Vi kristdemokrater anser att det är mycket viktigt att det skapas goda förutsättningar för vuxenstuderande att komplettera grundskole- och gymnasieutbildning. Det övergripande syftet för vuxenutbildningen är att överbrygga utbildningsklyftor och att medverka till ökad jämlikhet och jämställdhet i samhället. Syftet är också att ge kunskaper och färdigheter som behövs i de studerandes yrkesverksamhet eller som kan vidga deras möjligheter att söka sig till nya yrken. Det är främst de som fått minst utbildning som skall ges möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet.
Det är vid all utbildning viktigt ur såväl individens som samhällets perspektiv att förutsättningar ges för att verksamheten ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Här spelar studiestödets utformning en betydelsefull roll.
Studiestöd till deltidsstuderande
Den som studerar på minst halvtid har rätt till deltidsstudiestöd, det vill säga i princip hälften av ett helt studiestöd. Detta fungerar ganska väl för de utbildningar som är upplagda på hel- eller halvfart. I komvux däremot där utbildningen bygger på kurssystem har dessa regler kritiserats länge. Många elever fyller på med kurser som de egentligen inte behöver bara för att bli berättigade till fullt studiestöd. Detta leder naturligtvis inte till ett effektivt resursutnyttjande vare sig ur den enskildes eller ur statens synvinkel.
Möjligheterna att mer flexibelt än tidigare utforma folkhögskolekurserna ökade 1991, vilket bland annat har fått till följd att antalet deltidsstuderande ökat. Riksdagen har beslutat att 30 miljoner kronor av 1995/96 års anslag för extra utbildningsplatser på folkhögskolan ska reserveras till försöksverksamhet vad gäller distansutbildningar. En stor del av dessa studier kommer förmodligen att bedrivas på deltid, varför det är viktigt att studiestöd kan beviljas i relation till studiernas omfattning.
Redan 1991 föreslogs en övergång till flexiblare regler när det gäller deltidsstudiestöd för komvux-elever av den så kallade finvux-utredningen. Riksdagen tog våren 1994 ett beslut i den riktningen som skulle innebära att studiestöd skulle beviljas i relation till studiernas omfattning och som skulle träda i kraft 1 juli 1995. Tyvärr föreslog den socialdemokratiska regeringen i november 1994 att detta beslut skulle rivas upp. Något som vi kristdemokrater motsatte oss. Nu föreslår regeringen än en gång att reglerna ska ändras och föreslår att studiestödet skall avpassas till studiernas omfattning för elever i komvux och vid statens skolor för vuxna. Regeringens agerande är anmärkningsvärt och skapar en stor osäkerhet bland dessa elevgrupper.
Vi stödjer ändå regeringens förslag och föreslår att dessa nya regler även bör omfatta dem som läser på folkhögskola och är berättigade till studiestöd.
Resursutnyttjandet kommer att förbättras och de ekonomiska förutsättningarna vid deltidsstudier blir bättre genom att de elever som läser på komvux eller på folkhögskola får studiestöd i förhållande till studiernas omfattning och inte bara hälften av ett helt studiestöd. Detta kommer förhoppningsvis att i sin tur innebära att studieavbrotten minskar.
Sänkt ersättning för vuxenstuderande
Under senare år har bland annat folkhögskolorna erhållit särskilda medel för att utöka antalet platser. Tydliga signaler har dock kommit under våren på att de målgrupper som avsågs omfattas av den särskilda satsningen inte har råd att utnyttja den resurs som statsmakterna ställt till förfogande. Vidare har de åtgärder som riksdagen redan beslutat när det gäller förändringar i studiestödet, bland annat slopat barntillägg, medfört en mycket stor oro inom gruppen vuxenstuderande.
Den grupp vuxenstuderande som drabbats hårdast av regeringens politik när det gäller vuxenstudiestöd är de som har försörjningsansvar för barn, ofta lågutbildade kvinnor. Detta kan vi kristdemokrater inte acceptera och motsatte oss riksdagens beslut att avskaffa barntillägget.
Vi kristdemokrater motsätter oss de ändringar i vuxenstudiestödet som blir följden av regeringens förslag att sänka ersättningsnivån i arbetslöshetsförsäkringen från 80 till 75 % och miniminivån i det kontanta arbetsmarknadsstödet från 245 till 230.
Sammanläggning av svux och svuxa
Studiestödsutredningen har föreslagit att en samordning av reglerna mellan det särskilda vuxenstudiestödet, svux och det särskilda vuxenstudiestödet för vuxna, svuxa, ska komma till stånd snarast. Svux och studiemedel kan beviljas för gymnasiala studier under tre år och för ytterligare tid om det finns särskilda skäl, medan svuxa kan lämnas under högst två terminer för studier på gymnasienivå. Utredningen föreslår att reglerna för svuxa bör ändras så att stöd kan utgå för studier på grundskolenivå samt för studier på gymnasial nivå enligt de bestämmelser som gäller för svux och studiemedel. Detta skall gälla studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning och för folkhögskolestuderande.
Sannolikheten är liten för att personer som uppbär arbetslöshetsersättning ska påbörja en utbildning på gymnasienivå om man enbart får svuxa-bidrag för halva utbildningstiden vilket nuvarande regler medför. Alla måste ges rimliga förutsättningar att kunna planera och ta ansvar för sin ekonomi. Risken är nu stor att många studerande avbryter sina studier innan avsett studiemål uppnåtts.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att de regler om vuxenstudiestöd i förhållande till studiernas omfattning som föreslås gälla för studerande i kommunal och statlig vuxenutbildning även bör omfatta studerande på folkhögskola,
2. att riksdagen avslår regeringens förslag att sänka ersättningen i vuxenstudiestödet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för svuxa ändras så att stöd får beviljas för studier på gymnasienivå under tre år i enlighet med vad som i dag gäller för svux och studiemedel.
Stockholm den 10 maj 1995 Dan Ericsson (kds) Rose-Marie Frebran (kds)