Fred är inte bara målet utan också vägen. Därför tar
Miljöpartiet avstånd från våld som ett sätt att lösa konflikter.
Erfarenheterna av vapenanvändning vid konflikter är djupt
nedslående. Vapenutveckling och ökad militarism har på
intet sätt lett till fred eller mänskligare relationer mellan folk
och nationer. Snarare har militarismen lett till mänsklig
förnedring och oändligt lidande, trots att det nästan alltid
hävdats att det militära våldet använts i det godas tjänst.
Miljöpartiet de gröna förordar en försvarsorganisation som
är inriktad mot en bred hotbild och som baserar sig på en
värnplikt som utvecklas till en allmän värntjänst för både
kvinnor och män. Regeringen föreslår i budgetpropositionen
(1994/95:100 Bilaga 5) en besparing inom försvaret som
uppgår till 1 950 miljoner kronor. För en tolvmånadersperiod
blir besparingen 1 300 miljoner kronor. Merparten av
besparingarna drabbar det militära försvaret, vilket
Miljöpartiet anser är helt riktigt, men besparingen går att
göra större. Miljöpartiet de gröna redovisar våra
besparingsförslag i den budgetmotion vi har lagt. Vi anser att
tyngdpunkten på den besparingen ska göras på materialsidan
t ex JAS- projektet. Miljöpartiet anser att delserie tre i JAS-
projektet inte ska genomföras med hjälp av statlig
delfinansiering.
1 Hotbilder
Säkerhetspolitik gäller inte enbart militära frågor.
Orsakerna till krig och konflikter är ofta av ekonomisk,
ekologisk, religiös eller kulturell natur. För människor i
Sverige är de militära hoten begränsade och potentiella
medan andra hot är reella i den meningen att de skadar och
dödar människor och natur nu, varje dag. Det är nödvändigt
att vidga hotbilden till att omfatta även dessa hot. Lars Forss
skriver i ''Armén i utveckling'' under rubriken ''Avveckling
mot utveckling'' följande:
De mycket genomgripande förändringarna, som skett och
sker inom de flesta områden, innebär att vi måste bygga vår
nya hotbild på andra och nya förutsättningar, vi måste
beskriva hotbildsuppfattningen på ett annat sätt. Det vore
därför mer relevant att tala om en avveckling av den gamla
hotbilden än att försöka beskriva den som en kontinuerlig
utvecklingsprocess, med den gamla som bas, enligt den
traditionella metoden.
Vidare menar Lars Forss att det är mer komplext än
tidigare att skaffa sig en uppfattning om dagens och
framtidens hotbilder; fler faktorer måste vägas in när det
gäller det militära hotet och nya hot måste behandlas. Forss
konstaterar också att specialkunskaper krävs för att möta
miljöhoten.
1.1 Militära hot
Idag finns inte några militära hot mot Sverige. Ryssland,
som traditionellt betraktats som fiende av den svenska
militären, saknar såväl vilja som förmåga att genomföra en
invasion av Sverige. Enligt en rapport från Försvarets
forskningsanstalt och Militärhögskolan i juni 1994 skulle det
ta 25--30 år innan Ryssland återfick en etablerad storskalig
operativ militär förmåga. I en skrift utgiven av
Centralförbundet Folk och Försvar (nr 6, 1994) skriver
Ingmar Oldberg: ''Trots att Rysslands framtid är genuint
osäker, talar sålunda det mesta mot att Ryssland skulle bli en
stark militärmakt på många års sikt, som skulle kunna hota
t ex Sverige. Om det ändå skulle ske, lär vi kunna få god
förvarning genom normal nyhetsbevakning och forskning,
samt avancerad underrättelseteknik.''
1.2 Miljöhot
Vår frihet och överlevnad hotas på ett flertal sätt genom en
kontinuerlig kemisk påverkan. Våra celler utsätts för gifter
som människans celler aldrig tidigare i mänsklighetens
historia varit utsatta för. Konflikterna och
flyktingströmmarna till följd av ekologiska katastrofer ökar.
