med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m.
De grönas svar på ''Perssonplanen''
Inriktningen på den ekonomiska politiken
Den ekonomiska politikens huvudmål måste vara en
ekologiskt uthållig och socialt ansvarsfull
samhällsvutveckling. Ekonomins innehåll och inriktning,
dess effekter på livskvalitet och miljö ska stå i centrum för
de åtgärder som nu vidtas för att klara upp statens finanser.
Utifrån denna utgångspunkt är regeringens förslag till
inriktning av den ekonomiska politiken djupt
otillfredsställande. Regeringens förslag har istället ett
inskränkt perspektiv som är begränsat till några, i och för sig
viktiga, ekonomiska parametrar. Särskilt stötande är det att
ekonomisk tillväxt sätts upp som ett självändamål utan
hänsyn till tillväxtens innehåll och inriktning.
Vi instämmer i regeringens uppfattning att statsskulden
inte bör öka utan tvärtom minska. De accelererande
ränteutgifterna hotar landets välfärd. Vi instämmer i att
ofrivillig arbetslöshet måste minskas till de nivåer som rådde
före den senaste lågkonjunkturen. Vi instämmer också i att
prisstabiliteten är viktig och att inflationen ska hållas på en
relativt låg nivå. Vi anser att dessa målsättningar är viktiga
komponenter i en ekonomisk politik vars inriktning är en
ekologiskt uthållig och socialt ansvarsfull
samhällsutveckling.
En ekologiskt och socialt genomtänkt budgetsanering
Statens budget går med mycket stort underskott och staten
lånar alltmer pengar för att täcka sina kostnader. Enbart
räntorna för dessa lån ligger numera på nivån 120 miljarder.
Lånen är så stora att det kommer att ta mycket lång tid att
minska dem och ränteutgifterna till en rimlig nivå.
Ränteutgifterna får i fortsättningen inte skena iväg på det
sätt som nu skett. Ett sätt att förhindra detta är att anpassa
normalarbetstiden till arbetsmarknaden så att arbetslösheten
inte tillåts stiga till höga nivåer -- arbetslösheten beräknas
kosta ca 100 miljarder kronor 1994. Genom sänkt
normalarbetstid tvingas marknaden ta ett större ansvar. Det
är också viktigt att de uppenbara felen i
socialförsäkringssystemen rättas till, samt att åtgärder vidtas
för att minska miljöskulden som i realiteten medför ökande
åtgärdskostnader och resursförluster som också försvagar
statsbudgeten.
Vår uppfattning är också att de stora budgetunderskotten
och de mycket höga räntekostnaderna i statsbudgeten har en
viktig del i att ränteläget i Sverige är högre än i omvärlden.
Vi anser att lägre räntor bör ses som ett centralt ekonomisk-
politiskt mål. Räntorna bör kunna sänkas genom en
framgångsrik sanering av statsfinanserna kopplat med en
medveten och långsiktig satsning på att utveckla
näringslivet. Särskilt viktigt är det att stimulera tillväxt av
små och medelstora företag.
Propositionens förslag är otillräckliga vad gäller att
minska statens underskott. I propositionen aviseras
ytterligare 20 miljarder i besparingar som ska presenteras i
budgetpropositionen i januari 1995. Därtill kommer att
medlemsavgiften i EU innebär en budgetförsvagning på
drygt 20 miljarder. Regeringen anvisar skattehöjningar för
att täcka detta. Vår bedömning är att nya
budgetförstärkningar kommer att krävas med tanke på att
räntorna inte nämnvärt har sjunkit varken efter att
''Perssonplanen'' blev känd eller efter svenska folkets ja till
EU-medlemskap.
