av Bengt Silfverstrand och Ingegerd Wärnersson (s)
Trafikflygarhögskolan
Under efterkrigstiden fram till 1970-talets slut
rekryterades piloterna till de svenska flygbolagen
huvudsakligen från Flygvapnet. Bl.a. höjda krav på
utbildningen samt ökade kostnader för denna medförde en
övergång till långtidsanställda flygförare inom Flygvapnet.
Detta ledde till en ökad känslighet för rekryteringen till den
civila luftfarten för att under 1970-talet utmynna i en brist på
stridsflygare. Mot denna bakgrund beslöt statsmakterna att
inrätta en civil flygskola.
Den civila flygutbildningen organiserades i anslutning till
Krigsflygskolan i Ljungbyhed och ingår i denna under
benämningen Trafikflygarhögskolan (TFHS). Skolan
inledde sin verksamhet 1984 och syftet var att skapa ett civilt
alternativ till flygbolagens rekrytering av piloter från
Flygvapnet.
Den djupa konjunktursvackan i förening med
rationaliseringar och strukturförändringar inom trafikflyget
har medfört att praktiskt taget ingen nyrekrytering av piloter
skett sedan 1991. Detta har medfört en kraftig neddragning
av verksamheten vid TFHS. Den har dock, väsentligen av
beredskapsskäl samt med hänsyn till utbildningens art och
kvalitet, kommit att behållas på en s.k. bevarandenivå. Då
frågan om TFHS senast behandlades i riksdagen våren 1993
i anslutning till 1993/94 års budgetproposition uttalade
således försvarsutskottet bl.a. att skolan har en betydelsefull
uppgift att fylla när det gäller att långsiktigt säkerställa
behovet av piloter.
Parallellt härmed har på regeringens uppdrag bedrivits ett
omfattande utredningsarbete rörande TFHS och dess
verksamhet. Detta har utmynnat i en utredning av Lunds
universitet om frågan om att inordna den civila
trafikflygarutbildningen i universitetets verksamhet.
Universitetet ställer sig, efter en grundlig genomgång av
frågan, positivt till ett sådant inordnande. Avgörande för
denna bedömning har varit att utbildningen inte blott i sig
uppfyllde kraven härför, utan att ett sådant arrangemang
även kunde bedömas som väsentligt för dess fortsatta
gynnsamma utveckling. Utbildningen skulle på detta sätt ges
en forskningsanknytning, en vetenskaplig grund, jämte dess
hittillsvarande bas av beprövad erfarenhet. Samtidigt borde
utbildningen även i fortsättningen lokaliseras till
Ljungbyhed med dess närhet till Lund och dess överlägsna
flygtekniska förutsättningar för en trafikflygarutbildning.
Universitetet anförde också att ett inordnande av TFHS i dess
verksamhet bl.a. var ägnat att skapa goda förutsättningar för
en bred och ändamålsenlig efter- och vidareutbildning av
trafikflygare samt att det även skulle tillföra universitetet
berikande erfarenheter.
Utredningen har remissbehandlats och anmäls i årets
budgetproposition 1994/95 Bil. 5 Försvarsdepartementet. I
den mycket summariska redovisningen av utredningen
konstateras bl.a. att remissinstanserna haft delade meningar
om utredningens förslag.
Regeringen säger sig dela Försvarsmaktens uppfattning att
det är av betydelse att det inom landet finns en högkvalitativ
utbildning av civila trafikflygare. Å andra sidan föreslår man
att anslaget A 1. reduceras med ett belopp som motsvarar
besparingen under budgetåret 1995/96 av en inledd
avveckling av verksamheten vid TFHS och hänvisar
därvidlag till ''besparingskraven och till det begränsade
behovet av verksamheten vid TFHS''.
Medel har sålunda beräknats för att pågående och
planerade kurser skall kunna påbörjas och genomföras inom
den närmaste framtiden. Samtidigt får det, enligt regeringens
mening, ankomma på Försvarsmakten att inom ramen för
tillgängliga resurser besluta om verksamhetens fortsatta
omfattning och inriktning. ''I detta ligger även att -- om
Försvarsmakten så anser -- lämna förslag till regeringen om
nedläggning av skolan.''
