Kommunerna är beroende av företagens verksamheter. De
ger jobb och skatteintäkter. Företagsetableringar och
utbyggnader kostar kommunerna pengar i form av vägnät,
vatten och avlopp, räddningstjänst, miljötillsyn och mycket
annat. Fastighetsskatten är i dag statlig. Därför finns det inget
skattemässigt lokalt samband mellan företag och kommun.
För kommunerna är det viktigt att få stabila skattebaser. I dag
är in- och utpendlingen mellan kommuner mycket stor. Det
är viktigt att få en skattebas som inte bara riktar sig mot
människor boende i kommunen, utan även mot företag i
kommunen. Höginkomsttagare använder många gånger
pendling som ett sätt att undvika kommuner med höga
skatter. Behovet av stabila skattebaser är stort särskilt i tider
när staten lägger på kommunerna nya uppgifter, som ibland
kombineras med kommunala skattestopp och/eller minskade
statsbidrag.
Att återinföra en kommunal beskattning av fastigheter är
ett sätt att skapa stabila skattebaser för kommunerna.
Kommunförbundet har räknat på skattebasen för byggnader
och mark som är knutna till företagssektorn. Dessa
fastigheter är taxerade till 630 miljarder kronor eller knappt
40 %
av det samlade taxeringsvärdet på alla fastigheter i
Sverige. Mark och byggnader är ungefär lika mycket värda.
Om den kommunala fastighetskatten sätts till 2 %
skulle landets kommuner tillföras 12,6 miljarder kronor
om året. I genomsnitt blir detta närmare 1 500
kronor per innevånare och år. Införandet av kommunal
beskattning av fastigheter inom företagssektorn kommer att
i första hand gynna kommuner Norrland, delar av Småland,
Stockholms län, Uppsala län och Hallands län.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av kommunal beskattning
av fastigheter knutna till företagssektorn.
Stockholm den 19 januari 1995
Gudrun Lindvall (mp)
Peter Eriksson (mp)
Ewa Larsson (mp)
Gunnar Goude (mp)
Annika Nordgren (mp)
Ronny Korsberg (mp)
Barbro Johansson (mp)