Den kommunala verksamheten har en avgörande betydelse
för välfärden och för en rättvis fördelning av i första hand
vård, omsorg och utbildning mellan medborgarna och mellan
olika delar av vårt land.
Kommunerna utgör därför en grundval för möjligheterna
att skapa förutsättningar för utveckling av sysselsättning och
tillväxt. Regioner med stor andel lokal produktion i
kombination med större beroende av den kommunala
verksamheten för lokal efterfrågan och produktion, är
betydligt känsligare för reduceringar av kommuners intäkter
än andra regioner enligt studier som NUTEK genomfört.
Detta innebär att beroendet av kommunernas och
landstingens verksamhet är väsentligt större i skogslänen.
Under hösten presenterades en utredning om den
kommunala skatteutjämningen ''Utjämning av kostnader
och intäkter i kommuner och landsting''. Detta förslag
liksom den tidigare Strukturkostnadsutredningen av
Svaleryd får enligt vår mening ej ligga till grund för ett
kommande regeringsförslag.
Det primära syftet med utjämningssystemet är att utjämna
de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner
respektive landsting. Idag är skillnaderna i skattesatserna
oacceptabelt stora mellan högskattekommuner i framförallt
skogslänen och övriga delar av landet. Enligt
utredningsdirektiven förutsattes att skillnaderna i
utdebitering skulle minska.
Så har inte blivit fallet. Beredningens förslag leder istället
till omfattande skattehöjningar i kommuner som redan har
hög utdebitering. Målet att minska utdebiterings-
skillnaderna har inte tillgodosetts i utredningen. De
regionalpolitiska konsekvenserna av beredningens förslag
har kommenterats endast summariskt och har inte blivit
föremål för någon analys.
Vi anser heller inte att de olika förslagen både vad det
gäller inkomstutjämning och kostnadsutjämning ej bygger
på objektiva beräkningsgrunder.
Sammalunda saknas helhetsssynen på en kommuns
förutsättningar därför att verksamhetsområdena studeras var
för sig och på olika sätt. I flera fall finns samband mellan
kostnader inom de verksamheter som kompenseras
respektive de som inte kompenseras. Ett sådant exempel är
kostnader för individ- och familjeomsorg och förebyggande
insatser inom fritidsverksamhet och arbetsfrämjande
åtgärder.
Beredningens beräkningsmodeller bygger i allt väsentligt
på värderingar i samband med modellval, variabel och val
av gränsvärden. Olika modeller, som var och en för sig kan
förklaras utifrån logiska samband mellan förklaringsfaktorer
och kostnadsskillnader inom ett verksamhetsområde, kan ge
radikalt olika resultat för en och samma kommun.
Slutresultatet av beredningens förslag blir således att
kommuner, framförallt i skogslänen, som har låg skattekraft
och hög kommunalskatt förlorar miljardbelopp till
kommuner med hög skattekraft och låg kommunalskatt.
Detta är allvarligt för den framtida utvecklingen i många av
skogslänens kommuner.
Vi anser därför att den utförda utredningen ej få ligga till
grund för ett kommande regeringsförslag. Regeringen bör
noga analysera, utvärdera och därefter utforma förslag till ett
skatteutjämningssystem som främjar utveckling i hela
landet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om ett rättvist kommunalt
skatteutjämningssystem.
Stockholm den 25 januari 1995
Kjell Ericsson (c)
Börje Hörnlund (c)