Miljöpartiet förordar en värntjänst istället för den värnplikt
som vi har idag. Värnplikten som den ser ut idag är i
praktiken ingen allmän värnplikt. Dels är värnplikten inte
allmän, trots den nya lagen om Totalförsvarsplikt. Kvinnorna
står till stor del utanför organisationen. Dels finns stora
problem i och med att många som vill göra värnplikt nekas,
och placeras i utbildningsreserven. Detta sker samtidigt som
man kan kalla in dem som inte vill göra värnplikt. Av dessa
vägrar somliga, med fängelsestraff som följd. Det krävs ett
nytt värnpliktssystem med folkförsvarstanken kvar som
bygger på frivillighet kombinerat med motivation och
meriter. Miljöpartiet vill inte ha en yrkesarmé, det är av
yttersta vikt att inte militären blir en separat maktfaktor i
samhället. Värntjänsten ska vara anpassad till den vidgade
hotbild som Miljöpartiet vill få till stånd. Hotbilden ska,
förutom det militära hotet, innehålla bland annat miljöhoten
som mänskligheten står inför, hot på grund av ekonomisk
fattigdom och de ökande klyftor som finns mellan Öst- och
västvärlden, sårbarhetshot på grund av ett samhällsbyggande
som innebär en förstärkning av miljöhoten och som gör det
lätt att utföra sabotage, till exempel mot våra kärnkraftverk.
Värt att tänka på är också de hot som militären i sig skapar,
vi tänker då t.ex. på de militära vapen som är i omlopp i
samhället. Vi utvecklar vår syn på en vidgad hotbild i
Miljöpartiets partimotion om försvarspolitik, motion
1994/95:Fö201. Värntjänsten skall vara öppen för både
kvinnor och män. Inom miljövården skulle värntjänsten
kunna innebära allt från aktivt miljöarbete med restaurering
och nyanläggning av våtmarker och skötsel av
nationalparker till provtagnings- och analysarbete samt
kartläggning och skydd av hotade arter. Inom sjukvård och
omsorg skulle en värntjänst kunna innebära en förstärkning
av den ordinarie personalstyrkan, om nödvändig utbildning
ges. Tyngdpunkten på värntjänsten skall ligga på
internationella och nationella punktinsatser vid miljöarbete
och räddningsarbete samt förebyggande fredsarbete. Genom
volontärarbete i andra länder skulle värntjänsten kunna öka
förståelsen för och kunskapen om andra kulturer och
därigenom bidra till en fredligare värld. Viktigt att
understryka är att värntjänsten inte innebär grå arbetskraft
inom miljövårdssektorn. Tvärtom ska utbildningen vara
adekvat inför uppgiften och den ska kännas meningsfull, det
förutsätter att man har en bred miljökunskap och kan se
insatserna i ett större perspektiv.
I grundutbildningens gemensamma del kan det bland
annat ingå grundläggande miljökunskap och ekologiskt
samhällsbygge, etiska förhållningssätt, något om mänsklig
räddningstjänst, överlevnadskunskap och civilmotstånd.
Såväl yrkesbefäl som värntjänstgöriga ska ges utbildning i
hur mobbning och främlingsfientlighet motverkas.
Truppförande befäl ska bl.a. ges gedigen utbildning i
pedagogik, psykologi, gruppdynamik och modernt
ledarskap. Detta t.ex. för att medinflytande skall utvecklas
till medbestämmande inom organisationen i så hög grad som
möjligt. Efter grundutbildningen ska man kunna välja vidare
utbildningsväg inom olika områden, i enlighet med vad som
i motionen anförs, samt motion 1994/95:Fö201 om
hotbilder. Det ska gå att välja en vapenfri utbildning, utan att
behöva motivera detta, eller en vapenbärande. Utbildningen
ska kontinuerligt utvärderas och följas upp av befäl eller
motsvarande, tillsammans med värntjänstgöriga.
Värntjänsten ska vara frivillig, då vi är emot tvång. Men att
ha genomfört värntjänstutbildning ska vara en merit.
Värntjänstgöring kan jämställas med arbete i fråga om
tilläggspoäng till högskoleprovet. Man bör också ge direkta
tilläggspoäng till högskoleprovet för alla som genomför
värntjänsten. De färdigheter och kunskaper som den
värntjänstgöriga inhämtar och som innebär civil kompetens
ska ge civil dokumentation. Värt att beakta är den naturliga
merit som miljökunskap kommer att vara under 2000-talet,
då miljöproblemen tyvärr kommer att vara än mer aktuella
än idag. Människor med miljökunskap kommer då att vara
än mer eftertraktade på arbetsmarknaden. Ungdomar skall få
en bred information om värntjänst och intresserade av
värntjänst skall göra intresseanmälan och genomgå
mönstring ungefär enligt den modell som sker idag.
Mönstringen ska leda till att kvinnan eller mannen bedöms
som lämplig eller olämplig. Personer med t.ex.
våldstendenser, överdrivet vapenintresse och snedvriden
människosyn ska bedömas olämpliga. De som bedöms vara
lämpliga får dra en lott vid mönstringen, som kan innebära
att de inkallas till grundutbildning, beroende på
utbildningsplatser. Det är viktigt att kunna påverka
inkallelsetidpunkt och utbildningsplats i så hög grad som
möjligt. På det sättet får myndigheterna motiverade
värntjänstgöriga som inte får de stora problemen med
inställelsetid som dagens värnpliktiga ofta står inför, med
vägran som följd.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en frivillig värntjänst som är
öppen för kvinnor och män,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det skall vara meriterande att
ha genomfört den frivilliga värntjänsten,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktning och innehåll av den
frivilliga värntjänsten.
Stockholm den 19 januari 1995
Annika Nordgren (mp)
Thomas Julin (mp)
Peter Eriksson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Kia Andreasson (mp)
Elisa Abascal Reyes (mp)
Per Lager (mp)
Roy Ottosson (mp)
Ewa Larsson (mp)