De ekologiska systemen har en viss men varierande tålighet,
som mänskligheten är på god väg att överskrida inom många
områden. Det finns en omfattande litteratur som behandlar
miljöförstöring och tillståndet för vår planet, det som
behöver upprepas är den enkla sanningen att handling krävs
framför ord och tal.
Om vi låter miljöförstöringen få fortsätta, om vi fortsätter
att förstöra våra livsförutsättningar och öka på miljöskulden
för kommande generationer, riskerar vi att hamna i en
situation då demokratin blir en lyxvara.
Det är allmänt känt att en del av miljöproblemen härrör
från det militära försvaret, både i Sverige och i andra länder.
I Försvarsmaktplan 95 lämnas en lägesbeskrivning
avseende miljöarbetet mot bakgrund av vad som angivits i
prop. 1993/94:111 ''Med sikte på en hållbar utveckling''.
Här står att läsa bland annat att hänsyn till miljön ska
beaktas vid all planering och verksamhet. Försvarsmakten är
nöjd med sin insats när det gäller ledning och samordning av
miljöarbetet, genom att man har bildat en särskild
miljösektion i högkvarteret samt försvarets miljöberedning
med representanter för hela försvarssektorn och Statens
naturvårdsverk. Enligt vad Miljöpartiet erfar är dock en del
av arbetet inom Försvarsmakten koncentrerat till
förnöjsamhet över hur lite man släpper ut i luft och mark i
förhållande till andra sektorer i samhället. Dessutom vill
Försvarsmakten ha ett antal undantag för försvaret från
gällande lag när det gäller t ex import av haloner. För att
säkra tillgången på haloner förbereds införandet av en
halonbank, till en merkostnad på ca 10 miljoner kronor samt
årliga driftkostnader på ca 1 miljon kronor.
''Försvarsmaktens innehav av haloner kommer att öka med
10 ton'', skriver högkvarteret. Man menar också att för
utsläpp av oljeblandat vatten från fartyg kan ''dispens krävas
i vissa fall''.
I sammanfattningen kan man läsa att det enligt försvarets
uppfattning är av avgörande betydelse att regeringen i
kommande miljöbalk får möjlighet att i vissa fall medge
undantag från miljölagstiftningen för Försvarsmakten enligt
redovisad inriktning i prop. 1993/94:111. Utvecklingen
inom miljöområdet innebär, för Försvarsmakten likaväl som
för alla andra verksamheter i samhället, miljösatsningar med
krav på miljöanpassning och begränsningar av miljöfarlig
verksamhet. Detta får givetvis konsekvenser för försvaret,
både ekonomiskt och verksamhetsmässigt. Försvarsmakten
har uppskattat kostnaderna för redovisad utveckling till ca
1 300 miljoner kronor för programplanperioden (en
införandeperiod om 5--10 år). Alarmerande nog finns inte
dessa medel inplanerade i FMP 95. Miljöpartiet de gröna
anser att de kostnader som kan bli till följd av miljöåtgärder
ska planeras in i Försvarsmaktens budget.
Vissa ljuspunkter finns dock i försvarets miljöarbete. Som
exempel kan nämnas den planerade utbildning som ska ske
av officerare. Här vill dock Miljöpartiet gå en bra bit längre,
se vidare under 3: Miljövärnsregementen. Positivt är också
det pågående arbetet med att kartlägga miljöfarliga
lämningar samt att riskbedöma dessa. Försvarsmakten
nämner tyvärr inte de stora mängder flygbomber med
senapsgas som efter andra världskriget dumpades sydost om
Gotland och öster om Bornholm. Senapsgas finns också i
Skagerrak. Det är inte helt ovanligt att fiskare får sådana
bomber i sina nät och eftersom bomberna är så gamla har de
ofta rostat sönder och senapsgasen kan komma upp i fri
form. Senapsgasen, som är klibbig för att lätt fastna på
huden, kan ge blindhet, svårläkta sår och svåra smärtor.
