Producenter av miljöanpassade varor och produktionsteknik har idag av olika skäl svårare att konkurrera på marknaden. Ett skäl är att deras volymer är så små, att styckkostnaden blir högre än för konkurrenterna. När skogsbolagen ställde om sin produktion mot klorfri blekning, var det efter att ett av dem garanterats stödköp i inledningsskedet. Därefter följde övriga sektorn med, och Sverige kan idag glädjas över att ha stora konkurrensfördelar gentemot andra länders skogsindustri. En liknande taktik vore därför lönsamt för samhällsekonomin även för andra områden. Med miljöfrämjande upphandling i statsverket kan serier tillverkas som blir kommersiellt gångbara. Ett hinder kan vara EUs direktiv om offentlig upphandling. På belopp över 500 mkr måste anbudsgivningen ske i hela EU. Genom att särskilt motivera de kvalitetskrav man ställer, kan man dock säkerställa den upphandling man har funnit mest lämplig. Det krävs dock att kunskapen om varje beståndsdels påverkan på miljö och hälsa är stor. Bevisbördan ligger således på upphandlaren. Vid felaktigt förfarande riskeras dom i EU-domstolen. Givet dessa förutsättningar har den svenska offentliga sektorn möjlighet att som stor kund påskynda näringslivets omställning mot en resurseffektiv produktion. För att underlätta upphandlingsarbetet bör förslag till kriterier utarbetas för de vanligaste produkterna i offentlig verksamhet, exempelvis sjukvårdsutrustning och fordon till kollektivtrafik och tjänsteutövande.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om samordnande anvisningar för miljöanpassad offentlig upphandling inom ramen för EU:s direktiv,
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om att substitutionsprincipen för kemikalier får tillämpas i den offentliga upphandlingen.
Stockholm den 25 januari 1995 Elisa Abascal Reyes (mp)