Totalförsvarsplikten och lag om civilt försvar föreskriver
hur svenska medborgare skall fullgöra sin plikt mot landet i
händelse av krig. Förslaget innebär en flexiblare användning
av totalförsvarets personalresurser. Hur många som skall
skrivas in till plikttjänstgöring och hur lång utbildning de
skall genomgå, skall styras av behovet av pliktpersonal.
Detta kan anser som självklart, men har ingalunda varit fallet
under tidigare år. Att vi nu får en sådan ändring till stånd är
utmärkt. Att också samordna all plikt inom både den civila
och militära delen i en totalförsvarsplikt är en nödvändig
åtgärd för effektivitet i planeringen och oumbärligt för en
god överblick av det samlade försvarsläget.
I betänkandet föreslås också kvinnor ha rätten att frivilligt
fullgöra värnplikt utan att behöva binda sig för en fortsatt
officerskarriär och att kvinnor som mönstrat också skall ha
rätten att ingå i utbildningsreserven. Det är bra men det
räcker inte. Samma grundkrav på deltagande av rikets totala
försvar måste ställas på både kvinnor och män. Vi måste nu
likställa flickor med pojkar även inom försvarsmaktens
område. Vi måste som ett litet land tillvarata all den
kompetens som vi förfogar över och inte välja bort halva
nationen innan vi ens har prövat dugligheten. Därför så
menar vi att underlaget för värnpliktstjänstgöring skall
utökas att gälla såväl kvinnor som män.
Med den totalförsvarsplikt som föreslås, finns nu
möjligheten att övergå till en könsneutral tillämpning i
urvalsprocessen. Antalet värnpliktiga påverkas inte,
eftersom det är krigsorganisationens storlek som styr det
årliga rekryteringsbehovet och inte ett fixerat antal. Den
förändring det skulle innebära är att vi breddar
rekryteringsunderlaget för försvaret och därmed ökar
möjligheten till en kvalitativ förbättring.
Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna pläderat
för en totalförsvarsplikt, har partiet envist hävdat att denna
bör göras könsneutral. Man skulle då tillgodose de samlade
personalbehoven inom civilt och militärt försvar genom att
utgå från HELA befolkningen. Det hitillsvarande talet om
''allmän värnplikt'' har ju i verkligheten varit en manlig
värnplikt. Vi anser att det skall vara hela folkets försvar och
inte halva folkets försvar.
Förslaget att göra män och kvinnor lika skyldiga att på
olika sätt vara med och försvara sitt land är alltså främst
kvalitativt. Men det finns också en jämställdhetsaspekt som
är väl värd att anföra.
Kvinnors rätt att försvara sig är något som man sällan talar
om. Vi är mer vana vid att se kvinnan som ett försvarslöst
offer, såväl i krig som i fred. Men som jag ser det så är det
alla kvinnors rätt att lära sig försvara sig själva, sina barn och
sitt land. Vad är det för gudomlig lag som säger att den rätten
bara är mannens? Det hela handlar egentligen bara om
traditioner och attityder, där vi politiker förväntas gå före och
utmana systemen så att de utvecklas och förbättras i takt med
tiden.
Särskild vikt bör därför läggas vid hur Sverige som nation
och statsmakt ser på sina unga kvinnor och män. Detta
synsätt anger, som jag ser det, tonen för alla i samhället om
hur kvinnor och män skall bemötas, bedömas och behandlas,
vad man duger till. Det är på detta , och tusen andra sätt, som
attityder grundas och könsroller cementeras. Därför är det av
yttersta vikt att staten behandlar alla lika.
Införandet av kvinnlig värnplikt kommer att bidra till en
kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och samtidigt bidra
till den viktiga jämställdheten i vårt land.
Hela lönen, halva makten och delat ansvar. Även i
försvaret.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.