Ekonomiska besparingar på den statliga administrationen
av den omfattning som föreslås får konsekvenser på
verksamheten. Samtidigt vill staten få ut så bra resultat som
möjligt av avsatta resurser för den verksamhet som skall
utföras. Besparingar måste därför göras på det sätt som
stödjer kvalitet och effektivitet i arbete och verksamhet.
Resurserna, både pengar och personal, skall användas på
bästa sätt.
En miljon i anslagsmedel innebär att en myndighet grovt
räknat kan anställa fyra personer i de lägsta befattningarna,
tre i de litet högre eller två i de högsta. En erfarenhet är att
generella neddragningar hittills tagits ut på de lägsta
löneskikten, motiverat med att med den teknik som i dag
används gör handläggare, experter och chefer sina egna
utskrifter. Assistentpersonal behövs inte längre i
verksamheten. Men en konsekvens av att neddragningarna
främst läggs på dem i lägre befattningar är att högre avlönad
personal får lägga sin tid på en mängd annan administration
i form av service- och stöduppgifter. Högavlönad personal
får nu göra arbetsuppgifter som tidigare utfördes av relativt
sett lågavlönad personal. Sakkunniga handläggare och
experter används inte på bästa sätt i verksamheten.
Det finns bättre sätt. Från det s.k. Jämförprojektet i
Östersund finns många goda erfarenheter som bättre måste
tas tillvara. På åklagarmyndigheten utvecklade man
assistenter och sekreterare för att kunna avlasta åklagarna
mer. Man omfördelade arbetet och delegerade uppgifter till
dem, istället för att avveckla dem. Åklagarna kan därför
lägga hela sin tid på de uppgifter som de är utbildade och
avlönade för. Det ger bättre resursutnyttjande och bättre
resultat. Det ökar arbetstillfredsställelsen för alla
personalgrupper.
Men, säger vän av ordning, gör man på det sättet så
kommer förstås assistenterna att vilja ha kompensation på
lönen! Ja, det får man naturligtvis räkna med. Men det
kommer ändå att handla om lägre löner än för handläggare.
Dessutom får man vid många myndigheter, särskilt i en
konjunkturuppgång, räkna med konkurrens om högutbildade
tjänstemän, experter på viktiga statliga
verksamhetsområden. Även dem måste staten betala för och
erbjuda motiverande arbetsuppgifter.
Det är viktigt att regeringen ställer tydliga och konkreta
krav på myndigheterna att utifrån dessa utgångspunkter
använda sina samlade resurser väl.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om effektivare resursanvänding i statlig
verksamhet.
Stockholm den 25 januari 1995
Sonja Fransson (s)
Anders Nilsson (s)
Lisbet Calner (s)