Den kommunala verksamheten har en avgörande betydelse för välfärden och för en rättvis fördelning av i första hand vård, omsorg och utbildning mellan medborgarna och mellan olika delar av vårt land.
Kommunerna utgör därför en grundval för möjligheterna att skapa förutsättningar för utveckling av sysselsättning och tillväxt. Regioner med stor andel lokal produktion i kombination med större beroende av den kommunala verksamheten för lokal efterfrågan och produktion, är betydligt känsligare för reduceringar av kommuners intäkter än andra regioner enligt studier som NUTEK genomfört. Detta innebär att beroendet av kommunernas och landstingens verksamhet är väsentligt större i skogslänen.
Under hösten presenterades en utredning om den kommunala skatteutjämningen ''Utjämning av kostnader och intäkter i kommuner och landsting''. Detta förslag liksom den tidigare Strukturkostnadsutredningen av Svaleryd får enligt vår mening ej ligga till grund för ett kommande regeringsförslag.
Det primära syftet med utjämningssystemet är att utjämna de ekonomiska förutsättningarna mellan kommuner respektive landsting. Idag är skillnaderna i skattesatserna oacceptabelt stora mellan högskattekommuner i framförallt skogslänen och övriga delar av landet. Enligt utredningsdirektiven förutsattes att skillnaderna i utdebitering skulle minska.
Så har inte blivit fallet. Beredningens förslag leder istället till omfattande skattehöjningar i kommuner som redan har hög utdebitering. Målet att minska utdebiterings- skillnaderna har inte tillgodosetts i utredningen. De regionalpolitiska konsekvenserna av beredningens förslag har kommenterats endast summariskt och har inte blivit föremål för någon analys.
Vi anser heller inte att de olika förslagen både vad det gäller inkomstutjämning och kostnadsutjämning ej bygger på objektiva beräkningsgrunder.
Sammalunda saknas helhetsssynen på en kommuns förutsättningar därför att verksamhetsområdena studeras var för sig och på olika sätt. I flera fall finns samband mellan kostnader inom de verksamheter som kompenseras respektive de som inte kompenseras. Ett sådant exempel är kostnader för individ- och familjeomsorg och förebyggande insatser inom fritidsverksamhet och arbetsfrämjande åtgärder.
Beredningens beräkningsmodeller bygger i allt väsentligt på värderingar i samband med modellval, variabel och val av gränsvärden. Olika modeller, som var och en för sig kan förklaras utifrån logiska samband mellan förklaringsfaktorer och kostnadsskillnader inom ett verksamhetsområde, kan ge radikalt olika resultat för en och samma kommun.
Slutresultatet av beredningens förslag blir således att kommuner, framförallt i skogslänen, som har låg skattekraft och hög kommunalskatt förlorar miljardbelopp till kommuner med hög skattekraft och låg kommunalskatt. Detta är allvarligt för den framtida utvecklingen i många av skogslänens kommuner.
Vi anser därför att den utförda utredningen ej få ligga till grund för ett kommande regeringsförslag. Regeringen bör noga analysera, utvärdera och därefter utforma förslag till ett skatteutjämningssystem som främjar utveckling i hela landet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett rättvist kommunalt skatteutjämningssystem.
Stockholm den 25 januari 1995 Kjell Ericsson (c) Börje Hörnlund (c)