Från ett samlat samhällsperspektiv utgör en förbättrad och
utökad riskforskning en strategisk faktor för
välståndsutveckling och ekonomisk tillväxt. Tyvärr saknas
oftast detta samlade perspektiv i den nationella
forskningsplaneringen. Av historiska och andra skäl har
olika risker för hälsa, miljö och säkerhet behandlats inom
enstaka ämnesdiscipliner och med ämnesspecifik
teoribildning och terminologi. Resultatet har blivit en
fragmenterad och ur samhällets totala synpunkt ineffektiv
forskningsinsats. Samtidigt gäller att ett riskbaserat
beslutsfattande ligger som grund för åtgärder och insatser
inom ett stort antal betydande samhällsområden. Som senare
tids händelser visat kan dessa åtgärder, eller brist på sådana,
leda till katastrofer med oerhörda konsekvenser.
Estoniakatastrofen utgör ett kännbart och fruktansvärt
bevis på att riskforskningen inte haft möjlighet att fylla den
roll som samhället kräver. Statens Haverikommission har i
flera utredningar av inträffade stora olyckor de senaste åren
påpekat att genomförda riskanalyser hade kunnat leda till att
antingen olyckan (storbranden) förhindrats eller
konsekvenserna mildrats. Industriföreträdare har i flera år
påpekat att otillräckliga kunskaper om riskhantering lett till
felaktiga planeringslösningar eller åtgärder.
Exempel:
Säkerhetsavstånd på båda sidor av väg eller järnväg för
transport av farligt gods i tät bebyggelse varierar i
kommunerna från 25 till 250 meter. Bedömningen av
sannolikheter för en olycka sker ytterst sällan.
En utredning om risker i samband med transport av farligt
gods på norra älvstranden i Göteborg ledde till bristfälliga
slutsatser på grund av okvalificerad bedömning. Än
allvarligare är att denna bedömning utan analys överflyttas
till motsvarande planeringsproblem i andra delar av landet.
Ett stort antal katastrofer, nationella och internationella,
illustrerar att en tilltagande komplexitet i de teknologiska
systemen sannolikt innebär en kraftig ökning av samhällets
sårbarhet och riskpotential. Sett ur ett annat perspektiv kan
konstateras att de totala samhällskostnaderna till följd av
riskreducerande bestämmelser och regelverk ligger i
storleksordningen tiotals miljarder per år utan att det
rationella i resursfördelningen närmare studeras. Den
enstaka åtgärd som långsiktigt kan förbättra samhällets
riskhantering är ökad utbildning och förbättrad
kunskapsöverföring i allmänhet, baserad på forskning.
Riskutredning vid LTH/LU
Under 1994 genomfördes en utredning angående
förutsättningarna för att vid Lunds Universitet bilda en
tvärsektoriell organisation för forskning, utvecklingsarbeten
och utbildning inom riskhantering, riskanalys och
säkerhetsskydd.
I utredningen genomfördes bl a en inventering av dels
pågående egentlig riskforskning vid Lunds universitet, dels
ett urval av ämnesinriktad forskning med väsentlig
riskanknytning. Sammanlagt berörs verksamheter hos ett 30-
tal institutioner, täckande ett flertal fakulteter. Genomgången
kan sammanfattas i ett antal punkter.
1. Totalt sett är riskforskningen vid LU/LTH av en
synnerligen betydande volym med en även internationellt
sett hög kvalitetsnivå.
2. Forskningen är emellertid splittrad på ett antal
ämnesområden med ibland bristfällig kommunikation. I
grunden likartade problem behandlas i olika discipliner, men
ofta med en för respektive disciplin specialiserad
terminologi och analysmetodik med dåligt resursutnyttjande
som följd.
3. Tvärvetenskaplig forskning med inriktning mot
integrationen riskanalys (naturvetenskaplig/teknisk del) --
riskupplevelse (psykologi/sociologi) -- beslutsanalys
(inklusive ekonomi) är knappast påbörjad, varken nationellt
eller internationellt.
4. Samma tillstånd karakteriserar forskning om
riskhanteringens organisationssociologi, dvs. frågan om hur
managementstrukturer skall skapas för att säkerställa en
rationell och långsiktigt tillförlitlig praktisk riskhantering.
5. En rationell metodik att jämföra risker från olika
områden och prioritera riskreducerande åtgärder saknas.
6. Forskning inom ovannämnda områden är av nationellt
strategisk betydelse.
7. Större delen av den nödvändiga forskarkompetensen
finns tillgänglig redan nu vid LU/LTH. Vad som saknas är
resurser att bygga upp en organisation för systematisk
samverkan och integration.
