Radikalbiologi
Lika länge som kärntekniken, har det funnits vetenskapsmän utanför denna sfär, som anser att joniserande strålning i mycket låga doser har effekt på människors hälsa som är tio till tjugo gånger större än vad strålskyddsmyndigheter anger. Att joniserande strålning i låga doser kan ha skadliga effekter på arvsmassan är man överens om. Likaså att detta kan ge upphov till cancer och ärftliga skador som visar sig först i senare släktled. Vissa forskare anser att joniserande strålning kan ha ytterligare negativa effekter för hälsan. De motiverar detta genom att hänvisa till radikalbiologin. Det är genom s k fria radikaler som joniserande strålning orsakar cellskador. Fria radikaler bildas genom jonisering av vattenmolekyler i cellvattnet. Indicier pekar på att det finns samband mellan fria radikaler och ett flertal oftast kroniska sjukdomar. Fria radikaler bildas även på annat sätt än genom joniserande strålning.
Intern strålning
Strålningseffekterna per dos kan vara våglängdsrelaterade, dvs olika för olika radionnuklider. Detta kan ha särskild betydelse när det gäller intern strålning, där radionnuklider når människan via födan. Skillnaderna kan också förstärkas eftersom olika grundämnen anrikas helt olika i organ, celler eller mindre strukturer inom cellerna. En ökning genom ett tillskott av kärnteknisk strålning skulle kunna få en relativt stor effekt genom att cellerna behöver tid för att anpassa sitt radikalskydd. Det går inte att bortförklara kärnteknisk strålning som något ofarligt, därför att den ligger i samma storleksordning som bakgrundsstrålning. Då bortser man från att strålningseffekterna per dos kan vara våglängdsrelaterade.
Tjernobyl
Sverige drabbades av nedfall från Tjernobyl och särskilt utsatta blev de områden som hade kraftigt regn dagarna efter utbrottet, t ex i Gävle och Härnösand och vissa områden i Jämtland och Lappland, men givetvis har hela Sverige fått sin dos. Dessutom tvättades atmosfären ut vid flera regn därefter och vindarna har fortsatt blåsa från Tjernobyl. Det är officiellt erkänt att sarkofagen läcker och den nukleära nedsmutsningen tillåts fortsätta oavbrutet från Tjernobyl, men också från våra egna kärnkraftverk som tillåts släppa ut radioaktivitet vid s k normaldrift. Dagligen påverkas barn och vuxna, djur och växtlighet av den radioaktiva strålningen antingen genom upptag i kropp och växter och/eller via direkt strålning från marken. De nya vetenskapliga forskningsrönen innebär att traditionella uppfattningar om hälsorisker pga lågdosstrålning, måste få genomslag i verkligheten genom åtgärdsprogram.
Intensifiera forskningen
Miljöpartiet anser att det behövs en intensifierad forskning om joniserande strålning och radikalbiologi i Sverige. Det är nödvändigt för att så långt möjligt förhindra hälsoproblem nu, senare och genetiskt för generationer framåt. Strålskyddsmyndigheterna skall omgående omsätta de nya forskningsrönen om lågdosstrålning i konkret praktisk handling. I SOU 1994:40 Långsiktig strålskyddsforskning finns inget nämnt om radikalbiologi. Sverige kan som medlem i EU stärka och utveckla denna forskning för att hjälpa offer genom det s k Tjernobylprojektet. Det måste tas ett samlat grepp på lågdosstrålning och radikalbiologi för en rejäl satsning på hälsofrämjande åtgärder. Det kommer att kosta om man ökar strålskyddet, men på sikt slipper man de nackdelar som ökad lågdosstrålning medför.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om intensifierad forskning på ämnet radikalbiologi och joniserande strålning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärdsprogram för att minska hälsoriskerna av lågdosstrålning.
Stockholm den 24 januari 1995 Eva Goe s (mp) Thomas Julin (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Barbro Johansson (mp) Gudrun Lindvall (mp) Annika Nordgren (mp) Gunnar Goude (mp)