Det är ungdomen som är vår framtid är en gammal klyscha
som är lika sann idag som den alltid har varit. Vi får inte
glömma att vi lämnar våra skulder till nästa generation.
Därför ska vi inte leva över våra tillgångar. Den här motionen
tar upp några åtgärder som vi bör genomföra för att
underlätta för ungdomen och de nästa generationerna och att
vi tar med framtiden i våra beslut.
Generationsskulder
Den offentliga skuldsättningen och den ökande
miljöskulden är två saker som oroar oss och många
ungdomar mycket. Miljöförstöring är en verksamhet där
kostnaderna skjuts fram i tiden och där framtida generationer
får ta betalningsansvaret utöver de övriga effekterna som
sämre hälsa, sämre livskvalitet (p.g.a. förorenad luft, vatten
och mindre naturområden) och en sämre säkerhetspolitisk
situation. Miljöskulden bör införas i budgeten och
miljöredovisning på företag och myndigheter.
Betalningsansvar för de ''felaktiga'' saker som samhället
bygger in, t.ex. allergiframkallande bostäder och bostäder
som inte är ekologiskt byggda, bör införas. Gammal teknik
som ofta är är mer miljöförstörande än ny bör underlättas att
bytas ut eftersom det kostar mycket när man måste reparera
eller bygga nytt.
Sverige förlorar i konkurrenskraft internationellt när man
inte satsar på ny och miljövänlig teknik utan halkar efter,
samt när man satsar mindre resurser på utbildning. Priset
betalas av framtida generationer. Detta skapar ett missnöje
hos ungdomar då de känner att framtidens problem är dem
övermäktiga och blir passiviserade av att få ''ärva skulder''.
Vi anser att det är nödvändigt att en särskild kapitalbudget
införs i statens budgetsystem. Fördelen är att det blir lättare
att överblicka nyttofördelning och betalningsbelastning över
tiden för statens investeringar totalt. Vi vill dessutom att man
inför miljöskulden i budgeten, att man gör noggranna
miljöräkenskaper och att man inför någon form av
generationsräkenskaper. Först då anser vi att man har den
information som krävs för att kunna göra noggrant
övervägda beslut.
Generationsräkenskaper bör genomföras inom
näringslivet, men framförallt inom politiken. Vi anser att
man bör tillsätta en utredning om generationsräkenskaper.
Demokrati och inflytande
Det är allvarligt att ungdomar känner att de varken kan
påverka politiken eller att politiken kan förändra något i
deras liv. Många känner en vanmakt och väljer metoder att
påverka som ligger utanför det politiska systemet eller att
inte påverka alls. Om ungdomsgenerationen vänder politiken
ryggen kommer demokratin att förtvina. Enligt
maktutredningen är ungdomar en grupp i samhället som har
väldigt lite makt. Vi känner dock att ungdomar idag är
intresserade av hur samhället ser ut och hur det kan bli bättre.
Politik måste göras attraktiv för unga människor genom att
förnya demokratins former.
Ungdomar måste få komma till tals i debatten. Dels ska
man uppmuntra ungdomar att engagera sig i politiken och
samhällsdebatten genom att låta dem delta, dels måste man
vara villig att förändra och anpassa det politiska systemet så
att ungdomar bättre passar in. Ungdomar bör vara med där
olika beslut fattas -- på lika villkor. Vi behöver ingen
ungdomsminister -- vi behöver ungdomar som är med och
fattar beslut.
En viktig sak för att öka respekten för demokrati och
politiker är det formuleringssätt som många politiker
använder sig av. Ett dåligt exempel på formuleringsval är hur
regeringsrepresentanter talar om vapenexporten. Man ger
inga tydliga besked om hur vapenexporten ser ut idag och
den inställning man har om framtiden. Det är mycket
mumlande och det krävs att man är expert på området för att
rätt kunna tolka de besked man får.
Arbetsmarknad
En av de mest grundläggande förutsättningarna för
människors känsla av delaktighet är att ha ett arbete.
Arbetslöshet är också särskilt förödande för människors
hälsa och självkänsla. Speciellt svårt är det om man som ung
går arbetslös, och arbetslösheten hos ungdomar är hög.
För att få in ungdomar på arbetsmarknaden vill vi ta bort
arbetsgivaravgiften för ungdomar. Det ska utformas så att
man slopar arbetsgivargiften vid anställning av ungdomar
under det första anställningsåret.
Överlag måste arbetsgivaravgiften sänkas (miljöskatterna
ökas i motsvarande storlek) för att möta framtidens behov av
lägre skatt på arbete för att främja tjänste- och miljösektorn.
Det är i dessa sektorer som de framtida jobben kommer att
finnas. Detta bör kombineras med en arbetstidsförkortning.
Bostadspolitik
Mambor är en företeelse som börjar bli väldigt vanlig.
Ungdomar bor allt längre kvar hemma, ofta för att de inte
kan hitta en egen lägenhet till rimliga priser. Om man blickar
framåt så står Sverige inför en stor bostadsbrist i början av
2000-talet. Detta måste åtgärdas.
Vi vill att man vid ny- och ombyggnad ska satsa på att
bygga billiga och små lägenheter. Många ungdomar
efterfrågar mindre, billigare bostäder och är villiga att göra
avsteg från de allmänna kraven på bostadsstandard.
Det är viktigt att undvika 1970-talets enformighet. Både
villor, bostadsrätter, kooperativa boendeformer och
hyresrätter bör finnas inom samma område. Att blanda
hustyper skapar ett attraktivt boende.
Konsumentfrågor
Vi föreslår att man i Konsumentrådet satsar på att få in
ungdomar som ledamöter.
Det viktiga inom konsumentpolitiken är att man har ett
enkelt och tydligt system med konsumentinformation och
innehållsdeklarationer. Vi vill betona vikten av detta. Många
ungdomar är miljömedvetna konsumenter. Med rätt
instrument såsom en bra miljömärkning, MKB etc kan man
ta till vara detta. Människors konsumtionsmönster fastställs
tidigt ofta i ungdomen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om generationsskulder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att generationsräkenskaper bör
genomföras,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning om
generationsräkenskaper,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om demokrati och inflytande,1
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att förändra politikers
formuleringsval,1
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om arbetsmarknad,2
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bostadspolitik,3
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att man vid ny- och ombyggnad
skall satsa på billiga och små lägenheter,3
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsumentpolitik,4
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen verkar för att
Konsumentrådet satsar på att få in ungdomar.4
Stockholm den 25 januari 1995
Yvonne Ruwaida (mp)
1 Yrkandena 4, 5 hänvisade till KU.
2 Yrkande 6 hänvisat till AU.
3 Yrkandena 7, 8 hänvisade till BoU.
4 Yrkandena 9, 10 hänvisade till LU.