med anledning av skr. 1994/95:120 Utvecklingen inom den kommunala sektorn
Den kommunala demokratin
Den kommunala självstyrelsen är enligt regeringsformen
en av grundpelarna i den svenska folkstyrelsen, en frihetsidé
som syftar till att förstärka den lokala demokratin. Det måste
därför finnas ett lokalt handlingsutrymme, vilket betyder att
verksamheten inte kan detaljstyras från statsmakterna.
Lokaldemokratins slutbetänkande, Lokal demokrati i
utveckling (SOU 1993:90), konstaterar i analysen tre
demokrativärden som varit mest framträdande under de
senaste decennierna -- medborgarviljans förverkligande, den
självständiga åsiktsbildningen och medborgarnas aktiva
deltagande. Till grund för arbetet med dessa frågor säger
kommittén ''ligger de demokratiska värderingarna, främst
människors lika värde och respekten för individens frihet,
rättigheter och integritet, som också kan härledas ur kristen
etik och västerländsk humanism''.
De ekonomiska villkoren för kommunerna har ändrats
kraftigt under senare år. Kraven på kommunal service ökar
medan tillgängliga kommunala resurser minskar.
Spelreglerna mellan stat och kommun är i väsentliga delar
oklara. Det gäller t ex hur det samhällsekonomiska utrymmet
för kommunerna fastställs, tillämpningen av
finansieringsprincipen, statsbidragens utformning och
kommunernas framtida skatteunderlag. Statliga förändringar
i de generella välfärdssystemen får också direkta effekter för
kommunerna.
Kommunal demokrati i utveckling
Grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen
måste stärkas. Kommuner och landsting intar en central
ställning i det svenska samhället. Det är en lång svensk
tradition att människor på en ort eller i en bygd tagit ansvar
för att själva forma gemensamma verksamheter inte minst
vad gäller social omsorg, utbildning, hälso- och sjukvård osv.
Utbyggnaden av den kommunala verksamheten var kraftig
under 60- och 70-talen och under inledningen av 80-talet.
Kommunsektorns utgifter svarar för närvarande för omkring
en fjärdedel av BNP. Arbetsfördelningen mellan stat och
kommun är inte en gång för alla given. För att den
kommunala självstyrelsen skall kunna spela en självständig
roll måste kommunerna ha en oinskränkt rätt att själva
besluta om kommunalskatten, finansieringsprincipen måste
tillämpas, staten måste själv ansvara för verksamheter som
styrs av detaljregler och domstolarnas roll gentemot
kommunerna skall i princip vara att pröva laglighetsfrågor.
Kommunerna har under senare år genom aktivt
förändringsarbete tagit en oproportionerligt stor del av
ansvaret för att anpassa sin verksamhet till de nya
ekonomiska förutsättningarna. Staten har inte anvisat
tillräckliga ekonomiska resurser för att kommunerna skall
kunna förverkliga riksdagens reformbeslut och således inte
följt finansieringsprincipen. De tidigare
kommunalskattestoppen har i detta perspektiv ytterligare
försämrat kommunernas möjligheter att förverkliga
riksdagsbesluten.
Medborgarnas påverkansmöjligheter
Kommunerna har kritiserats för nedskärningar i den
kommunala verksamheten som till väsentlig del har berott på
en kombination av dåliga statsfinanser, bristande tillämpning
av finansieringsprincipen och kommunalskattestoppet. För
en enskild kommunmedborgare har det varit mycket svårt att
inse sambanden mellan besluten på olika nivåer i samhället.
Denna oklarhet om vem som bär ansvaret för vad, har
negativt påverkat medborgarnas tilltro till den kommunala
självstyrelsen och lokala demokratin. Det är därför viktigt
för framtiden att skapa klara och långsiktiga spelregler för
ansvarsfördelningen mellan stat och kommun.
Medborgarna skall ha en möjlighet att påverka sin nära
verklighet genom att själva agera som väljare,
förtroendevalda, opinionsbildare, förälder, användare osv.
För att komma tillrätta med många av de problem och hot
som vi ser i samhället kan ett sätt vara att initiera till lokal
mobilisering, dvs att människor går samman och aktivt
arbetar för att tillgodose gemensamma behov. Vid lokal
mobilisering blir rollen deltagande och medagerande -- ett
verkligt medborgarskap.
Trots minskningen av antalet förtroendevalda inom
kommuner och landsting till idag ca 60.000 finns dagligen
ett mycket omfattande och brett demokratiskt engagemang i
förvaltningen av de olika samhällsuppgifterna. Medborgare
har på olika håll en gigantisk medborgarskola i demokrati.
Medborgarkontor är ett led i att ge medborgarna större
möjlighet till insyn och därmed ökat medinflytande.
Civildepartementet satte under förra mandatperioden igång
en relativt omfattande försöksverksamhet med
medborgarkontor. Denna verksamhet måste fortsätta och
utvecklas.
Kristdemokraterna stöder arbete med frivilligcentralernas
verksamhet, vilket förutom kompletterande stöd för
människor med särskilda behov är kontaktfrämjande och
ökar möjligheterna till påverkan.
Ekonomi
Kommunernas inkomster av skatter och statsbidrag har
minskat med 11 % mellan 1992 och 1995. Det beror främst
på lågkonjunkturen samt på indragningar och bristande
värdesäkring av statsbidragen, trots att dessa var mindre
omfattande de åren än under tidigare regeringsperioder.
Kommunerna har mött de minskade inkomsterna med att dra
ner kostnaderna för sin ordinarie produktion med 8 % under
denna tid. De totala kostnaderna minskar dock inte med mer
än 5 % eftersom kommunerna samtidigt fått kraftigt ökade
kostnader för bl a socialbidrag och arbetsmarknadspolitiska
åtgärder.
