Runt om i landet tas nu en rad kommunala miljöinitiativ
bl.a. genom uppföljningen av FN:s miljökonferens genom
Agenda 21:s
arbete.
Genom anpassning av avgifter söker kommunerna att
stimulera källsortering, kompostering och andra medel för
att minska miljöbelastningen från sophanteringen. Ett stort
antal kommuner har infört differentierade avgifter.
Investeringarna i rationella system för källsortering släpar
emellertid efter. I vissa fall konstateras redan att
differentiering, höjda avgifter och strängare regler leder till
att mer och mer sopor okontrollerat slängs ut i naturen, vilket
är en minst sagt oönskad effekt av initiativ för bättre miljö.
Det behövs därför i detta och i andra sammanhang
kompletterande och varandra stödjande styrmedel i
miljöpolitiken lokalt och centralt.
Av den anledningen för bl.a. miljörörelsen fram förslag om
en miljödifferentierad fastighetsskatt. I stället för som nu
högre fastighetsskatt, från högre fastighetsvärde efter det att
en fastighet har rustats upp och miljöförbättrats, bör regler
för fastighetsskatten utformas så att den premierar
fastighetsägarens miljöinvesteringar i fastigheten. Idéer och
förslag om detta finns framtagna.
Fastighetsskatten är en statlig skatt. I början av 80-talet
avskaffades också den tidigare kommunala beskattningen av
företag och andra juridiska personer. Skälen var goda. Med
internationellt och nationellt verksamma företag var en
vinstrelaterad kommunal beskattning ett mycket
slumpmässigt skatteinstrument. Skatten erlades där företaget
råkade ha huvudkontor även om företagets verksamhet och
utnyttjande av kommunal service (vägar, vatten, avlopp osv.)
samt miljöbelastningen från verksamheten var spridd i
produktionsenheter runt om i landet eller i andra länder.
Sedan den kommunala beskattnigen av juridiska personer
upphört bidrar företagsamheten till kommunernas kostnader
enbart i den grad som dessa avgiftsbeläggs. Avgifterna skall
dessutom utgå från faktiska produktionskostnader.
Som alternativ till tidigare kommunal företagsbeskattning
bör införandet av en kommunal fastighetsbeskattning riktad
mot företag och juridiska personer övervägas. Till skillnad
mot tidigare skatt baserad på vinst ger en beskattning
grundad på fastigheter och anläggningar skatteintäkter till de
kommuner där verksamhet bedrivs och kommunal service
utnyttjas.
Även denna skatt bör vara differentierad efter
miljökriterier mätt i avfallshantering, utsläpp,
energiförbrukning m.m. Även gentemot företagen skulle ett
nytt skatteinstrument minska riskerna för ''smitning'' från
allt för höga eller allt för hårt differentierade avgifter. Skatten
skulle genom sin utformning också skapa kompletterande
incitament för miljöinvesteringar.
Ovan anförda argument talar för införande av en
kommunal och miljödifferentierad fastighetsskatt riktad mot
såväl bostäder som industrifastigheter, kommersiella och
offentliga lokaler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om miljödifferentierad kommunal
fastighetskatt.