med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m.
Under den borgerliga mandatperioden genomfördes en
mängd kriminalpolitiska reformer i syfte att minska
brottsligheten och öka medborgarnas rättstrygghet.
Polisernas vakanser fylldes, den obligatoriska
halvtidsfrigivningen avskaffades, straffen skärptes för ett
tjugotal brott, bl.a. rattfylleribrott, narkotikabrott och
våldsbrott, och brottsoffrens ställning stärktes. Den
moderata kriminalpolitiken utsattes för häftiga angrepp från
Socialdemokraterna. Bl.a. motsatte de sig avskaffandet av
den obligatoriska halvtidsfrigivningen. De var också emot
skärpta straff för rattfylleri, inklusive för ''bildråpare'' och
narkotikabrott.
I Socialdemokraternas ekonomisk-politiska proposition
har Socialdemokraterna nu föreslagit att utgifterna för den
statliga konsumtionen skall minska med 2 000 miljoner
kronor. Stora delar av besparingskravet kommer att läggas
på bl.a. Justitiedepartementet. Besparingen skall genomföras
fullt ut redan budgetåret 1995/96. Något besked om hur
besparingen skall drabba Justitiedepartementet ges
emellertid inte.
Av Justitiedepartementets utgifter svarar polisväsendet för
mer än hälften. Kostnaderna för kriminalvården är också
höga. Polisen, liksom kriminalvården, tvingades redan under
den förra regeringen känna av tunga besparingskrav som ett
resultat av krisuppgörelsen med Socialdemokraterna hösten
1992, varigenom Justitiedepartementet -- till följd av
Socialdemokraternas krav -- ålades att spara 500 miljoner
kronor inom polisväsendet. Detta sparbeting kämpar
polismyndigheterna nu med ute i länen.
Det är oundvikligt att den i propositionen aviserade
besparingen på Justitiedepartementets område kan komma
att innebära betydande neddragningar inom polisen och
kriminalvården. Detta kommer i sådana fall direkt att
resultera i ökad brottslighet och minskad rättstrygghet för
medborgarna. Vi motsätter oss därför den aviserade
besparingen eftersom den undergräver det offentligas
skyldighet att ta ansvar för att medborgarnas berättigade krav
på rättstrygghet upprätthålls.
Erfarenheterna har visat att polisbrist inte bara hotar
medborgarnas omedelbara rättstrygghet utan även
brottsutredningar. Under slutet av 1980-talet ledde
polisbristen bl.a. till att utredningar angående ekonomisk
brottslighet drabbades svårt. Många brottsanmälningar blev
inte ens föremål för utredning. Polisen lyckades helt enkelt
inte fylla vakanserna inom ekorotlarna i tillräcklig
utsträckning och ärendebalanserna växte. Den föregående
regeringens åtgärder för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten har lett till att fler ekobrottsutredningar nu
slutförs än under tidigare socialdemokratiska regeringar.
Detta till trots fick den borgerliga regeringen utstå kritik från
Socialdemokraterna för att den inte gjorde tillräckligt för att
minska den ekonomiska brottsligheten.
Den grundläggande förutsättningen för att vi skall lyckas
komma åt den ekonomiska brottsligheten, liksom alla annan
brottslighet, är att det finns tillräckligt med välutbildade
poliser och åklagare -- förstärkta med den särskilda
kompetens som erfordras -- som kan ägna sig åt
brottsutredningar. Socialdemokraterna har tidigare bortsett
från detta faktum. Vi är uppriktigt oroliga för att
Socialdemokraterna begår samma misstag även denna gång,
när nu utvecklingen har vänt och ett förnyelsearbete har
påbörjats inom alla delar av polis- och åklagarväsendet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att aviserade besparingskrav inte bör
drabba Justitiedepartementet budgetåret 1995/96.
Stockholm den 22 november 1994
Gun Hellsvik (m)
Göthe Knutson (m)
Anders G Högmark (m)
Lars Björkman (m)
Jeppe Johnsson (m)
Göran R Hedberg (m)
Christel Anderberg (m)
Liselotte Wågö (m)