Budgetsaneringen måste innehålla inslag av såväl
besparingar som skattehöjningar. Den avvägning som
regeringen föreslår, dvs 25,5 miljarder utgiftsbegränsningar
och 31,6 miljarder inkomstförstärkningar, har en alltför
starkt tonvikt på ökad beskattning. I propositionen utlovas
ytterligare budgetförstärkning på 20 miljarder, i huvudsak i
form av besparingar. Med tanke på att EU-medlemsavgiften
ska finansieras med höjda skatter så kommer ändå tonvikten
i alltför hög grad att ligga på ökad beskattning. Vi anser att
besparingarna bör vara ungefär lika stora som
skattehöjningarna.
Sammansättningen av skatter och besparingar måste vara
sådan att investeringar och produktion, framför allt i
framtidsbranscher, tar fart. Aktivt företagande ska gynnas.
Det gäller särskilt nyföretagande och småföretagande i
landets alla delar. Resursslöseri och verksamheter som
skadar miljö och människor ska samtidigt utsättas för ökade
ekonomiska krav genom ökad beskattning.
Även direkt stimulerande åtgärder behövs för att förbättra
den ekonomiska utvecklingen och förnya näringslivet.
Därigenom ökar skatteintäkterna och räntorna på
statsskulden minskar. Budgetförstärkningar som
skattehöjningar och besparingar kan inte ensamma bli
tillräckliga för att minska statsskulden.
Vi avser att lägga fram bl.a. dessa förslag i ett sammanhang
i vår partimotion med anledning av regeringens årliga
budgetförslag i januari 1995. En helhetssyn måste tillämpas
i den ekonomiska politiken.
Skatteväxling för miljön
Regeringens förslag om höjd egenavgift och värnskatt
innebär en ökad beskattning av arbete men däremot inte av
miljöpåverkande verksamheter eller utsläpp. Därmed
förskjuts kostnaderna till miljöns nackdel. Det motverkar en
politik för en bättre miljö.
Systemet med egenavgifter missgynnar låginkomsttagare
eftersom avdragsrätten är till fördel för höginkomsttagarna.
Vi anser att socialförsäkringssystemet ska vara
skattefinansierat på ett solidariskt sätt.
Vi anser att skatt på arbete ska sänkas. Den relativa på
skatten på arbete är fortfarande mycket hög i vårt land. Det
motverkar bl.a. en hög grad av sysselsättning och
arbetsintensiva verksamheter som återvinning, vård och
omsorg.
Vi avslår således regeringens förslag om höjda
egenavgifter och övriga förslag som föranleds därav.
Vi anser att koldioxidskatten istället ska höjas. Det skulle
verka styrande främst mot ökat nyttjande av biobränslen.
Därigenom skulle försurande och andra miljöstörande
utsläpp minska, fler arbetstillfällen skulle uppkomma i
skogsbruk, industri och transportnäringar.
Samhällsekonomiskt skulle detta alternativ ha stora fördelar.
En väl planerad stegvis ökning av koldioxidskatten skulle
dessutom leda till snabb teknikutveckling och skulle under
90-talet dessutom leda till att den del av näringslivet som
lever med stora devalveringsvinster ges incitament att
investera vinsterna på ett för miljön och för en hållbar
utveckling riktigt sätt.
Koldioxidskatten ska gälla utsläpp från förbränning av
fossila bränslen och vara lika stor oavsett vilken verksamhet
som ger upphov till dem. Begränsningsregler bör införas för
viss industri som av internationella konkurrensskäl under en
övergångstid inte kan tåla en sådan beskattning och där
verksamheten istället skulle komma att bedrivas utom
landets gränser med fortsatta höga utsläpp. Skatten bör höjas
till 45 öre/kg fr.o.m. 950701.
Vi anser också att kommunerna ska ges vidgad
beskattningsrätt. De bör kunna beskatta bensin och andra
fossila bränslen, utsläpp av förorenat vatten från hushåll och
företag, produktion av vattenkraft, uttag av vissa råvaror.
