När extremt höga löner och styrelsearvoden i offentligägda bolag har motiverats har det vanligen skett genom hänvisningar till den så kallade marknaden, dvs. motsvarande löner och arvoden i privata bolag. Men i själva verket handlar det om en maktens mytologi: det handlar om vänskapskorruption mer än om en fungerande konkurrensmarknad när storfinansens män utser varandra till olika styrelseposter eller när man väljer VD för stora bolag.
När riksdag och regering nu skall förklara för svenska folket varför det är nödvändigt att spara på olika bidrag eller varför det behövs en återhållsam avtalsrörelse försvåras detta avsevärt av de orimligt höga löner och arvoden som förekommer också i offentligägda bolag -- och även i olika offentliga institutioner och ämbetsverk. Vänsterpartiet har också krävt att riksdagsmännens traktamenten ses över. Ledamöter skall ej kunna erhålla traktamenten som ger kompensation utöver de kostnader man haft i sitt uppdrag.
Det förekommer också hutlösa arvoden till extraknäckande offentliganställda. SE-Bankens s. k. samhällsvetenskapliga råd lär betala ett antal tusenlappar till ett antal professorer, generaler etc. för den ringa ansträngningen att lyssna på föredrag och äta en brakmiddag. Arvoden på över 10 000 kronor förekommer när offentliganställda presenterar sådant som är resultatet av det ordinarie heltidsbetalda arbetet. Man undrar också hur vissa med ansvarsfulla heltidsjobb har tid att ta en mängd olika bisysslor.
Det finns mot denna bakgrund starka skäl att skära ner på extremt höga löner och arvoden. Staten kan gå i spetsen för att förankra en sådan princip i hela samhället. Regeringen kan ge (skarpa) instruktioner till sina företrädare på bolagsstämmor och i olika avtalsförhandlingar i detta syfte.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att minska storleken på arvoden.
Stockholm den 18 januari 1995 Johan Lönnroth (v) Gudrun Schyman (v) Ulla Hoffmann (v) Björn Samuelson (v) Tanja Linderborg (v) Per Rosengren (v) Jan Jennehag (v) Charlotta L Bjälkebring (v) Eva Zetterberg (v) Ingrid Burman (v) Lennart Beijer (v) Stig Sandström (v)