Enligt vårt synsätt förutsätter ett gott samhälle en väl fungerande samhällsekonomi i balans. Utgångspunkten för det ekonomiska livet är en effektiv marknadsekonomi. Det visar den historiska erfarenheten. Marknadsekonomin bygger på att människor enskilt eller i olika former av samverkan fritt kan äga, förvärva och förvalta egendom och företag. Den ger människan valfrihet och utlopp för sin kreativitet.
Den ekonomiska debatten fokuseras i allmänhet kring begrepp som skatter, arbetslöshet, budgetunderskott, räntor, inflation, statsskuld etc. Utvecklingen av dessa är självfallet viktiga och på många sätt avgörande frågor för den ekonomiska utvecklingen.
Kristdemokraterna hävdar som en grundläggande utgångspunkt att det måste finnas en etisk dimension i hanteringen av de ekonomiska frågorna. Detta har också manifesterats i de finansplaner som den tidigare regeringen presenterade. I fyrklöverregeringens finansplan i kompletteringspropositionen 1993/94:150 kan vi bl.a. läsa: ''Samhällets förankring i en god etik är därför av central betydelse för en väl fungerande ekonomi.''
Vi har idag tillgång till den teknik som krävs för ett högt ekonomiskt välstånd. Tillgången på arbetskraft och kapital utgör inte heller något hinder för en hög tillväxt och ett högt ekonomiskt välstånd. Detta gäller de flesta länderna i världen. Men trots att det finns en ekonomisk potential varierar det ekonomiska utfallet stort mellan olika länder.
Långsiktig tillväxt handlar om att utnyttja den tekniska och produktionsmässiga potential som finns. Tillväxtbegreppet kan tolkas på olika sätt. Vi tror att långsiktig tillväxt bara kan åstadkommas genom en vidare syn än den som är gängse. Ekonomisk utveckling borde betraktas som tillväxt av den totala nationalförmögenheten. I nationalförmögenheten räknas in miljö och naturresurser, det mänskliga ''kapitalet'', produktionskapitalet samt en nations finansiella tillgångar. En tillväxt av nationalförmögenheten innebär en materiell välfärdsökning endast om hänsyn tas till miljöeffekter och påverkan på människors hälsa och förmåga. Den ekonomiska politiken skall alltså främja en tillväxt av den totala nationalförmögenheten.
Men även en sådan framgångsrik ekonomi är i sig inte tillräcklig för att skapa det goda samhället. Den måste också bygga på grundläggande utgångspunkter av annan karaktär.
Nobelpristagaren Douglass C. North avslutade den traditionella TV-sända diskussionen mellan nobelpristagarna 1993 med att konstatera att möjligheten att ge människor mat och välfärd finns, men att de spelregler (institutioner) som utvecklas ofta förhindrar detta. Hans avslutande fråga var: ''Vilka etiska normer behövs för att få goda institutioner att fungera?''
Avancerade ekonomier som skapar rika länder baseras på specialisering, arbetsdelning och därmed en omfattande handel och byte av varor och tjänster. Samtidigt som utvecklingen gör produktionsförmågan allt mer likartad och allt mindre begränsande blir transaktionsförmågan allt viktigare. Transaktionskostnaderna, dvs sök- och informationskostnader, förhandlings- och beslutskostnader samt kontroll- och genomförandekostnader, utgör en mycket stor del i en utvecklad ekonomi.
En ekonomis förmåga att hålla transaktionskostnaderna låga avgör om ett land är rikt eller fattigt. Alltför höga transaktionskostnader förhindrar att ett välståndsskapande byte av varor och tjänster kan komma till stånd. Detta är ingen nyhet -- redan Adam Smith framhöll i sitt verk ''The wealth of nations'' nödvändigheten av att koppla ihop marknadsekonomin med etik.
Adam Smith insåg att egennyttan som är marknadens drivkraft lätt kunde urarta, men pekade på två återhållande krafter med vilkas hjälp marknadsekonomin trots allt skulle fungera. Den ena är religionen med dess moraliska bud om den svagares rätt, och den andra vad Smith kallar det allmänna ogillandet. Om någon använder moraliskt ojusta metoder på marknadens tävlingsbana kommer han att få skämmas inför kollegor och vänner.
Men vad händer i ett samhälle där etik och moral under lång tid nonchalerats, trängts tillbaka. Jo, de återhållande krafterna mot marknadsekonomins avarter försvagas. Därför är den etiska kulturbasen, som inspirerats fram under Sveriges tusenåriga kristna era, en vitaliserande och nödvändig grund för samhällsbyggandet. Denna etik kan både motverka marknadsekonomins avarter, bidra till att sänka transaktionskostnaderna och därmed bidra till en god ekonomisk utveckling. Men saknas de självreglerande normerna i människors medvetande tvingas politiker gå in med detaljregleringar och lagstiftning.
Transaktionskostnadernas storlek bestäms av de s.k. institutionerna. Med institutioner menas de vanor, normer och regler som utgör spelreglerna i ekonomin. Det är dessa formella och informella institutioner som möjliggör ett utbyte av varor och tjänster mellan människor. Institutionerna sätter ramarna för mänskligt beteende och därmed får de ett avgörande inflytande på hur ekonomiska incitament skapas, sprids och tas emot av ekonomiska aktörer.
Effektiva institutioner skapar säkerhet i utbytet och sänker transaktionskostnaderna för ekonomiska transaktioner. Ineffektiva institutioner höjer transaktionskostnaderna och försvårar ekonomiskt utbyte mellan människor.
I grunden skapas alltså inte ekonomisk utveckling genom investeringar i realkapital (maskiner och byggnader), humankapital (utbildning) eller teknisk utveckling. Allt detta utgör i själva verket utvecklingens förlopp. Dess motor är istället hur samspelet i samhället organiseras av institutionerna.
Därför är den viktigaste uppgiften för en politik som strävar efter en långsiktigt gynnsam ekonomisk utveckling att skapa goda institutioner -- goda normer, vanor och regler. Detta för oss tillbaka till Norths fråga: ''Vilka etiska normer behövs för att få goda institutioner att fungera?''
I ett samhälle där ekonomin baseras på hederlighet, personligt ansvarstagande och hänsynstagande blir transaktionskostnaderna låga. Empiriska erfarenheter på detta finns i stor utsträckning.
Även om institutionernas betydelse lyfts fram i den senaste finansplanen menar vi att dess roll i högre grad borde prägla det långsiktiga arbetet för en god ekonomisk utveckling. Regeringens långtidsutredningar, finansplaner och övriga ekonomiska dokument bör i större utsträckning än idag beakta etikens och därmed institutionernas betydelse.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att uppmärksamma institutionernas grundläggande betydelse för en långsiktigt god ekonomisk utveckling.
Stockholm den 20 januari 1995 Mats Odell (kds) Göran Hägglund (kds) Dan Ericsson (kds) Ulf Björklund (kds) Michael Stjernström (kds)