BNP är summan av all betald aktivitet. Arbetslöshet, d v s
lägre betald aktivitet, ger alltså definitionsmässigt lägre
tillväxt av BNP.
När männen fick jobb i byggnadsindustrin i stället för att
var och en byggde sitt eget hus, steg BNP.
När kvinnors obetalda arbete med vården förvandlades till
betalda jobb, steg BNP. Självfallet är detta arbete lika
''riktigt'', som det traditionella manliga arbetet.
Ett ''sparande'' som håller nere kvinnors löner eller gör
dem arbetslösa i kommuner och landsting motverkar sitt
syfte, att klara Sveriges ekonomi.
Arbete åt alla
Mycket nyttig verksamhet måste också i framtiden utföras
utan betalning. Huvudsaken är att inte kvinnorna ensamma
ansvarar för detta, medan männen tjänar pengarna!
Det är väsentligt att både män och kvinnor har möjlighet
till betalt arbete! Det är en förutsättning för jämlikheten.
Det värsta slöseriet är alltid arbetslösheten. Den sänker
livsmodet, hindrar människor från att skapa resurser och
bidra till medmänniskans väl. (Det är saligare att giva än att
taga.) Den gör också att vi inte har råd att konsumera det som
produceras. Företagen får inte sälja och måste avskeda folk.
Staten får mindre inkomster och större utgifter.
Budgetunderskottet beror till stor utsträckning på detta.
Arbete åt alla är det viktigaste ekonomiska målet.
Investeringar som ger jobb även åt kvinnor
Varken en familj, kommun eller nation bör låna till
konsumtion, men gärna till investeringar, därom tycks alla
överens. Det blir då viktigt hur man definierar vad som är
investeringar. Vägar, järnvägar och byggnader räknas
självklart dit. Det är huvudsakligen männens områden.
Även arbete inom forskning, utbildning, vård och kultur är
investeringar i den meningen att det utvecklar människan,
som blir mer kapabel att förbättra vårt land. Vår
jämförelsevis höga bildningsnivå historiskt sett, är
antagligen den viktigaste orsaken till vårt välstånd. Genom
att människor tidigt kunde ta till sig information och själva
bedöma den kunde vi bygga vårt välorganiserade, jämställda
och fredliga land.
Vi bör aldrig tveka att skaffa pengar till investeringar som
utvecklar och vårdar människan. Det är klart
kontraproduktivt att ''spara'' på dessa områden. Lön till dem
som arbetar inom dessa områden bör alltså räknas som
investeringar, trots att de inte resulterar i fysiska
anläggningar.
Det har visat sig stimulerande och effektivt att tillåta
konkurrens av privata initiativ inom verksamhet som förut
endast bedrevs i offentlig regi. Men den offentliga sektorn
måste också i framtiden ha huvudansvaret för dessa
områden, eftersom den inte utesluter dem som inte kan
betala.
Norra Sverige bidrar till att göra Sverige till ett av världens
rikaste länder. I norr finns vattenkraften. Skogen och järnet
svarar för det största exportnettot. I norr är den offentliga
sektorn den största arbetsgivaren och nära nog den enda
arbetsgivare som kvinnorna har. Genom den tekniska
förändringen arbetar allt färre direkt inom exportnäringarna.
Den offentliga sektorn blir alltså helt avgörande för bygdens
liv.
Finansiering av investeringar
Nej till EUs valutaunion och gemensam centralbank
Det verkar som om det är lättare för kvinnor att komma
loss från prestigeskapande ekonomiska modeller.
Om vi befriar oss från den nyliberala ekonomiska teorins
skygglappar, kan vi finansiera landets investeringar utan
svårigheter, så länge vi har en egen valuta och Riksbank och
rätt att lagstifta i ekonomiska frågor. Centerns inställning,
som den lagts fast i partistämmor, är att Sverige i likhet med
Danmark och Storbritannien bör tacka nej till den tredje
fasen i EMU, d v s gemensam centralbank och valuta.
