Sveriges medlemskap i Europeiska unionen innebär olika
förändringar för landet och dess invånare. Vissa sektorer
påverkas mer än andra. Det svenska jordbruket står t.ex. inför
flera olika nyordningar. Från och med den 1 januari 1995
gäller EU:s gemensamma jordbrukspolitik i Sverige.
Halland är ett län som har ett näringsliv, där inslaget av
jordbruksföretag och livsmedelsförädlingsindustri är
betydande. Det finns därför särskild anledning att
uppmärksamma de möjligheter som ett medlemskap kan
innebära för denna del av landet.
EG:s förordning 2078/92 om miljövänliga
jordbruksmetoder och bevarande av landskap ger
möjligheter till ekonomiskt stöd för miljövårdande insatser.
EU bidrar med 50 procent av kostnaderna. I ett län som
Halland med delvis intensivt jordbruk är det särskilt viktigt
att t.ex. reducera läckage av kväve och fosfor genom extensiv
vallodling, inrättande av skyddszoner, investeringar i
våtmarker m.m.
Miljöstöd till jordbruket i Halland skulle inte bara ge
vinster i den sektorn, i form av mer miljövänlig och uthållig
produktion samt lägre kostnader för nya miljösatsningar,
utan också vinster inom andra sektorer. Den allt viktigare
turistnäringen skulle gynnas av ett miljöstöd som bidrog till
en vackrare och mer varierad landskapsbild samt bättre
vattenkvalité i sjöar, vattendrag och i västerhavet.
I takt med att människor blir allt rörligare och får alltmer
valfrihet när de väljer bostadsort ökar också konkurrensen,
inte bara mellan olika landsdelar utan också mellan olika
länder, om den kompetenta arbetskraften. Framtidens rörliga
och initiativrika människor kommer att ställa höga krav på
miljö och skönhet när de väljer bostadsort. Därför är det även
ur detta perspektiv viktigt att ta till vara möjligheten till
miljösatsningar inom jordbruket och landskapet.
Det är beklagligt att den socialdemokratiska regeringen
har avsikten att inte utnyttja EU:s miljöprogram fullt ut. Vi
moderater har uppfattningen att många miljöproblem kan
lösas med internationellt samarbete. Självklart ska Sverige
deltaga med full kraft i hela EU:s miljöarbete och satsa på
att intaga en ledande position på alla områden i miljöarbetet.
Detta borde gälla inte minst på jordbrukets område. Därför
är det naturligtvis viktigt att också utnyttja de ekonomiska
stöd som i detta fall EU erbjuder.
Eftersom EU medfinansierar 50 procent av kostnaden för
miljöprogrammet innebär dessa miljösatsningar ingen reell
belastning på det allmänna. Räknat på ett skattetryck kring
50 procent kommer hälften av de medel som används i
miljöprogrammet att rinna in till den kommunala eller den
statliga sektorn, dvs lika mycket som staten behöver
medfinansiera.
Arbetet med utformningen av ett program för EU-
finansierat miljöstöd på jordbrukets område är ännu inte
färdigställt. Det finns därför anledning för riksdagen att
påtala för regeringen nödvändigheten av att fullt ut använda
de miljöstöd som EU erbjuder.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljöersättning till jordbrukssektorn.
Stockholm den 10 januari 1995
Carl Fredrik Graf (m)
Liselotte Wågö (m)
Hans Hjortzberg-Nordlund (m)