Enligt vår mening finns det synnerligen starka skäl att
bibehålla verksamheten vid TFHS på oförändrad nivå. Det
finns grundad anledning anta att den konjunkturförbättring
som nu är alldeles tydlig bl.a. kommer att medföra ett ökat
behov av piloter. Statistik över bl.a. antalet flygpassagerare,
liksom antalet landningar på svenska flygplatser, visar
således att det under 1994, för första gången sedan 1990, har
skett en uppgång under ett helt år.
Detta skall också ses mot bakgrund av de starka
rationaliseringar som genomförts inom flygtrafiken under
senare år och som i sin tur bör leda till att en stigande
verksamhetsvolym relativt snart leder till ett ökat behov av
personal. Härtill skall läggas de pensionsavgångar för piloter
som -- enligt redovisning i bl.a. universitetets utredning --
kan förväntas under den närmaste tioårsperioden 1995--
2005. Sammantaget synes detta entydigt tala för ett behov
av nyrekrytering av piloter. Därför finns det anledning att nu
planera för viss expansion, så att inte samma pilotbrist
uppstår som vid den starka ökningen av flygtrafiken under
särskilt senare delen av 1980-talet. TFHS har härvid genom
sin kvalificerade utbildning en särskilt betydelsefull roll när
det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter.
Mot bakgrund av vad som ovan redovisats föreslår vi
vidare att riksdagen -- under förutsättning av en fortsatt
verksamhet vid TFHS -- ger regeringen till känna att till
fortsatt prövning uppta Lunds universitets förslag att inordna
utbildningen i universitetet. En sådan anordning synes
medge många fördelar, inte minst vad gäller möjligheterna
att genom en adekvat forskningsanknytning av utbildningen
främja flygsäkerheten.
I detta sammanhang bör också framhållas att vi mycket
starkt ifrågasätter bl.a. de erinringar som Kanslersämbetet på
denna punkt anfört i sitt remissyttrande över utredningens
förslag. Detta gäller likaledes ämbetets bedömning att ett
lämpligare alternativ vid en högskoleanknytning av
trafikflygarutbildningen vore att pröva en förläggning till
KTH. Denna läroanstalt, som i sitt remissyttrande förklarat
sig intresserad av att anordna utbildningen, saknar emellertid
de fakulteter som är av största intresse när det gäller just
utbildningens forskningsanknytning, nämligen
samhällsvetenskaplig och medicinsk fakultet. Enligt
yttrandet skulle den praktiska flygutbildningen ombesörjas i
samverkan med det privata företaget Svenska
Civilflygskolan och vara förlagd till Bromma. Några
närmare synpunkter rörande utbildningens
forskningsanknytning redovisas ej.
I flera remissyttranden har kritik riktats mot kostnaderna
för utbildningen vid TFHS. Härvid synes ej ha beaktats att
utbildningen, i flygsäkerhetens intresse, till omfattning och
kvalitet lagts på en högre nivå än minimifordringarna för
avläggande av trafikflygarcertifikat. Det förtjänar även att
erinras om att de mest kvalificerade europeiska flygskolorna,
bl.a. KLM:s flygskola i Holland, har samma kostnadsnivå
som TFHS.
I detta sammanhang vill vi också framhålla att såvitt nu
kan bedömas synes TFHS som enda utbildningsanstalt i vårt
land komma att uppfylla de sameuropeiska krav som kan
förutsättas gälla fr.o.m. 1998 vad beträffar personella och
materiella resurser m.m. för utbildning av trafikflygare.
Starka skäl talar för att civil pilotutbildning även i
framtiden bör anordnas i offentlig regi i vårt land. Den står
härigenom öppen för alla ungdomar, även för dem som
annars saknar möjlighet att på egen hand finansiera
huvudparten av de dryga kostnaderna för en sådan utbildning
vare sig den sker i Sverige eller utomlands.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om betydelsen av fortsatt civil
pilotutbildning vid Trafikflygarhögskolan (TFHS),
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inordnande av denna utbildning
under Lunds universitet.
Stockholm den 19 januari 1995
Bengt Silfverstrand (s)
Ingegerd Wärnersson (s)