Därigenom ges betydligt bättre möjligheter till sänkt skatt på
arbete även i den kommunala sektorn. Vi föreslår att
regeringen tillsätter en utredning för att lägga fram förslag
till ökad kommunal beskattningsrätt. Ett förslag bör
tillställas riksdagen senast 960701.
Förmögenhetsskatten, kapitalskatter m.m.
Vi anser att förmögenhetsskatten, liksom arvs- och
gåvoskattereglerna är i behov av översyn. Med hänsyn till
det statsfinansiella läget accepterar vi ett bibehållande av
förmögenhetsskatten tills vidare.
Vi anser att förslagen att återgå till skattesatsen 30 % för
kapitalinkomster är bra. Därigenom uppnås en betydligt mer
likformig beskattning av kapitalinkomster och
arbetsinkomster.
Regeringen föreslår att sparande i allemansfond ska
skattegynnas med 20 % skattesats. Detta anser vi vara
omotiverat. Vi förslår att skattesatsen ska vara 30 % även för
allemansfonder.
Företagande ska gynnas
Regeringen föreslår att rätten till kvittning av underskott
för enskilda näringsidkare mot inkomst av tjänst ska
avskaffas. Det skulle avsevärt försämra möjligheterna att
starta och driva småföretag. Vi anser att kvittningsrätten ska
vara kvar.
Vi instämmer i att skattelättnader behövs för företagen. Vi
anser att lättnaderna bör riktas till små- och medelstora
företag och att de i första hand ska inriktas på
kapitalförsörjningen.
Utifrån det synsättet anser vi inte att beskattningen av
företagens skatteutjämningsreserv (surv) ska ökas.
Regeringens förslag innebär att beskattningen ska gälla 90 %
istället för nuvarande regel på 50 %.
Fastighetsskatt och räntebidrag
Regeringen föreslår att den extra höjningen av den
garanterade räntan 1995 och 1996 avseende räntebidrag för
nybyggnad, ombyggnad och energibesparande åtgärder eller
förvärv av bostäder enligt 1992 års och äldre regler inte
genomförs. Istället föreslås en höjning av fastighetsskatten
från 1,5 till 1,7 %.
Vi anser att en viktig förutsättning för en väl fungerande
ekonomi är att priset för en vara och en produkt speglar de
faktiska eller samhällsekonomiska kostnaderna på ett rimligt
sätt. Då kan såväl enskilda som företag göra rationella och
kloka prioriteringar ur ekonomisk synpunkt vilket leder till
effektivare resursanvändning.
De omfattande generella subventionerna inom
bostadssektorn har gjort att kostnaderna för samhället blev
mycket höga utan att brukaren märkt av det. En del av
kostnaden har ju täckts solidariskt över skattesedeln.
Därigenom har en omfattande efterfrågan på bostäder kunnat
hållas vid liv av människor som egentligen aldrig haft råd att
efterfråga dem. Subventionerna har också medfört att
byggföretag m.fl. kunnat ta ut högre priser än vad som annars
skulle varit möjligt.
Vi anser det därför vara angeläget att avvecklingen av de
generella bostadssubventionerna fortsätter. Samtidigt bör
bostadsbidragen successivt höjas för att de som har det sämre
ställt inte ska råka illa ut.
Fastighetsskatten har flera mindre lyckade egenskaper.
Den pressar upp kostnaden för boendet, och hus som är
välbyggda ur energi- och miljösynpunkt straffas med högre
skatt. Detta motverkar bl.a. miljöanpassning av byggnader.
Med hänsyn till statens växande underskott accepterar vi
ändå den föreslagna höjningen med 0,2 procentenheter.
Däremot avslår vi förslaget om rullande fastighetstaxering.
Vi föreslår dessutom att regeringen ska göra en översyn
av fastighetstaxeringen så att miljöförbättringar inte leder till
ökad fastighetstaxering.
