Miljöpartiet förordar en värntjänst istället för den värnplikt som vi har idag. Värnplikten som den ser ut idag är i praktiken ingen allmän värnplikt. Dels är värnplikten inte allmän, trots den nya lagen om Totalförsvarsplikt. Kvinnorna står till stor del utanför organisationen. Dels finns stora problem i och med att många som vill göra värnplikt nekas, och placeras i utbildningsreserven. Detta sker samtidigt som man kan kalla in dem som inte vill göra värnplikt. Av dessa vägrar somliga, med fängelsestraff som följd. Det krävs ett nytt värnpliktssystem med folkförsvarstanken kvar som bygger på frivillighet kombinerat med motivation och meriter. Miljöpartiet vill inte ha en yrkesarmé, det är av yttersta vikt att inte militären blir en separat maktfaktor i samhället. Värntjänsten ska vara anpassad till den vidgade hotbild som Miljöpartiet vill få till stånd. Hotbilden ska, förutom det militära hotet, innehålla bland annat miljöhoten som mänskligheten står inför, hot på grund av ekonomisk fattigdom och de ökande klyftor som finns mellan Öst- och västvärlden, sårbarhetshot på grund av ett samhällsbyggande som innebär en förstärkning av miljöhoten och som gör det lätt att utföra sabotage, till exempel mot våra kärnkraftverk. Värt att tänka på är också de hot som militären i sig skapar, vi tänker då t.ex. på de militära vapen som är i omlopp i samhället. Vi utvecklar vår syn på en vidgad hotbild i Miljöpartiets partimotion om försvarspolitik, motion 1994/95:Fö201. Värntjänsten skall vara öppen för både kvinnor och män. Inom miljövården skulle värntjänsten kunna innebära allt från aktivt miljöarbete med restaurering och nyanläggning av våtmarker och skötsel av nationalparker till provtagnings- och analysarbete samt kartläggning och skydd av hotade arter. Inom sjukvård och omsorg skulle en värntjänst kunna innebära en förstärkning av den ordinarie personalstyrkan, om nödvändig utbildning ges. Tyngdpunkten på värntjänsten skall ligga på internationella och nationella punktinsatser vid miljöarbete och räddningsarbete samt förebyggande fredsarbete. Genom volontärarbete i andra länder skulle värntjänsten kunna öka förståelsen för och kunskapen om andra kulturer och därigenom bidra till en fredligare värld. Viktigt att understryka är att värntjänsten inte innebär grå arbetskraft inom miljövårdssektorn. Tvärtom ska utbildningen vara adekvat inför uppgiften och den ska kännas meningsfull, det förutsätter att man har en bred miljökunskap och kan se insatserna i ett större perspektiv.
I grundutbildningens gemensamma del kan det bland annat ingå grundläggande miljökunskap och ekologiskt samhällsbygge, etiska förhållningssätt, något om mänsklig räddningstjänst, överlevnadskunskap och civilmotstånd. Såväl yrkesbefäl som värntjänstgöriga ska ges utbildning i hur mobbning och främlingsfientlighet motverkas. Truppförande befäl ska bl.a. ges gedigen utbildning i pedagogik, psykologi, gruppdynamik och modernt ledarskap. Detta t.ex. för att medinflytande skall utvecklas till medbestämmande inom organisationen i så hög grad som möjligt. Efter grundutbildningen ska man kunna välja vidare utbildningsväg inom olika områden, i enlighet med vad som i motionen anförs, samt motion 1994/95:Fö201 om hotbilder. Det ska gå att välja en vapenfri utbildning, utan att behöva motivera detta, eller en vapenbärande. Utbildningen ska kontinuerligt utvärderas och följas upp av befäl eller motsvarande, tillsammans med värntjänstgöriga. Värntjänsten ska vara frivillig, då vi är emot tvång. Men att ha genomfört värntjänstutbildning ska vara en merit. Värntjänstgöring kan jämställas med arbete i fråga om tilläggspoäng till högskoleprovet. Man bör också ge direkta tilläggspoäng till högskoleprovet för alla som genomför värntjänsten. De färdigheter och kunskaper som den värntjänstgöriga inhämtar och som innebär civil kompetens ska ge civil dokumentation. Värt att beakta är den naturliga merit som miljökunskap kommer att vara under 2000-talet, då miljöproblemen tyvärr kommer att vara än mer aktuella än idag. Människor med miljökunskap kommer då att vara än mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Ungdomar skall få en bred information om värntjänst och intresserade av värntjänst skall göra intresseanmälan och genomgå mönstring ungefär enligt den modell som sker idag. Mönstringen ska leda till att kvinnan eller mannen bedöms som lämplig eller olämplig. Personer med t.ex. våldstendenser, överdrivet vapenintresse och snedvriden människosyn ska bedömas olämpliga. De som bedöms vara lämpliga får dra en lott vid mönstringen, som kan innebära att de inkallas till grundutbildning, beroende på utbildningsplatser. Det är viktigt att kunna påverka inkallelsetidpunkt och utbildningsplats i så hög grad som möjligt. På det sättet får myndigheterna motiverade värntjänstgöriga som inte får de stora problemen med inställelsetid som dagens värnpliktiga ofta står inför, med vägran som följd.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en frivillig värntjänst som är öppen för kvinnor och män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det skall vara meriterande att ha genomfört den frivilliga värntjänsten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om inriktning och innehåll av den frivilliga värntjänsten.
Stockholm den 19 januari 1995 Annika Nordgren (mp) Thomas Julin (mp) Peter Eriksson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Kia Andreasson (mp) Elisa Abascal Reyes (mp) Per Lager (mp) Roy Ottosson (mp) Ewa Larsson (mp)