med anledning av prop. 1994/95:25 Vissa ekonomisk- politiska åtgärder, m.m.

Regeringen föreslår i prop 1994/95:25 beträffande
ekonomisk-politiska åtgärder att ramen för u-landsbiståndet
under de närmaste fyra åren skall frysas till nuvarande
belopp om 13 360 miljoner kronor. Därtill föreslås en
ytterligare avräkning med 300 miljoner kronor avseende
asylkostnader.

Vi har full förståelse för behovet av kraftfulla åtgärder för
att kunna sanera statens ekonomi. Det är därför nödvändigt
att på alla områden iaktta stor restriktivitet med statens
utgifter. Vi kan emellertid inte acceptera att Sverige nu
binder sig för en successiv nedtrappning av u-
landsbiståndets andel av BNI som förslaget innebär.

Efter lång och envis kamp under många år kunde Sverige
som en av de första nationerna nå det uppsatta
enprocentsmålet för bistånd till utvecklingsländerna. I
krisuppgörelsen mellan den borgerliga regeringen och
socialdemokraterna hösten 1992 gjordes emellertid ett stort
avsteg från denna målsättning genom en minskning av
biståndsvolymen med 1 500 miljoner kronor. Biståndet kom
därmed att sjunka till ca 0,9 procent av BNI. Samtidigt
gjordes klara deklarationer om att enprocentsmålet stod fast
och skulle återuppnås så snart som möjligt.

Om biståndsramen nu fryses till nominellt oförändrat
belopp fram till 1998 innebär det, enligt vår bedömning, att
dess andel av BNI successivt sjunker till under 0,8 procent.
Skulle förväntningarna om en snabbare tillväxt i ekonomin
som en följd av Sveriges anslutning till EU komma att
infrias, sjunker det svenska biståndet kanske ned mot 0,7
procent av BNI. I sammanhanget bör uppmärksammas att
värdet av det svenska biståndet har reducerats kraftigt också
på grund av deprecieringen av den svenska kronan.

I propositionen framhålls att ''det är regeringens
målsättning att när den ekonomiska utvecklingen tillåter det
successivt uppfylla enprocentsmålet''. Vi menar att om man
nu låter biståndet sjunka så kraftigt som föreslås i
propositionen förlorar regeringens här uttalade målsättning
sin trovärdighet. Vi kan därför inte acceptera regeringens
förslag till riktlinjer i detta avseende. Biståndsvolymen bör,
enligt vår mening, inte frysas under de närmaste fyra åren.
Riksdagen bör i sin budgetbehandling varje år ha möjlighet
att ta ställning till biståndets storlek. Ambitionen bör därvid
vara att inte avlägsna sig utan så snart som möjligt närma sig
det gällande enprocentsmålet.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om biståndsvolymen under de närmaste
åren.

Stockholm den 22 november 1994

Georg Andersson (s)

Mariann Ytterberg (s)

Martin Nilsson (s)

Tomas Eneroth (s)