Prioritering av stora olyckor -- teknologiska system
För att kraftsamla resurserna, fokusera forskningen till det
område som är högprioriterat ur samhällets perspektiv samt
för att utnyttja den nationellt sett unika utbildnings- och
forskningspotentialen föreslås i ett första steg att en
riskforskningsorganisation vid LTH/LU koncentreras till
området stora olyckor--teknologiska system.
Motiv för förläggning till LTH/LU
Den kritiska åtgärden för att minska potentialen för
katastrofartade olyckor är säkerligen en förbättrad
teknologiöverföring och utbildning, baserad på en
fortlöpande forskningsverksamhet. På området teknologiska
risker och speciellt räddningstjänstteknisk riskanalys finns
vid LTH/LU en unik grundutbildning --
brandingenjörsutbildningen på 140 p. Inom riskanalysdelen
omfattar utbildningen bl.a. byggnadsbränder, utsläpp av
kemikalier som leder till brand/explosion, andra typer av
olycksartade kemikalieutsläpp, transport av farligt gods,
fysisk planering av stora olyckor, olyckor i samhällets
försörjningssystem. Under genomförandet av den
ovannämnda utredningen framfördes från näringslivet
önskemål om att inom civilingenjörsutbildningen inrätta en
speciell utbildning med särskild kompetens- eller
studieinriktning mot industriell riskanalys och riskhantering.
Det kan konstateras att LTH erbjuder en utomordentlig och
kostnadseffektiv potential för en sådan utbildning.
En utslagsgivande faktor i den nationella
kompetensuppbyggnaden gäller forskarutbildningen. Denna
kommer att inriktas mot centrala forskningsområden och
planeras som i en forskarskola.
Uppläggningen av kurser utförs i görligaste mån så att
även intresserade forskarstuderande från andra områden kan
följa utvalda kurser. Vissa kurser läggs också upp på ett sätt
som underlättar för forskarstuderande från andra högskolor
att delta. En första start görs med den fakultetsövergripande
doktorandkurs i riskforskning och riskhantering som
planeras bli genomförd under 1995 med Miljövetenskapligt
Centrum som ansvarig.
Forskningsmässigt gäller att LTH innehåller den
nödvändiga kärnan av pågående riskforskning. Bl.a. bedrivs
internationellt högkvalitativ forskning inom områden som
räddningstjänstteknisk riskanalysprocessteknisk
riskanalysarbetsmiljö och risk, speciellt risker till följd av
samverkan människa--maskin för komplexa system
transportrisker; speciellt transporter av farligt gods och
farligt avfallmiljöpåverkan från stora olyckor.
Sammanfattningsvis gäller att LTH plus övriga delar av LU
erbjuder en för Sverige sannolikt unik grogrund och
effektivitetspotential genom att samtliga
basforskningsområden finns representerade samt genom att
en naturlig kärna finns i brandingenjörsutbildningen och en
planerad avslutande studieinriktning för civilingenjörer.
Till detta kommer en rad andra faktorer, bl.a.:Vid
räddningsskolan i Revinge finns en ettårig
påbyggnadsutbildning för brandingenjörer med inriktning på
kommunal räddningstjänst.Kulturgeografiska institutionen
genomför på uppdrag av ÖCB utbildningen ''Civil
beredskap i ett föränderligt samhälle''. Utbildningen är till
stor del inriktad på samhällets sårbarhet och risker och
omfattar totalt 15 högskolepoäng.Närheten till Danmark
och övriga Europa. Redan nu samarbetar institutionen för
brandteknik med Risö Riskcenter inom forskningsprojekt
tillhörande EU ''Environment''. I projektform sker också ett
internationellt samarbete med en rad forskningsinstitutioner.
En fördjupning och ut- vidgning av detta samarbete ter sig
naturligt, speciellt då med danska forskningsinstitutioner.
Hot- och riskutredningen
Alltfler samhällsorgan, myndigheter och andra intressenter
använder numera begrepp som ''riskanalys'' eller
''kvalificerad riskanalys'' i sina föreskrifter, anvisningar
eller rekommendationer. Den just avslutade Hot- och
riskutredningen har också bl.a. konstaterat att dessa
intressenter i hög grad är betjänta av ovannämnda typ av
forskning, samtidigt som ett rationellt utnyttjande av
forskningsresultaten ställer stora krav på en kraftsamling och
koncentration av resurserna. Det är mot denna bakgrund av
väsentlig betydelse att den fortsatta utvecklingen av en
gemensam resursbas på riskforskningsområdet sker där de
mest gynnsamma förutsättningarna föreligger. Mot denna
bakgrund föreslår vi att en riskforskningsorganisation på
området stora olyckor och teknologiska system byggs upp
vid Lunds Tekniska Högskola/Lunds Universitet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om inrättande av en nationell
riskforskningsorganisation vid Lunds tekniska
högskola/Lunds universitet.
Stockholm den 20 januari 1995
Bengt Silfverstrand (s)
Bo Bernhardsson (s)