med anledning av prop. 1994/95:75 Vissa livsmedelspolitiska åtgärder vid ett medlemskap i Europeiska unionen
Den socialdemokratiska regeringen presenterar i
propositionen ett antal förslag som allvarligt skulle försvåra
Sveriges möjligheter att utveckla ett miljövänligt jordbruk.
Centern står fast vid de förslag som presenterats i prop.
1994/95:19 Sveriges medlemskap i den Europeiska unionen.
Miljöprogram
Sverige är ett föregångsland på miljöområdet. Det gäller
inte minst inom jordbrukssektorn. Användningen av
bekämpningsmedel och handelsgödsel är lägre i Sverige än
i jämförbara länder. Det är dels ett resultat av de
klimatförhållanden som råder, men framför allt är det ett
resultat av ett framgångsrikt samarbete mellan jordbrukare,
forskare och myndigheter. Konsumenternas krav på rena
livsmedel framställt på ett miljövänligt sätt har också varit
viktigt i sammanhanget.
Den gemensamma jordbrukspolitiken i EU reformeras för
närvarande enligt beslutet av ministerrådet i maj 1992.
Omläggningen av politiken går i riktning mot mer
miljövänliga stödformer. Prisstöd inom spannmålssektorn
ersätts med arealbidrag, vilket är mindre
produktionsstimulerande och mer miljövänligt. Arbetet med
att forma en mer miljövänlig jordbrukspolitik i EU måste gå
vidare.
Sverige har mycket att bidra med på bl.a. miljö- och
djurskyddsområdena. Vi ska dela med oss av våra goda
erfarenheter när vi deltar fullt ut i samarbetet inom EU. Det
är då viktigt att inte tappa takten på det nationella planet.
Sverige måste fortsatt ha en hög profil på miljöområdet.
Sveriges åkerareal är bara ca 9 % av landets yta. Många
EU-länder har ca 50 % åkerareal. Den brukade arealen utgör
en omistlig del av den svenska landskapsbilden och är en
förutsättning för att bevara biologisk mångfald. På många
platser i Sverige är betes- och vallarealer hotade av att växa
igen. Det är viktigt att även fortsättningsvis ta tillvara de
möjligheter som finns att hävda dessa marker.
Den socialdemokratiska regeringen försöker ge sken av att
genom att minska antalet klasser i det generella arealbidraget
till spannmål ska det för de svagare jordbruksbygderna
kunna ersätta det i prop. 1994/95:19 föreslagna
bärkraftprogrammet inom miljöstödet. Detta påstående är
inte hållbart. Ersättningen i bärkraftprogrammet skulle,
enligt den förra regeringens förslag, utgå till vall- och
betesarealer med ca 380 miljoner kr i södra och mellersta
Sveriges skogs- och mellanbygder samt med ca 435 miljoner
kr till vall- och betesmarker i norra Sverige. Sammanlagt
skulle, enligt det förslaget, drygt 800 miljoner kr utgå. Detta
skulle tillföras jordbruket utöver de generella arealbidrag
som utgår till vegetabilieproduktionen även i dessa bygder.
Enligt regeringen skall ett högre arealbidrag ''i stor
utsträckning'' kunna ersätta bärkraftprogrammet. Det
socialdemokratiska förslaget, med en mindre differentiering
eller förändrad områdesindelning, innebär att maximalt ca
125 miljoner kr extra tillförs till de berörda bygderna i södra
Sverige och 60 miljoner kr till norra Sverige. Regeringens
förslag är alltså inte tillräckligt.
Regeringens förslag är direkt negativt för de skogs- och
mellanbygder som skulle fått del av bärkraftprogrammet
inom miljöstödet. Vall och betesmarker, som finns i
betydande arealer i dessa bygder, blir helt utan stöd. Det är
en allvarlig snedvridning av stöden som skulle försvåra
arbetet med att hålla landskapet öppet och levande.
Socialdemokraternas okunnighet får dystra konsekvenser
för det svenska öppna landskapet och för möjligheterna att
bedriva en radikal miljöpolitik.
