Enligt 1987 års försvarsbeslut avsattes 87 miljoner kronor
till inköp av helikoptrar för sjuktransporter under krig. Dessa
skulle även disponeras för civila akuta sjuktransporter i det
fredstida samhället. Regeringen beslöt 1992 att chefen för
armén, genom att tillskjuta lika stort belopp, skulle anskaffa
nya helikoptrar för sjuktransporter. Försvaret har nu köpt fem
helikoptrar av typ Augusta Bell 412 HP.
De fem nya helikoptrarna, utrustade med kvalificerad
sjukvårdsutrustning, används idag inte på det sätt de är
avsedda för. Orsaken är den stora kostnad det innebär för
sjukvårdshuvudmännen med akuta luftburna sjuktransporter.
Både marinen och flygvapnet har idag tunga helikoptrar.
Det är viktigt att dessa är spridda över vårt land för att
flygtiden från startplats till olycksplats ska bli så kort som
möjligt. En ambulanshelikopter kan utföra snabba och säkra
transporter utan att besväras av halka, tät trafik eller
oframkomlig terräng. För bland annat Västkusten med
intensiv nyttotrafik och sommartid även livlig fritidsbåttrafik
kan en ambulanshelikopter vara en mycket viktig och
livsavgörande resurs.
Helikoptern är med sin besättning en kvalificerad
basresurs som beroende på uppdraget kan kompletteras med
specialutbildade sjukvårdsteam. Just tillgången till
kvalificerad sjukvårdspersonal och sjukvårdsutrustning för
det akuta medicinska omhändertagandet vid olycksplatsen
och för att göra patienten ''transportabel'' är många gånger
viktigare än en snabb transport till sjukhus.
En helikopter kan också användas för insatser vid
miljöskador, skogsbränder, rekognosering av skadeområden
och för transporter av räddningsstyrkor. Sammanfattningsvis
finns alltså behov av helikoptrar inom sjukvård, kommunal
räddningstjänst, sjö-, fjäll- och flygräddning och övrig
samhällsservice. För att insatserna ska bli effektiva måste
god beredskap kunna upprätthållas dygnet runt.
Tolfte helikopterdivisionen på Säve utanför Göteborg blev
det första luftburna förbandet i Sverige som upprätthöll
beredskap för sjöräddning dygnet runt året om. I nuläget
genomförs akuttransporter av polisen under dagtid och under
nattetid av marinen. Anledningen till denna
dygnsuppdelning av den luftburna ambulanstjänsten är att
mörkerflygning enligt Luftfartsverkets bestämmelser kräver
tvåmotoriga helikoptrar, vilket polisen för närvarande inte
har. Eftersom marinens medverkan är tillfällig måste frågan
snarast få en permanent lösning med en för ändamålet
lämplig helikopter.
En långsiktig lösning av de akuta luftburna
sjuktransporterna på Västkusten nattetid skulle kunna nås
om rikspolisstyrelsen kunde disponera en av de fem inköpta
sjuktransporthelikoptrarna med basort Göteborg-Säve.
Polisens flygverksamhet skulle på så sätt lösa
sjuktransporterna i fortsättningen. Flygsäkerheten skulle öka
för såväl besättning som medföljande sjukvårdspersonal
samtidigt som aktionstiden skulle förlängas genom att
tvåmotorhelikoptern kan medföra större bränslemängd än
polisens nuvarande helikopter.
Genom den för landet unika möjlighet till samordning av
den offentliga sektorns befintliga flygresurser som finns i
Göteborg mellan Marinen, Kustbevakningen och Polisen kan
invånarna i Västsverige tillförsäkras en kvalificerad
räddningstjänst för liv, miljö och egendom.
För att kunna nå målet hög tillgänglighet måste resurser
avsättas för att säkerställa en för hela landet rimlig
helikopterberedskap dygnet runt. För att få ett rationellt
utnyttjande av Försvarsmaktens tunga, tvåmotoriga
helikoptrar bör eventuellt höjda kostnader finansieras inom
de samverkande myndigheternas ekonomiska ramar.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att polisen tilldelas en tvåmotorig
helikopter för stationering på Göteborg-Säve,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dygnet-runt-beredskap med
helikoptrar.