Överbefälhavaren föreslog i försvarsmaktsplanen 95 att
grundutbildningen vid KA 5
skulle nedtrappas från 1995 för att helt upphöra senast
1997. ÖB hemställde också att statsmakterna skulle fatta
beslut enligt förslaget tidigt 1995.
Motivet till ÖB:s förslag är att värnpliktsvolymen inom
marinen minskat i sådan omfattning att grundutbildningen
kan genomföras vid färre utbildningsanstalter än tidigare. I
budgetpropositionen säger regeringen bland annat att den
värnpliktsutbildning som syftar till att organisera
amfibiebataljonen vid KA 5
kommer att avslutas den 1 november
1997. Den värnpliktsutbildning som därefter
behövs för att omsätta Norrlandskustens Marinkommandos
krigsorganisation är av så begränsad omfattning att det av
ekonomiska och praktiska skäl är olämpligt att genomföra
den vid detta marinkommando. Den utbildning som behövs
för Norrlandskustens Marinkommandos krigsorganisation
kan överföras till Ostkustens Marinkommando och Gotlands
Kustartilleriregemente utan att detta kräver några
investeringar där.
Regeringen anser därför att grundutbildning av
värnpliktiga för amfibieförband och områdesbundna
kustartilleriförband (med undantag av bevaktningsbåt för
beredskapstjänst) därför inte bör genomföras vid MKN efter
den 1 november
1997. Möjligheten att utnyttja detta
marinkommandos övningsområde och goda
utbildningsbetingelser bör dock tills vidare bibehållas.
Försvarsmakten har beräknat att en nedläggning av
grundutbildning enligt förslaget ger en årlig nettobesparing
under perioden 1997/98--2005/2006 på ca 15,9 miljoner
kronor. Då har beaktats att vissa investeringar måste göras i
ombyggnad, personalavveckling och flyttning av personal.
Omkring 30 yrkesofficerare behöver överföras till andra
förband. Omkring 40 yrkesofficerare och drygt 50
civilanställda blir övertaliga.
Det kan konstateras att regeringens förslag till vissa delar
skiljer sig från ÖB:s förslag. Någon nedtrappning av
utbildningsverksamheten redan från 1995 är inte längre
aktuell. Man använder sig också av det mera flexibla
uttryckssättet att grundutbildning inte bör genomföras
efter den 1 november
1997 i stället för det mera defenitiva skall.
Helt nytt är den handlingsfrihet som skapas genom att
regeringen föreslår att möjligheten att utnyttja KA 5:s
övningsområde och goda utbildningsbetingelser tills
vidare bör bibehållas.
Marinens grundutbildning
Marinens grundutbildning av värnpliktiga genomförs vid
ett stort antal utbildningsanstalter:inom milo N vid KA 5 i
Härnösandinom milo M vid KA 1 i Vaxholm, vid KA 3 i
Fårösund, vid Berga örlogsskolor och 11.
helikopterdivisionen i Västerhaninge samt inom Kustflottan
vid utbildningsförbanden 2. ytattackflottiljen, 1.
ubåtsavdelningen och 2. minkrigsavdelningen.inom milo S
vid KA 2 i Karlskrona, vid KA 4
i Göteborg där också de centrala utbildningsenheterna
Marinens sjukvårdsskola och Kustartilleriets radarskola är
belägna, vid Karlskrona örlogsskolor, vid 13.
helikopterdivisionen i Ronneby, vid 12. helikopterdivisionen
i Göteborg samt inom Kustflottan vid 3. utattackflottiljen.
Det kan konstateras att antalet utbildningsanstalter inom
marinen är stort i förhållande till antalet värnpliktiga -- ca 4 100/år.
Det är sannolikt inte bara vid KA 5
som antalet värnpliktiga är av så begränsad omfattning
att det av ekonomiska och praktiska skäl är olämpligt att där
genomföra utbildning. Man kan också konstatera den
regionala obalansen mellan norrlandskusten och övriga
kuststräckor avseende utbildningsanstalter -- längs
norrlandskusten, ca 100 mil, finns ett förband medan i den
södra halvan av Sverige finns ett tiotal. Att det existerar en
viss obalans är naturligt, bland annat av beredskapsskäl. En
nedläggning av KA 5
skulle dock innebära en fullständig snedvridning av
den redan bristande balansen.
