I trafik inom Sverige finns ett stort antal cisternvagnar avsedda för transport av farligt gods på järnväg. En relativt stor andel av dessa är privatägda. Dessa vagnar är i regel av god kvalitet och ofta specialbyggda för transport av specifika ämnen.
Det finns dock ett stort problem och det är olikheter i avtappningsarmaturen. Det finns enligt vad vi erfarit ingen bestämd standardisering av denna i Sverige eller Europa. Dock finns minimikrav som måste uppfyllas av alla. Naturligtvis har varje avsändare och mottagare tillgång till rätt armatur och kan handskas med lastning och lossning på ett för säkerheten riktigt sätt. Problemet uppstår om cisternvagnen -- på grund av läckage eller annat tillbud -- måste tömmas före ankomst till sin destination.
Det kan uppstå tillfällen när detta måste ske snabbt och säkert. Därför skulle det vara en stor fördel om antalet olika armaturer kunde nedbringas till ett minimum. Genom en sådan åtgärd skulle räddningstjänsten ges större möjlighet att inneha nödtömningsarmaturer i erforderligt antal.
Ansvarig för prövningen av tankarna är Statens anläggningsprövning medan Länsvägsinspektionen svarar för tillsynen. SJ har sträng intern kontroll och föreskrifterna säger att deras tankvagnar för farligt gods skall tas in för översyn efter 10--20 veckor. För privatvagnar som ofta lånas in från utlandet finns inte motsvarande krav.
Det är mycket viktigt för säkerheten vid transporter av farligt gods på järnväg att tillsynen är lika sträng på alla typer av vagnar, dvs. även på utländska vagnar som hyrs in i Sverige.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att tillsynen över järnvägsvagnar för farligt gods skärps och omfattas av samma hårda regler för alla vagnar.
Stockholm den 25 januari 1995 Johnny Ahlqvist (s) Bengt Silfverstrand (s)