Just nu har Sverige ett tveksamt rykte i vissa internation-
ella kretsar. Inte är det värdigt vårt land att huka under några
finansinstituts ytliga bedömningar av vårt lands
kreditvärdighet! Vi ska inte rätta oss efter deras rent politiska
åsikter om hur stor den offentliga sektorn ska vara och hur
vi väljer att finansiera den. Vi märker ju att när vi gett dem
makten kommer de aldrig att bli nöjda med oss.
Vi bör sluta vara beroende av att låna från den
internationella ''marknaden''. De ska vara tacksamma om de
får tjäna pengar på att låna ut till oss!
Låg ränta
Stat och kommun finansierar det mesta inom landet. Hög
ränta försvårar investeringar och är en tung utgift i
statsbudgeten. Det är viktigt att den av riksdagen utsedda
riksbanksfullmäktige prioriterar låg arbetslöshet och håller
räntan nere genom penningpolitiska åtgärder, så att budget-
underskottet minskar. Självfallet får inte inflationen tillåtas
bli för hög.
Det är naturligt att en del av landets kapital länkas in i de
investeringar som samhället svarar för. Den nu avskaffade
lagen om kreditpolitiska medel tvingade försäkringsbolag
och banker att deponera en viss del av sitt kapital hos
Riksbanken till en ränta som Riksbanken bestämde. Det bör
undersökas om en variant av denna lag kunde stiftas, som
passar i en värld utan valutareglering.
Riksgäldskontoret hade också en nu avskaffad checkkredit
i Riksbanken med rätt att lyfta pengar till en ränta som
Riksbanken bestämde. År 1991/92 fick staten 18 miljarder
kronor den vägen. Denna checkkredit bör återinföras.
Riksbanken måste också i fortsättnigen stå under
demokratisk kontroll och penningpolitiska medel användas
som ger tillräckligt mycket pengar för investeringar till en
ränta som vi har ett stort inflytande över själva, samtidigt
som inflationen hålls i schack.
Självförtroende
Sveriges trovärdighet i internationella bedömares ögon
beror mycket på vårt självförtroende. Vi bör definiera
statsskulden så fördelaktigt som möjligt.
EU talar inte om statens skuld utan om den offentliga
skulden. På plus-sidan i Sverige finns då t ex AP-fonderna,
med över 500 miljarder kronor, som inte har någon
motsvarighet i andra länder. Räknar man in dessa fonder är
vår ''statsskuld'' inte högre än de flesta andra länders.
Vår handelsbalans har länge varit positiv och numera även
vår bytesbalans. I själva verket är Sverige nettoexportör av
kapital, när vi också räknar in näringslivet. I penningtermer
gör vi alltså rätt för oss i världsekonomin.
En annan sak är att vi inte betalar tillräckligt för råvaror
från u-länderna och att vi finns med i den rika världens
förtryck av u-länderna. Sverige måste återuppta det
internationella arbetet för en rättfärdig ekonomisk
världsordning!
Sverige har kommit långt in i det postindustriella
samhället, varför vi har möjlighet att få betalt när vi
sysselsätter oss med annat än ren varuproduktion. Detta bör
ses som en befrielse, inte som ett problem. Men det kräver
ett annat sätt att räkna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om satsning på investeringar för att
utveckla och vårda människan,
2. att riksdagen beslutar att inte gå in i EU:s valutaunion,
3. att riksdagen beslutar att Riksbanken skall förbli under
demokratisk kontroll som riksdagens bank,1
4. att riksdagen hos regeringen begär utredning och förslag
om återinförande av Riksgäldskontorets checkkredit i
Riksbanken och om lagen om kreditpolitiska medel, i
enlighet med vad som anförts i motionen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mer rättvisande beräkning av
statens skuld, där även tillgångar medräknas.
Stockholm den 23 januari 1995
Birgitta Hambraeus (c)