De marina utbildningsanstalterna utgör väsentliga
resurscentra med sina lednings- och underhållsresurser,
baseringsmöjligheter för fartyg och helikoptrar och med sina
personella och materiella resurser, bland annat fartyg. Dessa
resurscentra har stor betydelse för det civila samhället t.ex.
vid sjöräddningsinsatser. Med den hotbild som nu gäller och
som kan förutses gälla under längre tid med i princip
obefintligt hot om väpnat angrepp mot Sverige bör de
militära grundutbildningsanstalternas betydelse för det civila
samhället vägas in med större tyngd.
Underlag inför förändringar av försvarsmaktens
grundorganisation
I budgetpropositionen anger regeringen en metod som
skall användas vid överväganden och beslut om organisation
och lokalisering av verksamheter inom grundorganisationen.
De värderingar som skall göras inriktas främst mot att
granska alternativskiljande faktorer och kostnader. Denna
systematiserade metod innehåller följande huvuddelar:
1) Försvarsekonomisk värdering. Resultat av denna
värdering skall huvudsakligen visaEkonomi grundad på
investeringskalkyler som är gjorda med en
kalkyleringsperiod på 10 år och med en real kalkylränta som
motsvarar statens upplåningsränta reducerad med den
antagna inflationen.Andra faktorer som utgör komplement
till investeringskalkylerna i form av identifiering och analys
av andra konsekvenser för försvaret av de olika alternativen,
exempelvis operativa och beredskapsmässiga konsekvenser
samt konsekvenser för personalen och produktionen av
krigsförband.Bedömning av risker och osäkerheter
avseende olika förutsättningar och kalkylantaganden.
2) Samhällsekonomisk värdering. Försvarsmaktens
verksamhet har normalt stor betydelse på de orter man
verkar. Förändringar får därför betydande effekter som inte
beaktas i de försvarsekonomiska kalkylerna och
värderingarna. Vid den samhällsekonomiska värderingen
bör den försvarsekonomiska investeringskalkylen vara
grunden. Denna beaktas sedan från ett samhällsekonomiskt
perspektiv. Den bör dessutom kompletteras med sådana
samhällsekonomiska faktorer som inte finns med i den
försvarsekonomiska kalkylen. Värderingen har följande
innehåll:Den försvarsekonomiskt beräkningsbara
värderingen i ett samhällsekonomiskt perspektiv där direkta
personalkostnader, indirekta arbetsmarknadseffekter,
investeringar och omställningar beaktas.Andra ekonomiskt
beräkningsbara faktorer där exempelvis omfördelningen av
skilda transfereringar i samhället och andra
samhällsekonomiska effekter av de olika alternativen
redovisas.Andra faktorer som effekter utanför
försvarssektorn identifieras och redovisas.Bedömning av
risker och osäkerheter på liknande sätt som vid den
försvarsekonomiska värderingen.
Det kan konstateras att de överväganden som legat till
grund för förslaget om en nedläggning av grundutbildningen
vid KA 5
i liten utsträckning genomförts enligt denna metod,
särskilt avseende den samhällsekonomiska värderingen. Har
någon sådan över huvud taget gjorts? Har t.ex. det faktum
att Härnösand tillhör stödområdet beaktats? Det kan inte vara
rimligt att riksdagen skall fatta ett beslut om marinens
grundorganisation, vilket ett beslut om nedläggning av KA 5
innebär, utan att detta värderingsunderlag föreligger.
Miljöfrågor
I budgetpropositionen ägnas miljöfrågorna stort utrymme.
Där anges bland annat att försvarsmakten, med beaktande av
de krav huvuduppgifterna ställer, skall väga in
miljöaspekterna vid sin verksamhet i fred.
Det kan konstateras att den marina
utbildningsverksamheten löper risk att komma i konflikt
med viktiga miljöintressen. De marina
grundutbildningsanstalterna och övnings- och skjutfält
ligger med nödvändighet i kust- och skärgårdsområden.
Särskilt förbanden i Stockholms-, Göteborgs- och
Karlskronaområdena bedriver sin utbildningsverksamhet i
sådana områden där konfliktriskerna med miljöintressen är
påtagliga och oundvikliga. Vi har flera exempel på att sådana
konflikter finns, kanske främst vid KA 1
med dess verksamhet på Rindö och i Stockholms
skärgård. Vid KA 5
finns inga sådana risker för konflikt med miljöintressen.
Bebyggelsen kring förbandet har anpassats till den
verksamhet som där bedrivs. De övnings- och skjutfält som
disponeras är så belägna att de inte kommer i konflikt med
miljöintressen. Bland annat detta torde ha legat till grund för
regeringens förslag att KA 5
övningsområde och goda utbildningsbetingelser bör
bibehållas.