Åtgärder inom familjepolitiken
Vi anser att de viktigaste delarna av familjepolitiken är en
bra föräldraförsäkring, ett bra barnbidrag och en väl utbyggd
och allmänt tillgänglig barnomsorg. Med hänsyn till statens
mycket bekymmersamma ekonomi anser vi inte att det är
rimligt med en ny kostnadskrävande reform som
vårdnadsbidraget är. Vi accepterar regeringens förslag om
avskaffande av vårdnadsbidraget.
Regeringen föreslår att garantidagarna i
föräldraförsäkringen ska återinföras. Det rör sig om 60 kr per
dag i 90 dagar. Detta är en förmån med mycket begränsad
betydelse. Många kan i praktiken aldrig utnyttja den
eftersom ersättningen är så låg att man inte har råd att avstå
från att arbeta. Likväl är det viktigt att bibehålla rätten att
vara ledig från ordinarie arbete en tid även efter det att full
föräldrapenningen utgår. Detta, och med tanke på att
vårdnadsbidraget nu avskaffas, så accepterar vi att
garantidagarna återinförs så som föreslagits i propositionen.
Regeringen föreslår att flerbarnstilläggen minskas.
Avsikten uppges vara ett succesivt avskaffande. Konkret
föreslås att tillägget för tredje barnet halveras från ett halvt
till ett drygt fjärdedels barnbidrag, samt att tillägget för
fjärde barnet minskas från ett helt till ett drygt tre fjärdedels
barnbidrag. Tillägget fr.o.m. femte barnet föreslås
oförändrat, dvs med ett extra barnbidrag för varje barn.
Skälet uppges vara att de riktigt stora familjerna i större
utsträckning är mottagare av socialbidrag.
Vi anser att flerbarnstillägget kan ifrågasättas. Det är
delvis en kompensation i skattereformen till barnfamiljer för
att bl.a. ränteavdragen minskade. Sedan dess har emellertid
hushållen minskat sin lånebörda. Vi accepterar att
flerbarnstilläggen minskas så som regeringen nu föreslår.
Skydda låginkomstagarna från nedskärningar
Vi anser att omfattande besparingar måste göras i statens
utgifter. Detta måste emellertid göras på ett socialt
acceptabelt sätt, dvs så att de som har allra sämst förmåga
att klara åtstramningar undantas. Vårt förslag är att de som
tjänar under 150 000 kronor per år inte ska drabbas av ökad
skatt eller minskade pensioner.
Regeringen föreslår istället att den statliga inkomstskatten
på inkomster över skiktgränsen (198 700 kr vid 1995 års
taxering) höjs vid 1996--1999 års taxeringar från 20 till
25 %. Samtidigt föreslås grundavdraget återinföras.
Dessutom innebär förslaget om höjda egenavgifter i
praktiken höjd skatt på 3 procentenheter för alla löntagare.
Vi anser att beskattningen av arbete totalt sett inte ska ökas.
Den bör istället minskas och ersättas med främst
miljörelaterade skatter. Vi anser också att inkomsttagare i
högre inkomstskikt kan tåla en högre beskattning. Förslaget
om värnskatt kan därför accepteras.
Vi inser emellertid att höjda marginalskatter medför vissa
problem. Undersökningar från tiden före skattereformen
visar att de höga marginalskatterna inte medförde att
höginkomsttagare verkligen betalade mer skatt på sin
inkomster. Tvärtom. Höga marginalskatter gynnar
spekulationsekonomi, skatteplanering, ökad upplåning och
missgynnar de som genom hårt arbete försöker få rätsida på
sin ekonomi. Avdrag blir med höga marginalskatter alltid
orättvisa. De som tjänar mest drar helt enkelt större nytta av
avdragen -- oavsett om avdragen är för räntor, för legitima
utgifter för att få vissa inkomster, för resor till och från jobbet
osv. Höga marginalskatter tenderar att befästa och förstärka
orättvisor. För att minska dessa olägenheter krävs andra
motverkande åtgärder.
