Senaste åren har debatten om den joniserande strålningen
kommit upp i dagen pgaTjernobyl, sjunkna rostande
atomubåtar som tickande bomber i Norra ishavet,
explosioner i upparbetningsanläggningar, alarmerande höga
doser från svenska kärnkraftverk vid ombyggnationer etc.
Den totala strålningen ökar hela tiden genom utsläpp från
s.k. normaldrift av kärnkraften. Hälsoriskerna kan bara anas.
De smyger sig långsamt på.
Farligare än man tidigare trott
Nya forskningsresultat har visat att strålningsrisken från
lågdosstrålning är större än vad man trott. På 80-talet skedde
en omvärdering i samband med nya rön från japanstudierna.
Ett nytt dosemetrisystem DS86 publicerades av RERF
(Radiation Effect Research Foundation). Efter denna
omvärdering sänkte ICRP och olika nationella
strålskyddsorgan gränserna för högsta tillåtna exponering för
personer som är sysselsatt inom verksamhet med joniserande
strålning från extern strålkälla. (SSI FS 1989:1)
Efter Tjernobyl fick myndigheter och svenskar i allmänhet
upp ögonen för strålningens farlighet, men nästan lika fort
föll olyckan i glömska. Det är allvarligt. Effekterna av
Tjernobyl, markstrålning och upptag av radioaktivitet genom
inandning, intag av mat och direkt strålning mot kroppen,
ackumulerar radioaktiviteten. Till detta kommer de dagliga
utsläppen från de tolv svenska reaktorerna.
All denna lågdosstrålning ökar den kemiska belastningen
på människa, natur och djur. Den som dessutom bor i ett
radonhus och är renskötare utsätter sig för ytterligare
exponering och därmed ökade hälsorisker. Till detta kommer
synergieffekter. Det betyder att hälsorisken ökar mycket
mera än om man adderar riskerna, pga att kombinationen
förvärrar situationen. T ex radon och rökning i kombination
ger sådana synergieffekter och risken för cancer ökar
dramatiskt.
Lågdosstrålningen ökar hälsoriskerna
I år är det 50 år sedan Hiroshima, nio år sedan Tjernobyl
och femton år sedan folkomröstningen om kärnkraften ägde
rum. Vi vet att många katastrofer inträffat runt om i världen
under denna period och en del information har börjat läcka
ut om bl a experiment på människor. Runt Tjernobyl har allt
och alla blivit levande experimentfall och ett nytt
experimentfält har uppstått. Konsekvenserna av denna
katastrof är ofattbara. Vad som skiljer Hiroshima och
Tjernobyl åt är att den första var en brandstorm och den
andra var en explosion med radioaktivt utsläpp av tunga
partiklar med lång halveringstid. Eftersom dessa katastrofer
har haft helt olika ''utseende'', har vetenskapsmän ganska
nyligen omvärderat riskerna. Riskerna med lågdosstrålning
har uppgraderats. Vetenskapliga rön har visat att joniserande
strålning från kärnkraftsolyckor av Tjernobyls typ kan vara
åtminstone tio till tjugo gånger farligare än tidigare
beräkningar. Trots alla dessa fakta har Sveriges riksdag och
regering inte stoppat kärnkraften och kärnkraftsindustrin
erkänner att den inte har tagit ett enda konkret steg mot
avveckling. Så länge det inte finns någon lag om detta, är de
inte tvingade, säger Karl Axel Edin, Kraftsam.
Rådande bestämmelse
Enligt rådande författning tillåts arbetsverksamma under
fem år en stråldos på 100 mSv mot tidigare 180 mSv upp till
30 år. För gravida gäller 5mSv under ett år. Internationellt är
detta gränsvärde 1 mSv. Foster uppges vara tio gånger
känsligare än vuxna för strålning med låg dosrat när det
gäller cancer; därför anser vi att gränsen skall ligga så nära
noll som möjligt.
Strålskyddsåtgärd
Dosgränser för normaldrift bestäms genom en avvägning
mellan fördelarna med verksamheten och riskökningen till
följd av verksamheten. Åtgärdsnivåer i händelse av olyckor
bestäms genom avvägning mellan nackdelen med åtgärden
och minskningen i stråldos och risk till följd av åtgärden.
Vid kärnenergiolyckor skall, enligt myndigheterna,
strålskyddsåtgärderna vara ''motiverade'', ''rimliga'' och
''möjliga'' samt ge riktlinjer för åtgärdsval vid hot om eller
osäkerhet om storleken på utsläpp. Under en viss stråldos är
åtgärd inte berättigad och över en viss stråldosnivå är den
alltid berättigad. I spannet däremellan skall åtgärden
optimeras, d.v.s. strålskyddsmyndigheten skall bedöma för-
och nackdelar med åtgärden. För allmänheten räknar man
per månad i stället för år och godkänner en årsdos under en
kort intensiv period. Man räknar med att radioaktiviteten
snabbt avklingar. Det kan betyda att optimeringen av
skyddsåtgärden inte genomförs. SSI har i skrivelse angett att
det ofta är svårt att göra en optimering i förväg eftersom
många okända faktorer inverkar på resultatet.
