Totalförsvarsplikten och lag om civilt försvar föreskriver hur svenska medborgare skall fullgöra sin plikt mot landet i händelse av krig. Förslaget innebär en flexiblare användning av totalförsvarets personalresurser. Hur många som skall skrivas in till plikttjänstgöring och hur lång utbildning de skall genomgå, skall styras av behovet av pliktpersonal. Detta kan anser som självklart, men har ingalunda varit fallet under tidigare år. Att vi nu får en sådan ändring till stånd är utmärkt. Att också samordna all plikt inom både den civila och militära delen i en totalförsvarsplikt är en nödvändig åtgärd för effektivitet i planeringen och oumbärligt för en god överblick av det samlade försvarsläget.
I betänkandet föreslås också kvinnor ha rätten att frivilligt fullgöra värnplikt utan att behöva binda sig för en fortsatt officerskarriär och att kvinnor som mönstrat också skall ha rätten att ingå i utbildningsreserven. Det är bra men det räcker inte. Samma grundkrav på deltagande av rikets totala försvar måste ställas på både kvinnor och män. Vi måste nu likställa flickor med pojkar även inom försvarsmaktens område. Vi måste som ett litet land tillvarata all den kompetens som vi förfogar över och inte välja bort halva nationen innan vi ens har prövat dugligheten. Därför så menar vi att underlaget för värnpliktstjänstgöring skall utökas att gälla såväl kvinnor som män.
Med den totalförsvarsplikt som föreslås, finns nu möjligheten att övergå till en könsneutral tillämpning i urvalsprocessen. Antalet värnpliktiga påverkas inte, eftersom det är krigsorganisationens storlek som styr det årliga rekryteringsbehovet och inte ett fixerat antal. Den förändring det skulle innebära är att vi breddar rekryteringsunderlaget för försvaret och därmed ökar möjligheten till en kvalitativ förbättring.
Under de snart 20 år som Folkpartiet liberalerna pläderat för en totalförsvarsplikt, har partiet envist hävdat att denna bör göras könsneutral. Man skulle då tillgodose de samlade personalbehoven inom civilt och militärt försvar genom att utgå från HELA befolkningen. Det hitillsvarande talet om ''allmän värnplikt'' har ju i verkligheten varit en manlig värnplikt. Vi anser att det skall vara hela folkets försvar och inte halva folkets försvar.
Förslaget att göra män och kvinnor lika skyldiga att på olika sätt vara med och försvara sitt land är alltså främst kvalitativt. Men det finns också en jämställdhetsaspekt som är väl värd att anföra.
Kvinnors rätt att försvara sig är något som man sällan talar om. Vi är mer vana vid att se kvinnan som ett försvarslöst offer, såväl i krig som i fred. Men som jag ser det så är det alla kvinnors rätt att lära sig försvara sig själva, sina barn och sitt land. Vad är det för gudomlig lag som säger att den rätten bara är mannens? Det hela handlar egentligen bara om traditioner och attityder, där vi politiker förväntas gå före och utmana systemen så att de utvecklas och förbättras i takt med tiden.
Särskild vikt bör därför läggas vid hur Sverige som nation och statsmakt ser på sina unga kvinnor och män. Detta synsätt anger, som jag ser det, tonen för alla i samhället om hur kvinnor och män skall bemötas, bedömas och behandlas, vad man duger till. Det är på detta , och tusen andra sätt, som attityder grundas och könsroller cementeras. Därför är det av yttersta vikt att staten behandlar alla lika.
Införandet av kvinnlig värnplikt kommer att bidra till en kompetenshöjning inom vårt totalförsvar och samtidigt bidra till den viktiga jämställdheten i vårt land.
Hela lönen, halva makten och delat ansvar. Även i försvaret.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om kvinnors roll i försvaret.
Stockholm den 24 januari 1995 Eva Flyborg (fp)