Vi avser att återkomma med ett heltäckande förslag i vår
partimotion med anledning av statsbudgeten.
Sänkt arbetstid istället för direktavdrag för
byggnadsinvesteringar
Förslaget om direktavdrag för investeringar i byggnation
(utom bostäder) vore motiverat i en konjunkturell nedgång
eller i en lågkonjunktur. För närvarande befinner vi oss i en
uppgång. Exportindustrin går på högvarv, gör mycket stora
vinster och har en betydande grad av egenfinansiering i sina
starkt ökande investeringar. Den del av industri och
näringsliv som producerar för den inhemska marknaden står
däremot i hög grad stilla och stampar beroende på en
begränsad inhemsk konsumtion.
Samtidigt är det privata sparandet ovanligt högt. En
ökande inhemsk konsumtion och något minskat sparande
framstår som önskvärt.
I detta sammanhang framstår det föreslagna direktavdraget
för byggnadsinvesteringar som omotiverat. Avdraget kan
knappast förväntas stimulera den inhemska konsumtionen.
Däremot utgör den en betydande kostnad för
skattekollektivet och försvagar statsbudgeten. Både vilja och
den faktiska förmågan till ökad inhemsk privat konsumtion
dämpas.
Vi avslår därför regeringens förslag och
direktavskrivningar för byggnadsinvesteringar.
Däremot anser vi att direktavskrivningar för
miljöinvesteringar ska införas för att stimulera
miljöanpassningen i den begynnande konjunkturuppgången.
Avdraget ska få göras med 50 % av de utgifter som under
perioden november 1994 -- maj 1996 läggs ner på ny-, till-
eller ombyggnadsarbeten som medför minskade utsläpp av
miljö- eller hälsofarliga ämnen, minskad energianvändning,
minskad förbrukning av naturresurser och ökad produktion
av produkter som medför väsentliga miljöförbättringar i
senare led.
För att minska arbetslösheten och förbättra välfärden i
övrigt föreslår vi att normalarbetstiden sänks till 37 timmar
per vecka redan nästa år. Ändringen bör träda i kraft 950701.
Ett andra steg med sänkning till 35 timmars arbetsvecka ska
genomföras före 1998.
Regeringen har också föreslagit att en s.k. starthjälp ska
införas. Det handlar om ett flyttningsbidrag om 15 000
kronor för den som tar ett av arbetsförmedlingen anvisat
arbete. Vi anser att förslaget innebär ett onödigt slöseri med
statens resurser.
Investeringssatsningar
De i propositionen föreslagna miljöinvesteringarna är bra,
men inte tillräckliga. Regeringens förslag omfattar 400
miljoner kronor.
Totalt borde 2 miljarder utöver regeringens förslag anslås
för nästa budgetår. Det bör finansieras genom ökad
miljöbeskattning. Detta paket bör innehålla bl.a.
nedanstående punkter. Vi föreslår att regeringen ska
återkomma till riksdagen med ett förslag som först
remitterats till bl.a. Naturvårdsverket och större
miljöorganisationer. Förslaget ska föreläggas riksdagen så
att genomförandet kan påbörjas 950701.Övergången till
rena biobränslen i trafiken är en av vår tids nyckefrågor på
miljöområdet. Investeringsbidrag om 30 % till investeringar
i tillverkning och distribution av rena biobränslen för
fordonsdrift bör införas. Blandade bränslen ska inte vara
bidragsberättigade. Bidragen ska utgå under perioden
950701--960701.Miljöarbetet är centralt för att långsiktigt
förbättra samhällsekonomin. På kortare sikt ger det både
arbetstillfällen och högre livskvalitet. Arbete med Agenda 21
i kommunerna har en viktig roll. Detta borde stimuleras.
