I lagen om offentlig upphandling finns inget
koncernbegrepp. Syftet bakom lagstiftningen om offentlig
upphandling har varit att öka kostnadseffektiviteten i den
offentliga sektorn och att därmed minska kostnaderna för
skattebetalarna.
Riksdagen synes dock medvetet eller omedvetet ha
bortsett ifrån att en betydande del av den kommunala
verksamheten bedrivs i bolagsform av skilda orsaker.
Föreslagen reglering av elmarknaden kräver t.ex. en avskild
ekonomisk enhet för distributionsnätet. Verksamhet av
kommersiell karaktär kan behöva skiljas ut i ett bolag för att
lättare klara kontrollen av självkostnaden som grund för
avgiftssättning.
Syftet med bolagisering av kommunal verksamhet har
varit att uppnå en effektivare organisation, inte att skilja ur
verksamheten från kommunmedborgarna.
Lagen om offentlig upphandling bortser helt ifrån att
kommunmedborgarna via ett beslut i kommunfullmäktige
valt att placera en del av den gemensamma verksamheten i
ett bolag för att öka effektiviteten eller för att uppnå något
annat mål, t.ex. samverkan med annan kommun eller för att
kunna sälja av någon del för att bredda ägandet.
Bolagiseringen har ju inte haft till syfte att försvåra
samverkan inom kommunkoncernen.
Lagen om offentlig upphandling försvårar den
kostnadseffektivitet som man velat uppnå för den
kommunala sektorn genom att koncernbegreppet är
utelämnat i lagstiftningen.
En kommun och dess bolag som måste verka inom en
kommunal sfär i enlighet med kompetenslagstiftningen i
kommunallagen är ju i grunden en ekonomisk enhet vars
uppdragsgivare är skattebetalarna.
Om lagen har kommit till för att åstadkomma
kostnadseffektivitet för skattebetalarna bör
''kommunkoncernen'' som yttersta organ för
kommunmedborgarna få betraktas som upphandlande enhet.
Uteslutande av koncernbegreppet blir förklarligt endast
om man haft ett intresse att försvåra för kommunen att
bedriva verksamhet i bolagsform. Ett uteslutande av
koncernbegreppet innebär t.ex. att kommunen och dess
bolag inte utan upphandling kan samverka beträffande
finansiering, att kommunen inte utan upphandling kan köpa
el eller vatten från sina egna bolag och eftersom kommunen
och de kommunala bolagen är stora konsumenter kan det
innebära att ett kommunalt energibolag tappar kommunen
och andra kommunala bolag i kommunen som konsumenter.
Kommunen tvingas ändå som ägare av bolagen att ta sitt
ägaransvar och stötta bolaget ekonomiskt. Skattebetalarna
blir förlorarna.
Riksdagen föreslås besluta införa ett koncernbegrepp i
lagen om offentlig upphandling, som gör det möjligt för en
kommun och dess bolag att samverka i
upphandlingssammanhang och att kommunala företag inom
samma kommun inte skall vara tvingade till upphandling vid
nyttjande av varor och tjänster som finns tillgängliga inom
den egna ''kommunkoncernen''.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av koncernbegrepp i lagen
om offentlig upphandling.
Stockholm den 25 januari 1995
Karl Hagström (s)
Sinikka Bohlin (s)