Klyftorna i samhället ökar. Sverige som en gång präglades av en utveckling mot jämlikhet har sedan flera år varit inne i en motsatt utvecklingsprocess. Rikedom och makt har koncentrerats till en elit och ett växande antal människor lever under allt knappare omständigheter. Vi får allt större grupper av långtidsarbetslösa, förtidspensionärer, socialhjälpstagare, lågavlönade och ensamföräldrar. Många lever utanför den ordinarie bostadsmarknaden. Segregationen i boendet följer alltmer inte bara sociala utan även etniska gränser. Många ungdomar har svårt att få ett arbete, en bostad, en möjlighet till en rimlig försörjning och ett självständigt format liv.
Många människor lever ett liv delvis utanför samhället -- vilket ger upphov till sociala problem, kriminalitet och utgör en fara för demokratin.
Allt detta får stora konsekvenser och följder för samhället i framtiden. Den växande fattigdomen skapar inte bara sociala problem utan också kulturella, moraliska och demokratiska. Processen accentueras av den offentliga sektorns budgetproblem och av den nedskärningspolitik som förs.
Mycket material finns som belyser dessa förändringar. Men det behövs en bred utredning som inte bara visar på utvecklingstendenser och fakta utan också skärskådar vilka problem utvecklingen kan skapa i framtiden. Den låginkomstutredning som arbetade för ett par decennier sedan presenterade material och analyser som väckte stor genklang i samhället. Utredningen upplevdes som så kontroversiell att den inte fick slutföra sitt arbete. Ändå ägde den rum i en tid då utvecklingstendenserna pekade mot en positiv utveckling.
Behovet av en låginkomstutredning torde därför vara mer befogat i nuläget.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en låginkomstutredning för förnyad kartläggning av befolkningens ekonomiska, kulturella och sociala förhållanden.
Stockholm den 24 januari 1995 Kenneth Kvist (v) Karl-Erik Persson (v) Stig Sandström (v)