Den socialdemokratiska regeringen visar också prov på
stor undfallenhet gentemot EG-kommissionen i
propositionen. Man skriver bl.a.:
EG-kommisionen har under hand uttryckt en negativ
ståndpunkt angående det s.k. bärkraftprogrammet. Det
skulle således vara omöjligt att utnyttja miljöprogrammet i
den omfattning som den förra regeringen föreslagit. (prop.
1994/95:75, sidan 18)
Detta synsätt är beklagligt. Om den nuvarande regeringen
varit ansvarig för förhandlingarna med EU om medlemskap
hade den fått prov på många ''negativa ståndpunkter'' från
kommissionen. Det ingår i det normala arbetssättet. Frågan
är om Socialdemokraterna, med detta defensiva synsätt, i
strid med kommissionen hade klarat att förhandla fram t.ex.
övergångsperioder för användning av antibiotika och
kadavermjöl i foder samt en fortsatt salmonellakontroll.
I ett större perspektiv är detta synsätt som den
socialdemokratiska regeringen ger uttryck för oroande.
Negativa ståndpunkter som uttrycks från kommissionen får
inte förhindra den svenska regeringen från att driva frågor i
EU. Det är en viktig princip att slå fast.
Centern anser att det förslag som presenterats i prop.
1994/95:19 är väl avvägt och att det bör ligga till grund för
riksdagens beslut om ett nationellt miljöprogram. Vi yrkar
därför avslag på det regeringen förordar.
Marknadsföring
Svenska livsmedel som framställts med stränga miljö- och
djurskyddskrav har goda möjligheter att säljas på EU-
marknaden. Dessa livsmedel efterfrågas i allt större
omfattning av konsumenter i EU-länderna. Det är viktigt att
svenska företag från första dagen av ett EU-medlemskap har
försäljningskanaler för sina produkter.
Den förra regeringen införde av denna anledning stöd till
export av förädlade livsmedel samt till marknadsföring. Vid
ett EU-medlemskap faller naturligt exportstöden bort då
också EU:s gränser öppnas för svenska produkter. Det är
dock viktigt att arbetet med en offensiv marknadsföring av
svenska produkter fortsätter.
Regeringen skriver att den har ''för avsikt att ta initiativ
till att tillsammans med näringen utarbeta en strategi för en
marknadsföring av svenska kvalitetsprodukter''. Det är bra
att regeringen följer upp det arbete som inleddes av den förra
regeringen. Redan år 1992 avsatte den dåvarande regeringen
60 miljoner kr som skulle användas till strategisk
marknadsföring inför ett EU-medlemskap.
I ett flertal EU-länder bedrivs ett omfattande
marknadsföringsarbete i samarbete mellan staten och
livsmedelsnäringen. Sverige bör på samma vis bygga upp en
liknande organisation för detta. Under sommaren 1994
inleddes ett samarbete med näringen för att skapa ett
liknande samarbete i Sverige.
Eftersom arbetet nu redan kommit en bit på vägen anser vi
att regeringen bör redovisa för riksdagen hur arbetet
bedrivits hittills och vilka framsteg som gjorts. Dessutom bör
riksdagen få en redovisning av hur arbetet kommer att
bedrivas i fortsättningen och vilka statliga medel som ställs
till förfogande under kommande år. Detta bör ges regeringen
till känna.
Ekologiskt lantbruk
På Centerns initiativ tog riksdagen beslut om
målsättningen att 10 % av åkerarealen skall vara ekologiskt
odlad år 2000.
Enligt vår uppfattning bör stöd utgå till ekologiskt
lantbruk. Denna odling är en spjutspets för hela jordbruket
och tillför många nya kunskaper. Stödet måste vara
långsiktigt och dessutom kompletteras med satsningar på
forskning, marknadsföring och kontroll. Centern förutsätter
att regeringen, utöver stödet till odlarna, fullföljer den
tidigare regeringens satsningar på dessa områden.
Stödet bör utgå även till jordbruk som delvis ställer om sin
drift till ekologiskt lantbruk. Om stöd utgår på detta sätt
kommer fler jordbrukare att våga starta med en del av
marken för att sedan successivt helt gå över till ekologiskt
lantbruk. Många jordbrukare ser det som en ''psykologisk
spärr'' om hela arealen på en gång ska läggas om.
