Enligt vårt synsätt förutsätter ett gott samhälle en väl
fungerande samhällsekonomi i balans. Utgångspunkten för
det ekonomiska livet är en effektiv marknadsekonomi. Det
visar den historiska erfarenheten. Marknadsekonomin
bygger på att människor enskilt eller i olika former av
samverkan fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och
företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin
kreativitet.
Den ekonomiska debatten fokuseras i allmänhet kring
begrepp som skatter, arbetslöshet, budgetunderskott, räntor,
inflation, statsskuld etc. Utvecklingen av dessa är självfallet
viktiga och på många sätt avgörande frågor för den
ekonomiska utvecklingen.
Kristdemokraterna hävdar som en grundläggande
utgångspunkt att det måste finnas en etisk dimension i
hanteringen av de ekonomiska frågorna. Detta har också
manifesterats i de finansplaner som den tidigare regeringen
presenterade. I fyrklöverregeringens finansplan i
kompletteringspropositionen 1993/94:150 kan vi bl.a. läsa:
''Samhällets förankring i en god etik är därför av central
betydelse för en väl fungerande ekonomi.''
Vi har idag tillgång till den teknik som krävs för ett högt
ekonomiskt välstånd. Tillgången på arbetskraft och kapital
utgör inte heller något hinder för en hög tillväxt och ett högt
ekonomiskt välstånd. Detta gäller de flesta länderna i
världen. Men trots att det finns en ekonomisk potential
varierar det ekonomiska utfallet stort mellan olika länder.
Långsiktig tillväxt handlar om att utnyttja den tekniska och
produktionsmässiga potential som finns. Tillväxtbegreppet
kan tolkas på olika sätt. Vi tror att långsiktig tillväxt bara kan
åstadkommas genom en vidare syn än den som är gängse.
Ekonomisk utveckling borde betraktas som tillväxt av den
totala nationalförmögenheten. I nationalförmögenheten
räknas in miljö och naturresurser, det mänskliga ''kapitalet'',
produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar.
En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell
välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och
påverkan på människors hälsa och förmåga. Den
ekonomiska politiken skall alltså främja en tillväxt av den
totala nationalförmögenheten.
Men även en sådan framgångsrik ekonomi är i sig inte
tillräcklig för att skapa det goda samhället. Den måste också
bygga på grundläggande utgångspunkter av annan karaktär.
Nobelpristagaren Douglass C. North avslutade den
traditionella TV-sända diskussionen mellan nobelpristagarna
1993 med att konstatera att möjligheten att ge människor mat
och välfärd finns, men att de spelregler (institutioner) som
utvecklas ofta förhindrar detta. Hans avslutande fråga var:
''Vilka etiska normer behövs för att få goda institutioner att
fungera?''
Avancerade ekonomier som skapar rika länder baseras på
specialisering, arbetsdelning och därmed en omfattande
handel och byte av varor och tjänster. Samtidigt som
utvecklingen gör produktionsförmågan allt mer likartad och
allt mindre begränsande blir transaktionsförmågan allt
viktigare. Transaktionskostnaderna, dvs sök- och
informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader
samt kontroll- och genomförandekostnader, utgör en mycket
stor del i en utvecklad ekonomi.
En ekonomis förmåga att hålla transaktionskostnaderna
låga avgör om ett land är rikt eller fattigt. Alltför höga
transaktionskostnader förhindrar att ett välståndsskapande
byte av varor och tjänster kan komma till stånd. Detta är
ingen nyhet -- redan Adam Smith framhöll i sitt verk ''The
wealth of nations'' nödvändigheten av att koppla ihop
marknadsekonomin med etik.
Adam Smith insåg att egennyttan som är marknadens
drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande
krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt skulle
fungera. Den ena är religionen med dess moraliska bud om
den svagares rätt, och den andra vad Smith kallar det
allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta
metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få
skämmas inför kollegor och vänner.
Men vad händer i ett samhälle där etik och moral under
lång tid nonchalerats, trängts tillbaka. Jo, de återhållande
krafterna mot marknadsekonomins avarter försvagas. Därför
är den etiska kulturbasen, som inspirerats fram under
Sveriges tusenåriga kristna era, en vitaliserande och
nödvändig grund för samhällsbyggandet. Denna etik kan
både motverka marknadsekonomins avarter, bidra till att
sänka transaktionskostnaderna och därmed bidra till en god
ekonomisk utveckling. Men saknas de självreglerande
normerna i människors medvetande tvingas politiker gå in
med detaljregleringar och lagstiftning.
Transaktionskostnadernas storlek bestäms av de s.k.
institutionerna. Med institutioner menas de vanor, normer
och regler som utgör spelreglerna i ekonomin. Det är dessa
formella och informella institutioner som möjliggör ett
utbyte av varor och tjänster mellan människor.
Institutionerna sätter ramarna för mänskligt beteende och
därmed får de ett avgörande inflytande på hur ekonomiska
incitament skapas, sprids och tas emot av ekonomiska
aktörer.
Effektiva institutioner skapar säkerhet i utbytet och sänker
transaktionskostnaderna för ekonomiska transaktioner.
Ineffektiva institutioner höjer transaktionskostnaderna och
försvårar ekonomiskt utbyte mellan människor.
I grunden skapas alltså inte ekonomisk utveckling genom
investeringar i realkapital (maskiner och byggnader),
humankapital (utbildning) eller teknisk utveckling. Allt detta
utgör i själva verket utvecklingens förlopp. Dess motor är
istället hur samspelet i samhället organiseras av
institutionerna.
Därför är den viktigaste uppgiften för en politik som
strävar efter en långsiktigt gynnsam ekonomisk utveckling
att skapa goda institutioner -- goda normer, vanor och regler.
Detta för oss tillbaka till Norths fråga: ''Vilka etiska normer
behövs för att få goda institutioner att fungera?''
I ett samhälle där ekonomin baseras på hederlighet,
personligt ansvarstagande och hänsynstagande blir
transaktionskostnaderna låga. Empiriska erfarenheter på
detta finns i stor utsträckning.
Även om institutionernas betydelse lyfts fram i den senaste
finansplanen menar vi att dess roll i högre grad borde prägla
det långsiktiga arbetet för en god ekonomisk utveckling.
Regeringens långtidsutredningar, finansplaner och övriga
ekonomiska dokument bör i större utsträckning än idag
beakta etikens och därmed institutionernas betydelse.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att uppmärksamma
institutionernas grundläggande betydelse för en långsiktigt
god ekonomisk utveckling.
Stockholm den 20 januari 1995
Mats Odell (kds)
Göran Hägglund (kds)
Dan Ericsson (kds)
Ulf Björklund (kds)
Michael Stjernström (kds)