med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m.
Regeringens förslag på försvarsområdet innebär att 1992
års försvarsbeslut riskerar att förlora sin profil. Den
nedskärning på 2 000 miljoner kronor senast 1998 som
aviseras får allvarliga konsekvenser för försvarets förmåga
att lösa de uppgifter som riksdagen fastlade 1992. I ljuset av
de nedskärningar som genomfördes efter krisuppgörelsen
hösten 1992 (inklusive den av ÖB självpåtagna
rationaliseringskomponenten) blir detta än tydligare.
Vi finner det otillfredsställande, att regeringen i prop.
1994/95:25 begär riksdagens godkännande av den föreslagna
utgiftsminskningen med 2 000 miljoner kronor 1998,
samtidigt som överläggningar utan riksdagens insyn pågår
vad gäller konsekvenserna under kvarvarande
försvarsbeslutsperiod. Ett rimligt krav hade varit, att
regeringen presenterat ett sammanhållet förslag. Då skulle
riksdagen på ett säkert sätt kunnat ta ställning också till
följderna av beslutet.
Ännu allvarligare är att regeringen föreslår besparingsmål
och därpå följande ospecificerade förändringar helt utan att
motivera dessa förslag annat än statsfinansiellt.
Säkerhetspolitiska skäl för att lämna försvarsbeslutets
ambitionsnivåer finns enligt Moderata samlingspartiets
uppfattning inte idag. Försvarspolitiken riskerar genom
regeringens förslag att förlora sin nödvändiga långsiktighet.
Förslaget om att redan nu ange ett besparingsmål på
ytterligare 2 000 miljoner kronor årligen -- ''om det
säkerhetspolitiska läget tillåter det'' -- vad gäller nästa
försvarsbeslutsperiod motiveras inte heller. Vilka
ambitionssänkningar som är tänkta att inrymmas i detta mål
anges inte, lika lite som varifrån siffrorna är hämtade. Att
ange ett besparingsmål med åtföljande villkor saknar den
grundläggande trovärdighet som kan krävas av ett
regeringsförslag. Den säkerhetspolitiska situationen kan lika
gärna utvecklas i en annan riktning, vilken kan komma att
kräva resurstillskott. Osäkerheten om framtiden i Sveriges
närområde är idag minst lika stor som vid tidpunkten för
1992 års försvarsbeslut. Regeringens målsättning för
nedskärningar 1998--2001 är tagen ur luften, eftersom den
inte föregåtts av den säkerhetspolitiska analys som krävs för
ett sådant ställningstagande och bör därför avslås av
riksdagen.
I regeringsdeklarationen uttalades att ''regeringen
eftersträvar ett brett samförstånd kring nästa försvarsbeslut''.
Moderata samlingspartiet uppskattar detta upprätthållande
av svensk tradition kring arbetet med försvars- och
säkerhetspolitiken. Det är likväl anmärkningsvärt att man
utan överläggningar med oppositionen dels föreslår en
kraftig reduktion redan fram till 1998, dels självsvåldigt
aviserar omfattningen på besparingsmålet (2 000 miljoner
kronor) för nästa försvarsbeslutsperiod. Förslagen rimmar
illa med orden i regeringsförklaringen och
försvarsministerns upprepade uttalanden om ''brett
samförstånd'' och ''bred politisk enighet''.
Regeringen tillsatte 1993 -- efter ett riksdagsbeslut på bl.a.
socialdemokratiskt initiativ -- en försvarsberedning med
uppgift att följa upp vissa frågor i FB 92. Genom
försvarsberedningen har oppositionen under tiden fram till
valet kunnat följa och ha synpunkter på i stort sett alla frågor
innan regeringen fattat beslut. Vi beklagar att den
möjligheten inte givits inför beslutet att framlägga detta
förslag för riksdagen och förutsätter att oppositionen i
fortsättningen ges tillfälle att lämna synpunkter på
regeringsförslag som påverkar försvaret under
försvarsbeslutsperioden innan dessa föreläggs riksdagen.
Regeringens inriktning att tidigarelägga nästa
försvarsbeslut till hösten 1996 innebär visserligen en
förändring jämfört med tidigare planer, men synes ändock
motiverad med hänsyn tagen till den omläggning av statens
budgetår som nu sker. Denna tidigareläggning gör förslaget
om en reduktion på 2 000 miljoner kronor senast 1998 än
märkligare. Vi menar att frågan om omfattningen på
försvarsutgifterna 1998 är en fråga för just detta
försvarsbeslut och att denna omfattning inte skall låsas nu.
Försvarsbeslutet 1996 måste, enligt vår mening, föregås av
ett långt mer omfattande förberedelsearbete än de
partiledaröverläggningar som aviserats. Med hänvisning till
dels de stora nedskärningar som regeringen föreslås, dels de
säkerhetspolitiska utmaningar nationen står inför genom
EU:s regeringskonferens 1996, anser vi att tillsättandet av en
försvarskommitté är synnerligen angelägen.
Försvarsministerns uttalade ambition att redan i mars nästa
år kunna lägga ett förslag om den övergripande inriktningen
av och de ekonomiska ramarna för nästa försvarsbeslut är
orealistisk. Försvaret och säkerhetspolitiken är ett område
där förändringar kräver noggranna och långsiktigt syftande
överväganden. Att opåkallat tvinga fram ett beslut som låser
försvaret fram till 2001 innan vi format en nationell
handlingslinje i de säkerhetspolitiska frågorna, inte minst i
EU-perspektivet, vore enligt vår mening både förhastat och
olyckligt.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår den inriktning och omfattning av de
besparingar som regeringen förordar på
Försvarsdepartementets område,
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att tillsätta en försvarskommitté för att
förbereda nästa långsiktiga försvarsbeslut.
Stockholm den 22 november 1994
Arne Andersson (m)
Henrik Landerholm (m)
My Persson (m)
Olle Lindström (m)
Rolf Gunnarsson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Stig Grauers (m)
Göthe Knutson (m)
Anders Björck (m)
Ingvar Eriksson (m)
Göran R Hedberg (m)
Ola Karlsson (m)
Wiggo Komstedt (m)