med anledning av prop. 1994/95:150 Förslag till slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1995/96, m.m. (kompletteringsproposition)
Reviderad finansplan m.m.
I bilaga 7 till proposition 1994/95:150 anges att regeringen
har för avsikt att skyndsamt genomföra en översyn av
kommunallagens bestämmelser om ekonomisk förvaltning.
Regeringen framhåller i propositionen att den ökade
friheten som kommuner och landsting fick genom den nya
kommunallagen har skapat betydande problem. I
propositionen anförs att kommunernas och landstingens
hantering av pensionsåtaganden, borgensförpliktelser,
upplåning och utförsäljning av kommunal egendom särskilt
uppfattats som problem. Vidare framhålls att förändringen i
kommunallagen tycks ha lett till ökade svårigheter att
åstadkomma balans mellan inkomster och utgifter.
Att redovisningen av bl a pensionsåtaganden aktualiserats
de gångna åren hänger samman med att den nya
kommunallagen stadgar att kommunerna skall följa god
redovisningssed enligt den lagstiftning som tillämpas för
privata företag. Detta innebär att kommunerna i sina bokslut
skall redovisa upplupna pensionsskulder. I många
kommuner, inte minst i storstadskommunerna, har inte sedan
ATP-reformen genomförts pensionsskulder redovisats helt
eller partiellt i kommunens balansräkning. Kommunernas
pensionsåtaganden uppfattades i praktiken som ett
pensionsåtagande av i princip samma natur som ATP-
systemet. Förfallna pensionsåtaganden skulle betalas med en
viss procent av årets utbetalade lön. Den intensifierade
pensionsdebatten riktade uppmärksamheten på det allvarliga
i att kommunernas pensionsskulder inte redovisades på
samma sätt som sker i näringslivet.
Vissa kommuner började rätta till sin redovisning i detta
hänseende, men upptäckte att de pensionsskulder som borde
redovisas var så stora att förändringarna måste genomföras
under en följd av år. Den förändrade redovisningen av
pensionsskulden visade också på andra brister i den
kommunala redovisningen -- vissa kommuner skrev upp sitt
fastighetsbestånd med det belopp pensionsskulden börjat
redovisas. Att skriva upp fastigheters värde står, utom i
undantagsfall, i strid med de redovisningsregler som
tillämpas inom näringslivet.
Andra redovisningsproblem som uppmärksammats i
samband med de kommunala boksluten är den diffusa
gränsdragning som alltför ofta görs mellan
fastighetsinvesteringar och fastighetsunderhåll. Eftersatt
fastighetsunderhåll har alltför ofta aktiverats i kommunernas
redovisningar. Den lagstiftning som reglerar för företag inom
den privata sektorn och FARs anvisningar behöver ett
komplement i en särskild kommunal redovisningslag.
Enligt bilaga 7 skall regeringen i lag reglera kommunernas
rätt att ta upp lån. Kommunerna skall i princip i framtiden
endast få låna till investeringar. Regeringen avser också att
utarbeta ett förslag till lag om hur problem skall hanteras när
kommuner och landsting inte kan fullgöra sina
betalningsförpliktelser, synen på borgensförbindelser m.m.
Den lagstiftning som regeringen avser att arbeta fram
kommer att bli förhållandevis verkningslös utan lagstiftning
om en kommunal redovisningslag, som anger krav på
värdering av tillgångar och skulder samt de krav som måste
ställas på resultat-, balansräkning och koncernredovisning
samt erforderliga krav på bokslutskommentarer m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en utredning om en kommunal
redovisningslag.
Stockholm den 10 maj 1995
Margit Gennser (m)
Per Bill (m)