Erfarenheterna visar att de som börjar på en del av arealen
successivt går över till ekologiskt lantbruk på hela arealen.
EG:s nuvarande lagstiftning kräver inte heller hel
omläggning av brukningsenheten. Det är viktigt att reglerna
för ekologisk odling vad avser kvottilldelning, trädestvång,
inblandning av baljväxter i grönträda och dylika frågor blir
sådana att den ekologiska odlingen underlättas.
Stödet till jordbruket i norra Sverige
Regeringen anför att 1,4 miljarder kronor krävs i stöd för
att uppnå oförändrad kostnadstäckningsgrad i jämförelse
med 1990. I det beloppet räknar regeringen in 315 miljoner
kr som utgår till spannmålsodlingen. Denna typ av stöd, som
ju redan finns i Sverige, räknas idag inte in i Norrlandsstödet.
Det är därför uppseendeväckande att regeringen valt att
redovisa detta stöd som en del av Norrlandsstödet.
Centern anser att de förslag som redovisats i proposition
1994/95:19 är väl avvägda och att de bör ligga till grund för
riksdagens beslut i denna fråga.
Miljöavgifter på handelsgödsel och bekämpningsmedel
Centern anser att det ska genomföras en skatteväxling i
Sverige. Skatter på arbete bör sänkas, medan energi och
råvaror ska beskattas hårdare. Miljöavgifter ska höjas. Vi är
inte nöjda med att regeringen behandlar miljöavgifterna
inom jordbruket som en del utan att se till helheten.
Näringsläckaget från jordbruket kan inte ses som en
isolerad del i samhället. Hela samhällets cirkulation av
näringsämnen måste förbättras. Stora förluster görs i
avfallshanteringen idag. Den förra regeringens
kretsloppsproposition var ett första steg i arbetet med att
skapa en bättre balans.
Vi kan dock stödja förslag om höjda miljöavgifter, men
vårt krav är då att influtna medel till fullo används till att,
i förhållande till regeringens förslag, öka miljöstödet enligt
förordning nr 2078/92. Det innebär att vi kan stödja en
delfinansiering av de förslag som finns i propositionen
1994/95:19 med de i proposition 1994/95:75 föreslagna
miljöavgifterna.
Den del av miljöavgifterna som berör trädgårdsodlingen
skall användas inom detta område. Inom den yrkesmässiga
trädgårdsodlingen har en väsentlig reducering av bruket av
kemiska bekämpningsmedel kunnat ske, bl.a. som en följd
av utvecklingen av biologiska bekämpningsmetoder. En
fortsatt sådan utveckling kräver emellertid kraftfulla
satsningar både på ett grundläggande, vetenskapligt plan och
på mer tillämpade försök i praktisk odling.
Från 1995 skall enligt riksdagens tidigare beslut biologiska
bekämpningsmedel på samma sätt som kemiska
bekämpningsmedel vara registrerade för användning i
praktisk odling. Genom kravet på självfinansiering av
Kemikalieinspektionens provnings- och
registreringsverksamhet och genom de biologiska
bekämpningsmedlens artspecificitet och därmed kultursnäva
användningsområde kommer registrerings- och
årsavgifterna för dessa medel att bli så höga att de motverkar
den önsvärda utvecklingen av denna miljövänliga
växtskyddsmetodik.
Mot denna bakgrund ser vi det som lämpligt att statens
inkomster från de höjda miljöavgifterna på trädgårdsområdet
utnyttjas till forsknings- och utvecklingsverksamhet samt för
att finansiera Kemikalieinspektionens kostnader för
registrering av biologiska bekämpningsmedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett miljöprogram inom ramen för
EG:s förordning 2078/92,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en strategi för marknadsföring av
livsmedel,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekologiskt lantbruk,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om stödet till jordbruket och
livsmedelsindustrin i norra Sverige,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om miljöavgifter i jordbruket och
trädgårdsodlingen.
Stockholm den 22 november 1994
Lennart Daléus (c)
Lennart Brunander (c)
Birgitta Carlsson (c)
Marie Wilén (c)