I regeringens proposition 1993/94:100 Bilaga 5 föreslogs
att Försvarets Personalvårdsnämnd FPVN från den 1 juli
1994 skulle ombildas så att nämnden därefter enbart
behandlar personalvårdsfrågor rörande värnpliktiga. Det
blev också riksdagens beslut. Den nya nämnden kallas
Personalvårdsnämnden för Värnpliktiga PVNV.
De värnpliktigas situation präglas av att de lyder under en
pliktlag. Det finns därför särskild anledning för Sveriges
Riksdag att -- på ett sätt som inte är självklart när det gäller
andra statliga myndigheter -- följa personalvårdsarbetet
inom försvaret.
I Försvarets Personalvårdsnämnd ingick representanter för
riksdagspartierna, för de värnpliktigas organisation och för
arbetstagarorganisationer inom försvarsområdet. 1993/94
års riksdag ansåg -- liksom regeringen enligt proposition
1993/94:100 Bilaga 5 -- att medverkan av representanter för
arbetstagarorganisationerna inte behövs i den nya nämnden.
Därför består Personalvårdsnämnden för Värnpliktiga
PVNV av representanter för riksdagspartierna och för de
värnpliktigas organisation.
Jag anser, att det var ett misstag att förändra
sammansättningen av nämnden. Vid de besök som den nya
PVNV gjort vid försvarsenheter, har jag i nämnden saknat
den synnerligen värdefulla erfarenhet, som
arbetstagarorganisationernas representanter tidigare tillfört
FPVN. Därför anser jag, att till Personalvårdsnämnd för
Värnpliktiga bör knytas representanter för
arbetstagarorganisationerna -- precis som i den tidigare
Försvarets Personalvårdsnämnd. Det bör riksdagen ge
regeringen till känna.
PVNV kan inte agera i enlighet med någon enhetlig
centralstyrd personalpolitik. Situationen för de värnpliktiga
är unik för varje värnpliktsenhet beroende på försvarsgren,
utbildningsområde, geografisk placering, lokal- och
utrustningsstandard, fritidsutbud, hemresemöjligheter m.m.
Även den fast anställda personalens villkor är avgörande för
de värnpliktigas situation. Om yrkesofficerare och
civilanställd personal trivs med sin arbetssituation är det
givetvis positivt även för de värnpliktigas utbildningsresultat
och trivsel.
Det är därför värdefullt för PVNVs parlamentariskt
tillsatta ledamöter att det i nämnden finns representanter
både för de värnpliktiga och för arbetstagarna. Därmed kan
nämndens iakttagelser av personalvårdssituationen för de
värnpliktiga anknytas till kunskap i nämnden om de fast
anställda personalgruppernas situation liksom till en mer
principiell syn på de värnpliktigas villkor.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att det i Personalvårdsnämnden för
värnpliktiga skall ingå representanter för i Sveriges riksdag
representerade politiska partier, representant för de
värnpliktigas organisation samt representanter för
arbetstagarorganisationer som organiserar militärt och civilt
anställda inom försvaret.
Stockholm den 23 januari 1995
Carl-Johan Wilson (fp)