med anledning av prop. 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition)
Inom Civildepartementets område görs mindre
besparingar på stödet till ungdomsorganisationer, till
trossamfund, till idrotten, till kooperativ utveckling och
utveckling av ideell verksamhet på sammanlagt 12,9
miljoner. Dessa besparingar kan synas försumbara jämfört
med de betydligt större indragningar som görs på andra
områden. De kan ses mera som ett uttryck för att alla
verksamheter skall spara än som genomtänkta
besparingsalternativ.
Jag är övertygad om att verksamheterna kommer att leva
vidare utan dessa pengar, men jag är lika övertygad om att
besparingen är rent kontraproduktiv. I samtliga fall handlar
det om verksamheter som engagerar många människor, inte
minst ungdomar, och som snarare behöver utvecklas än
avvecklas eftersom de utgör en förebyggande resurs i
samhället. I den verksamhet det här är fråga om genererar
varje satsad krona betydligt mer.
Ungdomsfrågor
Regeringen föreslår en besparing på nationell och
internationell ungdomsverksamhet med ytterligare 3,2
miljoner kronor och anser att huvuddelen av besparingen bör
ske inom ramen för statsbidragen till
ungdomsorganisationerna. En av de riktlinjer som den förra
regeringen föreslog för ungdomspolitiken var att de
offentliga insatserna för ungdomar i första hand bör vara
stödjande och bygga på ungdomars, föräldrars och andra
närståendes engagemang. Att i kristider med hög
ungdomsarbetslöshet m.m. spara på ungdomarnas egna
organisationer motsätter sig kristdemokraterna. Det är
oomtvistligt så att den långsiktiga utvecklingen i Sverige i
stor utsträckning beror på vilken framtidstro landets
ungdomar har och vilka utvecklingsmöjligheter de får.
Trossamfund
De svenska frikyrkosamfunden och andra så kallade fria
trossamfund får visst statligt stöd i form av
verksamhetsbidrag, lokalbidrag och utbildningsbidrag. På
grund av ökande antal medlemmar i samfund som är
verksamma bland invandrare och ändrade principer för
fördelningen av bidragen har varje år en allt större andel av
bidraget tillfallit sådana samfund. I regeringens
budgetproposition kan man läsa att trossamfundens
Samarbetsnämnd för statsbidrag anser att det är särskilt
angeläget att samhället ger de trossamfund som betjänar
invandrare bättre förutsättningar för sin verksamhet.
Medvetenheten om den egna identiteten är en förutsättning
för att förstå människor som har en annan religiös och
kulturell bakgrund och en nödvändighet i ett öppet
pluralistiskt samhälle. Svenska kyrkan och andra
trossamfund förmedlar en stor del av kulturarvet och står
också för en stor del av den själavårdande verksamheten
varför de måste ges goda förutsättningar att verka.
Kristdemokraterna ställer därför inte upp på regeringens
förslag att stödet till trossamfunden skall minskas med
ytterligare 3,3 miljoner kronor.
Folkrörelse- och idrottsfrågor, kooperativa frågor m.m.
Kooperativ utveckling
Riksrevisionsverkets utvärdering under 1993 visade att
bidraget till utveckling av kooperativ verksamhet varit
mycket kostnadseffektivt. Under 1992 bildades omkring 300
nya kooperativa företag med åtminstone 1 300
arbetstillfällen. Många av dessa skulle enligt RRV inte
kommit till stånd utan den rådgivning som statsbidraget ger
möjlighet till. Det kooperativa företagandet har i flera fall
haft mycket stor betydelse för utvecklingen på landsbygden.
I 1994-års budgetproposition ökade riksdagen anslaget till
kooperativ utveckling med 2 miljoner, det är ur det
perspektivet ingen långsiktig politik att som regeringen nu
föreslår minska anslaget med 1 miljon, varför vi
kristdemokrater föreslår riksdagen att avslå regeringens
förslag.
Utveckling av ideell verksamhet
Den ideella sektorn, folkrörelser, föreningar, kooperativ
m.m., deltar i hög grad i förnyelsen av samhällslivet. För att
förnyelsearbetet skall fungera behöver samspelet mellan den
offentliga och den ideella sektorn förbättras. Den förra
regeringen vidtog olika åtgärder för att främja den ideella
sektorns utveckling. Kristdemokraterna anser att det är
viktigt att ta tillvara det engagemang som finns inom den
ideella sektorn för olika typer av verksamheter. En
utveckling av den ideella verksamheten skulle främja hela
samhällsutvecklingen. Offentlig, ideell och privat
verksamhet kompletterar varandra. Vi motsätter oss
regeringens förslag att spara ytterligare 1 miljon på anslaget
till utvecklingen av ideell verksamhet.
Stöd till idrotten
Idrotten är landets största folkrörelse. Idrottsrörelsen
bidrar i allra högsta grad till ett rikare socialt liv,
meningsfulla aktiviteter och en god folkhälsa. Idrotten spelar
en viktig fostrande roll för många barn och ungdomar.
Hundratusentals ideella ledare lägger varje år ner mer än 140
miljoner timmar på att ta hand om mer än hälften av alla barn
och ungdomar i över 18.000 aktiviteter varje dag året om.
Med tanke på dess betydelse för ungdomar och för
folkhälsoarbetet, insat ser som är särskilt viktiga i
ekonomiskt kärva tider med hög arbetslöshet, accepterar vi
inte regeringens förslag att spara ytterligare 4,4 miljoner på
stödet till idrotten.
I kristdemokraternas partimotion med anledning av
kompletteringspropositionen har vi anvisat medel för att
täcka dessa kostnader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen avslår regeringens förslag att spara
ytterligare 3,2 miljoner kronor på bidrag till
ungdomsverksamhet m.m.,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att spara
ytterligare 3,3 miljoner kronor på stöd till trossamfund m.m.,
3. att riksdagen avslår regeringens förslag att minska stöd
till kooperativ utveckling med 1 miljon kronor,
4. att riksdagen avslår regeringens förslag att spara
ytterligare 1 miljon kronor på utveckling av ideell
verksamhet,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag att spara
ytterligare 4,4 miljoner kronor på stöd till idrotten.