Regeringens avsikt är att gå vidare med
strukturförändringar inom statliga sektorn i stort sett med
samma mål och metoder som hittills. Som ett motiv för
fortsatta förändringar anges det statsfinansiella läget. T.ex.
får varje utredning och kommitté i uppdrag att på sitt område
ompröva det statliga åtagandet.
Den fortsatta uppföljningen och utvärderingen av
strukturförändringarna regeringen kommer att göra och
redovisa till riksdagen får inte bara ta fasta på hur effektivt
ett beslut genomförts, hur många anställda som avvecklats
och hur mycket anslaget minskats på en myndighet. Det
intressanta är att se hur samhällsnytta, demokrati och
samhällsekonomi påverkas. Påverkas medborgarnas
möjlighet till insyn och inflytande? Blev kvaliteten bättre,
påverkades säkerheten? Minskade kostnaderna för
statskassan, uppstod de någon annanstans? Det finns en
mängd frågor som skulle behöva besvaras i en granskning av
strukturförändringarna och redovisas till riksdagen. En sådan
analys skulle kunna ge ett bra underlag för riksdagen att ta
ställning till nya och effektivare former för att åstadkomma
för samhället viktiga strukturförändringar i statliga sektorn.
Regeringen avser att under våren lägga ett förslag till en
förvaltningspolitik till riksdagen. Förvaltningspolitiken
måste också, utöver vad regeringen tagit upp, beskriva
myndigheternas roll i samhället och koppling till
demokratin. Det räcker således inte att ge riktlinjer för hur
de skall förändras.
De strukturförändringar riksdag och regering beslutar
måste i fortsättningen bygga på en helhetssyn. De måste utgå
från en samlad bedömning av ekonomiska och samhälleliga
konsekvenser av det som hittills gjorts samt från krav på
statens verksamhet utifrån en sammanhållen
förvaltningspolitik. Nya grepp på strukturförändringarna bör
också tas. I ordnad form, bransch för bransch i stället för att
som nu samtidigt skära litet i alla verksamheter. Det skulle
ge bättre förutsättningar för att styra den statliga
verksamheten via utgiftsramar. Det borde också ge bättre
förutsättningar för myndigheterna, parterna och andra
aktörer att planera och genomföra de åtgärder som behövs i
ett bra förändringsarbete. Med sådana utgångspunkter skulle
riksdagen ha bättre möjligher att reformera den statliga
sektorn för medborgarnas bästa.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om arbetet med strukturförändringar.
Stockholm den 23 januari 1995
Sonja Fransson (s)
Anders Nilsson (s)