I tider av ekonomiska nedskärningar uppstår alltid en
häftig diskussion om vem som drabbas mest vid förändringar
i det sociala trygghetssystemet. Oförutsedda effekter kan
också uppkomma. Ett exempel kan vara att, vid en generell
sänkning av barnbidraget, de ekonomiskt svagaste familjerna
automatiskt kompenseras genom högre socialbidrag med
oväntade följder av kommunernas ekonomi. Ett annat
exempel som kräver eftertanke är om bidragssystemet
uppmuntrar/tvingar fram ökad familjesplittring. Av tradition
och okunskap kan också helt fel grupper drabbas av
besparingar i stället för grupper som lättare kan bära
bördorna.
Det är nu mer än 25 år sedan den svenska
Låginkomstutredningen tillsattes. Den gjorde en mer
nyanserad välfärdsmätning än någonsin tidigare och
koncentrerade sig till sådana områden som kunde påverkas
av politiska beslut. Levnadsnivå definierades i termer av
''förfogande över resurser med vars hjälp individen kan
kontrollera och medvetet styra sitt liv''. I dag saknas
motsvarande samlade underlag för det politiska
beslutsfattandet. För att välfärden ska kunna fördelas rättvis
ät det dags att återigen ta ett samlat grepp och tillsätta en ny
levnadsnivåutredning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om tillsättande av en levnadsnivåutredning.
Stockholm den 25 januari 1995
Susanne Eberstein (s)
Sven Lundberg (s)
Britta Sundin (s)
Hans Stenberg (s)
Agneta Lundberg (s)