En allt mindre skattebas för kommunerna innebär också
ett hot mot den kommunala självstyrelsen. Den kommunala
skattebasen minskar genom införande av avdragsgilla
egenavgifter. 1995 uppgår egenavgifterna till 2,95 %. Fram
till 1998 kommer egenavgifterna att höjas till totalt 5,95 %.
Det innebär i skattesats, enligt Kommunförbundets
beräkningar 1 kr 23 öre.
Den ekonomiska politiken skall främja en ekologiskt
hållbar utveckling. Ett ökat inslag av ekonomiska styrmedel i
miljöpolitiken, exempelvis genom skatteväxling med sänkta
skatter på arbete och höjda skatter på miljöfarliga utsläpp,
energi m m, skulle främja både miljön och den ekonomiska
utvecklingen.
En samlad näringspolitik för ett gynnsamt företagarklimat
är en grundbult för en god ekonomisk utveckling. En god
välfärd förutsätter ett konkurrenskraftigt, differentierat
näringsliv. Kristdemokraterna vill föra en mer offensiv
politik som stimulerar förutsättningarna att skapa nya jobb
på den svenska hemmamarknaden. Den
sysselsättningsintensiva tjänsteproduktionen spelar en
avgörande roll för att få ner arbetslösheten. Därför borde en
sänkning av tjänstemomsen prövas före en sänkning av
matmomsen.
Under de senaste två decennierna har en halv miljon
arbetstillfällen försvunnit i den privata sektorn, medan
600.000 jobb tillkommit i den offentliga sektorn. Utrymmet
för nya jobb i den offentliga sektorn är ytterligt begränsat
med det skick de offentliga finanserna befinner sig samtidigt
som vi redan har ett av världens högsta skattetryck.
Huvudparten av de nya jobben måste tillkomma i den privata
sektorn.
En väl fungerande infrastruktur, inklusive
telekommunikationer och informationsteknik, är också en
central faktor för att svenskt näringsliv i hela landet skall
kunna expandera. De satsningar som påbörjades under förra
mandatperioden måste fullföljas. Detta kommer också
kommunernas ekonomi tillgodo.
Kommunsektorn i samhällsekonomin
En grundläggande utgångspunkt är en etisk dimension i
hanteringen av de ekonomiska frågorna. Hederlighet och
personligt ansvarstagande är viktiga fundament. Den
viktigaste uppgiften för en politik som strävar efter en
långsiktigt gynnsam ekonomisk utveckling är att skapa goda
institutioner -- goda normer, vanor och regler. Det personliga
ansvaret på alla nivåer måste stärkas.
Den kommunala sektorn utgör en grundläggande del av
välfärden i form av vård, omsorg och skola. Det finansiella
sparandet för år 1994 har försämrats. Egenavgiftshöjningen
slår för hårt mot kommunerna liksom barnomsorgslagen i
och med att vårdnadsbidraget upphört.
Ett sätt att möta hotet mot kommunernas ekonomi är att
genomföra en skatteväxling med staten så att kommunerna
får rätt att uppbära kommunala fastighetsavgifter. Då skulle
även företagen kunna räknas in i kommunernas
inkomstunderlag. En direkt koppling skulle också fås mellan
fastighetsavgift och kommunens kostnader för
gatuunderhåll, va, brandförsvar etc. Egenavgiftshöjningen
måste vara 1 % mindre. Vårdnadsbidraget måste återinföras.
Riktade resurser måste ges mot vård och omsorg. Genom att
behålla ersättningsnivån vid föräldraförsäkring, arbetslöshet
och sjukdom på 80 %, slipper kommunerna ytterligare
utgifter att kompensera genom socialbidragen.
Kommunernas utgifter och inkomster
Regeringens kalkyler bygger på ett skatteintäktsbortfall
med 6,5 miljarder kronor 1998 och minskade
socialbidragskostnader. Svenska Kommunförbundets
beräkningar innebär för 1998 ett bortfall på skatteinkomster
och ökade kostnader på 10 miljarder kronor.
I grunden för nya förslag har alla varit överens om värdet
av kommunal självstyrelse. Inte sällan inleds förslagen till
stora förändringar med vikten av den kommunala
självbestämmanderätten. I debatten omkring det förslag till
nytt intäkts- och kostnadsutjämningssystem för kommuner
och landsting som avses gälla från och med 1996 har
debatten om såväl relationer kommuner emellan som
kommunerna och staten skärpts. Det uppfattas
motsägelsefullt när regeringen i sin proposition
(1994/95:150) just framhåller hur viktig den kommunala
beskattningsrätten är som grund för den kommunala
självstyrelsen och samtidigt föreslår genomgripande
åtgärder för att flytta medel från vissa kommuner till andra
på ett så genomgripande och omfattande sätt, som regeringen
föreslår.
Ledning, uppgifter och organisation
Genom en uppbyggnad av en enhetsstat har den nationella
representationen en tendens att övervältra kostnader och
ansvar på kommuner och landsting samtidigt som starka
restriktioner i den kommunala handlingsfriheten föreläggs.
Det är därför angeläget att den kommunala kompetensen ges
en tydlig avgränsning mot godtycket. Fyrklöverregeringen
hade ambitionen att utreda ett grundlagsskydd på området,
men s-regeringen har lagt idén på is och inte tillsatt någon
utredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en utredning i syfte att vidga
grundlagsskyddet för den kommunala självstyrelsen.
Stockholm den 10 maj 1995
Ulla-Britt Hagström (kds)
Chatrine Pålsson (kds)