De som tas ut till grundutbildning inom totalförsvaret lyder under en pliktlag och tvingas ofta avbryta studier eller arbete för att fullgöra sin plikt. Syftet med plikttjänstgöringen är naturligtvis att man efter utbildningen skall fylla en plats i krigsorganisationen. I såväl försvarsutskottets betänkanden som i Pliktutredningen har betonats vikten av att utbildningens längd och omfattning inte skall vara längre än nödvändigt för att fullt upp kunna motsvara de krav som ställs i den krigsplacering man får. Detta uppfylls dock inte alltid inom Försvarsmakten.
Många av dem som genomför militärtjänstgöring i 7,5 till 18 månader får efter avslutad utbildning ingen plats i krigsorganisationen. Deras uppgifter under militärtjänstgöringen har vid flera fall ej heller varit riktad till en krigsplacering. I stället har stora delar av utbildningstiden endast resulterat i att man ersatt anställd personal med värnpliktiga. För vissa värnpliktiga kan utbildningen innebära sex veckors allmän militär utbildning, fyra veckors befattningsutbildning och 35 veckors upprepade ''övningsmoment'', vilket i en del fall kan innebära gräsklippning, förrådsarbete, arbete i telefonväxel etc.
Utöver dem som inte får någon krigsplacering finns därtill grupper av grundutbildade som förvisso får en krigsplacering, men knappast en som står i rimlig proportion till den utbildningstid som vederbörande under pliktlag tvingats genomgå. Även här kan man alltså starkt ifrågasätta om försvarsutskottets och Pliktutredningens tankar om ''utbildning efter behov'' uppfylls.
Vi anser att det är av yttersta vikt att denna fråga undersöks närmare. Det kan inte vara rimligt att statsmakterna använder pliktlag till utbildning som inte ens slutar i en krigsplacering. En sådan allvarlig inskränkning i medborgarnas vardagsliv måste motiveras med en utbildningstid av hög kvalitet och som därtill ger en specifik uppgift i händelse av krig eller kris.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av att närmare utreda i vilken utsträckning plikttjänstgöring inom totalförsvaret leder till krigsplacering.
Stockholm den 20 januari 1995 Tomas Eneroth (s) Martin Nilsson (s)