Behovet att skydda de mycket små resterna av ur- och
naturskog i landet är mycket stort med hänsyn till den
fortgående biologiska utarmningen. Endast några få procent
av de ursprungliga skogarna finns kvar. Anslagen till inköp
av skogsmark till naturreservat och nationalparker måste
höjas.
Bibehåll biståndet
Regeringen föreslår att 300 miljoner kronor ska tas från
biståndet till utvecklingsländer och användas till att bekosta
asylkostnader istället. Dessutom föreslås en nominell
frysning av biståndet.
Vi anser att biståndet bör höjas till den tidigare
enprocentsnivån av BNP. Att som regeringen föreslå att
istället minska biståndet ytterligare anser vi är oacceptabelt.
Vi yrkar därför avslag på förslaget att ta 300 miljoner från
biståndet till asylkostnader. Vi avslår också förslaget om
nominell frysning. Vi föreslår att biståndets andel av BNP i
vart fall ska vara oförändrad.
Försvarsanslagen
I propositionen föreslås att utgifterna inom
Försvarsdepartementets område begränsas med 2 miljarder
kronor senast 1998. Dessutom bör 1996 års försvarsbeslut
inriktas på att försvarsanslagen under 1997--2001 ska
begränsas med ytterligare 2 miljarder.
Minskningarna i försvarsanslagen är bra, men
otillräckliga. Vi anser att försvarsanslagen ska minskas med
8 miljarder kronor till 1998.
Investeringar inom kommunikationsområdet
Regeringen föreslår att 2 miljarder kronor ska anslås till
underhåll och reinvesteringar på järnvägar och vägar.
Avsikten är att dämpa arbetslösheten och samtidigt förbättra
infrastrukturen. Så långt anser vi att förslaget är bra.
Men samtidigt föreslås att detta anslag ska kunna användas
till att tidigarelägga investeringar. Det betyder att pengarna
kan komma att användas till samhällsekonomiskt
omotiverade vägprojekt som inte borde byggas alls.
Vi föreslår att anslaget endast ska kunna användas till
underhåll och reinvesteringar, men inte till tidigareläggning
av investeringar.
Behåll ALU-satsningen
Regeringen föreslår att ALU-satsningen ska skäras ner
kraftigt. Vi anser att det, med hänsyn till den mycket höga
arbetslösheten, är för tidigt att göra det. Satsningen bör få
fortgå ytterligare ett år.
Fullfölj trainee-utbildningen
Regeringen föreslår att hela anslaget (med råge) till
trainee-utbildning istället ska användas till studieförbund
och folkhögskolor. Såvitt vi kunnat utröna är trainee-
utbildningen bra. Regeringen klargör inte i sitt förslag varför
den ska läggas ner. Vi avslår därför förslaget.
Avbytarverksamhet i lantbruk
Regeringen föreslår att statens bidrag till
avbytarverksamheten ska avskaffas. I ett första steg föreslås
att stödet halveras nästa budgetår.
Avbytarverksamheten är mycket viktig för lantbrukare
med djurhållning. Denna typ av lantbruk är både
regionalpolitiskt och miljöpolitiskt viktig. Avbytaren är
många gånger en förutsättning för att semester och andra
ledigheter ska kunna tas ut av lantbrukaren. Vi anser inte att
avbytarverksamheten ska äventyras.
Ekonomiska regleringar år 1995 mellan staten och
kommunsektorn
Enligt våra förslag blir summan att reglera istället 11 382
miljoner kronor. Utbetalning av skattemedel ska ändras på
motsvarande sätt.
-- 6,725
-- 0,2
Kommentar: Kostnaden för pkt 29 och 23 täcks av minskad
kostnad för direktavdrag för byggnadsinvesteringar. Av totalt
3,7 miljarder i regeringens förslag beräknas 1,7 gå åt till
direktavdrag för miljöinvesteringar i vårt förslag.