Optimering
Det var denna bedömning, ''optimering'', som
allmänheten reagerade över efter Tjernobyl. Den
''försumbara risken'' och jämförelsen med cigaretter som
gick ut som information, lugnade inte folket. Miljöpartiet de
gröna anser att hälsorisker måste gå före ekonomiska hänsyn
och föreslår att gränsvärdena skall sänkas. Det är politikerna
som skall ta ansvaret för vilken dos som är ''rimlig'' och
skärpa lagstiftningen på detta område. Det kan i
förlängningen betyda att allmänheten t o m får högre dos än
yrkesverksamma. Vi anser att människor är människor och
att alla skall ha samma skärpta gränsvärde antingen de
arbetar eller blir utsatta ofrivilligt av nedfall efter en olycka.
Att höja stråldosen för yrkesverksamma till 100 mSv under
5 år ser vi som en klar anpassning till kärnkraftsindustrin och
dess intressenter samt EU. Den kraftiga exponering detta
innebär under en kort period medför att yrkesverksamma
förbrukas i rask takt.
Hälsan framför ekonomiska intressen
Allmänheten måste också skyddas och därför är det av stor
vikt att de åtgärdsnivåer, som strålskyddsmyndigheterna
föreslår, sätter allmänhetens säkerhet i första rummet och de
ekonomiska hänsynen i andra hand. En författning får inte
bara betydelse för åtgärderna efter en kärnkraftsolycka utan
också för hur beredskapsarbetet före en olycka kommer att
utformas och vilka resurser som beredskapen kräver. Detta
handlar om evakuering men också om när återflyttning kan
ske. Vi anser att återflyttning skall ske på frivillig basis, inte
mot någons vilja. Samhället skall stå för individens extra
kostnader för flyttningarna och uppehåll under
evakueringstiden.
Sänk gränsvärdet i livsmedel
Tjernobyls nedfall aktualiserade debatten om radioaktiv
föda. Man försökte bagatellisera det hela med att säga att det
var lika höga värden under kärnvapensprängningarnas dagar.
Om så var fallet, så blev det en ytterligare belastning på
miljön, speciellt på lavar och mossor som har lång livslängd.
Den som kan näringskedjan vet vad som händer när renarna
tar upp radioaktiviteten i sig och vad som händer när
människan sedan äter av köttet. Samerna blev i dubbel
bemärkelse drabbade. Hela deras näring föll samman över
en natt, renar nödslaktades och de själva blev mest utsatta för
radioaktiviteten. Det visar också helkroppsmätningarna som
utförts på samer, men inte långt efter på skalan kom folk ifrån
Gävle- och Härnösandstrakten.
Det makabra är emellertid detta, att livsmedelsverket då
höjer det tillåtna gränsvärdet i kött från vilt fem gånger.
Exakt samma sak som skedde i forna Sovjet!
Om man betänker att ett samebarn vistas ute i naturen, äter
renkött och dricker mjölk med strontium i med de tillåtna
värdena, så måste hälsorisken vara stor. Oss veterligen har
ingen uppföljning av strontium i mjölk eller växter gjorts.
Det är allvarligt, för just strontium ersätter kalken i mjölken
och för ett växande barn som skall bilda skelett, kan detta bli
ödesdigert. Miljöpartiet de gröna kräver att gränsvärdena av
radioaktivitet i livsmedel skall sänkas så nära noll som
möjligt, åtminstone med en tiopotens. Dessutom skall
helkroppsundersökningarna fortsätta och epidemiologiska
undersökningar utföras. Det är allvarligt att mätningarna
avbröts i Västernorrland, eftersom det blir svårt att göra
jämförande studier. Vi kräver dessutom offentlig redovisning
av ev. mätningar av strontium och plutonium samt s. k hot
spots och om sådana inte utförs, så skall medel avsättas för
detta ändamål.
Om rennäringen blir drabbad ekonomiskt av att
gränsvärdet i renkött sänks, skall staten gå in med
ekonomiskt stöd och fortsatt stödutfodring av ren.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med lagförslag om att gränsvärdet för yrkesverksamma inom
kärnteknisk verksamhet skall sänkas en tiopotens,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med översyn av effekterna vid normaldrift och förslag till
skärpt gränsvärde i enlighet med vad i motionen anförts,
3. att riksdagen hos regeringen begär att den återkommer
med skärpt lagförslag om gränsvärde för allmänheten,
däribland gravida och barn, i enlighet med vad i motionen
anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nya vetenskapliga rön angående
riskerna med lågdosstrålning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ständiga utsläpp och s.k.
normalutsläpp,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om internationella gränsvärden för
gravida,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om strålskyddsåtgärd,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om optimering vid kärnkraftsolyckor,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hälsa och ekonomiska intressen,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om återflyttning vid en
kärnkraftsolycka och ekonomiskt stöd,
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om barns känslighet för joniserande
lågdosstrålning,
12. att riksdagen hos regeringen begär ett lagförslag om
sänkning av gränsvärdet av radioaktivitet (Cesium- 137) på
livsmedel med en tiopotens,1
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om offentliggörande av eventuella
mätningar av strontium, plutonium samt hot spots och medel
till sådana mätningar,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatta helkroppsmätningar,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om epidemiologiska undersökningar,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomisk ersättning och fortsatt
stödutfodring av ren.2
Stockholm den 23 januari 1995
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Eva Goe s (mp)
Barbro Johansson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Thomas Julin (mp)
Gudrun Lindvall (mp)
Per Lager (mp)
Annika Nordgren (mp)
1 Yrkande 12 hänvisat till LU
2 Yrkande 16 hänvisat till BoU