Inför ett beslut om den framtida marina
grundorganisationen bör en miljökonsekvensbeskrivning tas
fram. Inget beslut om förändringar i grundorganisationen bör
tas innan denna föreligger. Ett ur miljösynpunkt felaktigt
beslut kan få svåra konsekvenser.
Personella konsekvenser om förslaget genomförs
Vid ett beslut under våren 1995 om en nedläggning av
grundutbildningen av kustartilleriförband vid KA 5
den 1 november
1997 kan med stor säkerhet antas att den del av
den anställda militära personalen som kan få anställning vid
något annat marint förband snarast söker sig dit. Det medför
att den öppning som skrivningen i budgetpropositionen
innebär, dvs att man försvarsbeslutet 1996 kan tänkas besluta
om att till KA 5
lägga annan utbildning än kustartilleriutbildning, inte
kan genomföras. Tidsglappet mellan våren 1995 och hösten
1996 är därför mycket olyckligt när man vill behålla
handlingsfriheten avseende en fortsatt
utbildningsverksamhet vid KA 5.
För
den civila personalen innebär ett beslut 1995 att
uppsägning av civil personal genomförs så att
uppsägningstiden utgår när grundutbildningen upphör 1
november 1997. Behov av den civila personalen kvarstår
dock för avsevärd tid därefter. Detta främst för avveckling av
utgående krigsförband. Om inte anställd personal disponeras
för detta måste dessa tjänster köpas in. Stor del av beräknad
kostnadsbesparing uteblir då.
Tidpunkten för ev beslut
Om regeringens förslag genomförs innebär detta att
riksdagen fattar ett beslut på ett bristfälligt underlag om en
grundorganisationsförändring inom marinen som skall gälla
från den 1 november
1997. Hösten 1996 skall riksdagen fatta ett nytt
femårigt försvarsbeslut. Detta försvarsbeslut skall gälla från
den 1 januari
1997, dvs 11 månader tidigare än beslutet om KA 5.
Det måste vara inkonsekvent att redan nu fatta beslut om
verksamheten vid KA 5
från 1 november
1997 utan att en fullständig värdering av den
framtida marina grundutbildningsverksamheten genomförts
enligt den metod som regeringen angivit. Endast i en sådan
kan alla relevanta aspekter beaktas. Ett beslut om KA 5
bör därför vägas in i försvarsbeslut 1996.
Samordning av försvarsgrenarnas grundutbildning
Efter nedläggningen av Lv 5 i Sundsvall har konstaterats
att betydande svårigheter uppstår att genomföra utbildning
av en krigsorganisation för ''Sveriges veka liv'' --
luftförsvaret av viktiga transportvägar genom
Västernorrland och Jämtland. Försvarsbeslut 1996 bör därför
pröva möjligheterna att samordna grundutbildningar för hela
försvaret. KA 5
i Härnösand med tillgång till egna skjutfält i anslutning
till regementet i Härnösand och närheten till Åstöns skjutfält
innebär utomordentligt goda utbildningsbetingelser. En
samordning av marin utbildning och luftvärnsutbildning för
armén bör därför prövas enligt den ekonomiska modell som
budgetpropositionen anvisar.
Sveriges stora budgetunderskott och landets behov av
besparingar inom alla samhällssektorer borde innebära att de
utbildningsorter som har de bästa utbildningsbetingelserna
bör utföra utbildningen. Att detta också innebär såväl statliga
besparingar som i de allra flesta fall kortare utbildningar och
färre miljöstörningar bör självklart vägas in i försvarsbeslut
1996. Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen
tillkänna. Försök har tidigare gjorts, inom marinen, med
utbildningsofferter från respektive förband. Detta har inte
fullföljts därför att vissa centralt belägna utbildningsförband
inte hörsammat kravet. I ett ekonomiskt kärvt läge bör alla
medel prövas för att reala ekonomiska besparingar skall
kunna göras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att beslut om grundutbildning vid
KA
5 i Härnösand fattas först vid nästa totalförsvarsbeslut,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att den marina
utbildningsverksamheten bör spridas med minst en enhet i
varje hav,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljökonsekvensbeskrivningar
skall vägas in vid kommande totalförsvarsbeslut,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att grundutbildningen skall
förläggas till de utbildningsenheter som är
utbildningsmässigt och ekonomiskt mest effektiva,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att samordning av
grundutbildningen vid de olika försvarsgrenarna skall
prövas.