag i proposition 1994/95:19,
22. att riksdagen till konto B 3 Stöd till jordbrukets
företagshälsovård för budgetperioden anvisa 337
500
000
kr som förslagsanslag, där 300
000
000
kr avsätts för avbytarverksamheten,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen i övrigt anförts om avbytarverksamheten,
24. att riksdagen till konto G 8 Konsument- och
marknadsföringsåtgärder inom livsmedelsområdet anslår 43
000
000
kr under budgetperioden, där 3 miljoner kronor avser
förstärkning av KRAV-organisationen och 10 miljoner
kronor avser förstärkning för ekologiska produkter,
25. att riksdagen till konto H 1 Sveriges
lantbruksuniversitet anvisar 1
674
657
000
kr för budgetperioden, varav 150
000
000
kr öronmärks för utbildning och forskning rörande
resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk
enligt förslag i motionen,1
26. att riksdagen till konto H 2 Skogs- och jordbrukets
forskningsråd anvisar 449
000
000
kr för budgetperioden, varav 150
000
000
kr öronmärks för utbildning och forskning rörande
resurshushållande konventionellt och ekologiskt lantbruk
enligt förslag i motionen,1
27. att riksdagen beslutar att till konto B 4 Rådgivning och
utbildning anslå 103
296
000
kr för budgetperioden, där 75
000
000
kr avser förstärkning till rådgivning för ekologisk odling
enligt förslag i motionen,
28. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften för kväve
i gödselmedel till 5,60
kr per kilogram, om andelen kväve i medlet är minst 2
%,
29. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på
kadmium i gödselmedel till 50
kr per gram, till den del Cd-innehållet överstiger 5 gram
per ton fosfor,
30. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning för att helt eliminera
kadmium ur gödselmedel,
31. att riksdagen beslutar fastställa miljöavgiften på
bekämpningsmedel till 100 kr per kilogram verksam
beståndsdel,
32. att riksdagen beslutar att miljöavgifterna i punkterna
25, 26, 28, 29 och 31 skall gälla från den 1
mars 1995,
33. att riksdagen till konto F 3 Statens växtsortnämnd
anslår 4
002
000
kr som förslagsanslag under budgetperioden, där 4
miljoner kronor avsätts för sortgodkännande av traditionella
köksväxtsorter,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i övrigt har anförts i motionen.
Stockholm den 18 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Kia Andreasson (mp)
Peter Eriksson (mp)
Bodil Francke Olsson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Eva Goe s (mp)
Barbro Johansson (mp)
Thomas Julin (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Per Lager (mp)
Ewa Larsson (mp)
Annika Nordgren (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
1 Yrkandena 25 och 26 hänvisade till UbU.