Med A-paketet avses de arbetsmarknadspolitiska förslagen
som ingår i propositionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den ekonomiska politikens
inriktning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en ekologiskt uthållig och socialt
ansvarsfull ekonomisk politik,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av den ekonomiska
politiken för att minska ränteutgifternas totala andel av
statens utgifter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nivån av budgetförstärkningar och
balansen mellan besparingar och ökade skatter,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sammansättningen av skatter och
besparingar i samband med budgetförstärkningar,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om uttag av
allmänna egenavgifter i enlighet med vad som anförts i
motionen,
7. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen om allmänna egenavgifter,
8. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i lagen om socialavgifter,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att socialförsäkringssystemet bör
vara skattefinansierat på ett solidariskt sätt,
10. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
ändring i lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa
förvärvsinkomster,
11. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
ändring i lagen (1190:1427) om särskild premieskatt för
grupplivförsäkring,
12. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
ändring i lagen (1991:687) om särskild löneskatt på
pensionskostnader,
13. att riksdagen beslutar att höja koldioxidskatten i
enlighet med vad som anförts i motionen,
14. att riksdagen hos regeringen begär förslag till utvidgad
kommunal beskattningsrätt i enlighet med vad som anförts i
motionen,
15. att riksdagen avslår regeringens förslag till lag om
ändring i kommunalskattelagen i den del som gäller
avskaffande av den generella rätten att kvitta underskott av
nystartad verksamhet mot inkomst av tjänst,
16. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
skattelättnader för sparande i allemansfond,
17. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lättnader för små och medelstora
företag,
18. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
ändring i lagen (1993:1540) om återföring av
skatteutjämningsreserv,
19. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fortsatt avveckling av de generella
bostadssubventionerna,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjda bostadsbidrag i samband
med minskade generella bostadssubventioner,
21. att riksdagen avslår regeringens förslag om rullande
fastighetstaxering,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrad fastighetstaxering så att
miljöförbättrande åtgärder i byggnader inte föranleder höjd
fastighetsskatt,
23. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om skydd för låginkomsttagare i
samband med skatteökningar och minskade pensioner,
24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om nackdelar med höjda
marginalskatter,
25. att riksdagen avslår regeringens förslag om lag om
direktavdrag för byggnader m.m.,
26. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
direktavskrivningar för miljöinvesteringar i enlighet med vad
som anförts i motionen,
27. att riksdagen hos regeringen begär förslag om sänkt
normalarbetstid i enlighet med vad som anförts i motionen,
28. att riksdagen hos regeringen begär förslag om särskilda
miljöinvesteringar för budgetåret 1995/96 omfattande 2
miljarder kronor utöver vad regeringen tidigare föreslagit i
enlighet med vad som anförts i motionen,
29. att riksdagen avslår vad regeringen förordat om
starthjälp i enlighet med vad som anförts i motionen,
30. att riksdagen avslår regeringens förslag om att 300
miljoner kronor bör tas från biståndsmedel till att bekosta
hantering av asylsökande i Sverige,
31. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om biståndet,
32. att riksdagen hos regeringen begär förslag om minskade
försvarsanslag i enlighet med vad som anförts i motionen,
33. att riksdagen beslutar att det av regeringen föreslagna
anslaget till Sysselsättningsskapande åtgärder inom
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1994/95
under sjätte huvudtiteln endast skall få användas till
underhåll och reinvesteringar, dock ej till investeringar,
34. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållande av satsningen på
arbetslivsutveckling (ALU),
35. att riksdagen avslår regeringens förslag att bemyndiga
regeringen att omfördela medel från anslaget
Försöksverksamhet med trainee-utbildning under åttonde
huvudtiteln,
36. att riksdagen hos regeringen begär förslag om
ekonomisk reglering mellan staten och kommunsektorn i
enlighet med vad som anförts i motionen,
37. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bibehållen avbytarverksamhet
inom lantbruket.
Stockholm den 22 november 1994
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Peter Eriksson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Barbro Johansson (mp)