Enligt miljöskyddslagen ska den som utövar miljöfarlig
verksamhet vidta skyddsåtgärder för att begränsa
störningarna. Ett verktyg för detta ändamål är
miljörevisioner. Försvarsmakten har ställt sig positiv till
interna miljörevisioner men avvisat ett system med externa
revisioner bl a av sekretesskäl. Frågan man måste ställa sig
då är: Hur effektiva blir dessa revisioner? Miljöpartiet anser
att externa revisioner ska genomföras, med offentlig
redovisning som är anpassad till sekretesskrav. Miljöpartiet
kräver att militär verksamhet underställs samma lagar och
miljökrav som civil verksamhet, utan undantag och utan
befrielse från miljöavgifter. Substitutionsprincipen ska
följas. Miljökriterie- och miljökonsekvensanalyser ska
genomföras vid alla materialinköp och strategiska beslut.
Enligt Försvarsmaktplan 95 (huvuddokumentet kap 9) står
det under rubriken ''Miljöverksamhet'' som en punkt av flera
inriktningsmål att försvaret ska ''medverka i det
internationella miljöarbetet''. Detta välkomnar Miljöpartiet;
miljöproblemen är ofta av global natur och miljösituationen
t ex kring och i Östersjön är ytterst beklämmande.
1.3 Hot på grund av ekonomisk fattigdom
Majoriteten av världens befolkning lever i ekonomisk
fattigdom och många svälter. Fattigdomen och den ojämna
resursfördelningen är ett ständigt hot mot världsfreden, både
lokalt och globalt. Den rika världens behandling av den
fattiga majoriteten kan på sikt utlösa storkrig. För att minska
fattigdomen förespråkar Miljöpartiet de gröna bland annat
avskrivning av de ekonomiskt fattiga ländernas skulder.
1.4 Sårbarhetshot
Dagens samhälle är utomordentligt sårbart. Ett ekologiskt
väl anpassat samhällsbygge blir långt mera robust och
fordrar mindre av speciella försvarsåtgärder.
Sårbarhet och ensidiga beroendeförhållanden kan också
leda till konflikter och hota vårt demokratiska styrelseskick
och vår regionala och nationella självständighet. Det handlar
då framför allt om energi- och livsmedelsförsörjningen men
också om den ekonomiska internationaliseringen, som
medför beroenden av starka maktcentra utan demokratisk
förankring.
Särskilt betänkligt i dessa sammanhang är våra
kärnkraftverk och deras lokalisering. På denna punkt är vi
mycket känsliga för utpressning och terrorism. Det är högst
anmärkningsvärt att detta hot inte tas på större allvar.
Utredningar hänvisar till avstängning vid krigshot, vilket
endast något kan minska effekten av ett fientligt angrepp.
Åtgärden mot detta är givetvis en avveckling av kärnkraften
i Sverige och arbete för att på sikt få ett internationellt stopp
för kärnkraften. Detta tar Miljöpartiet upp i en särskild
motion.
Ett annat viktigt område är livsmedelsförsörjningen.
Miljöpartiet ser med stor oro på vilka effekter regeringens
jordbrukspolitik får för självförsörjningsgraden i vårt land.
EU-medlemskapets konsekvenser på detta område är ännu
inte fullt ut kända. Viktigt är att vi har lantbruk i hela vårt
land och att konsumenterna har nära till producenterna. Detta
är viktigt ur självförsörjningssynpunkt, men också med
tanke på transporter och konsumenttrygghet.
ÖCB har påtalat många brister i vårt samhälle, vi är ytterst
sårbara. ÖCB har bland annat påtalat brister i telesystemet;
detta är ett stort problem med tanke på IT-teknikens
utbredning, och måste åtgärdas. Elsystemets sårbarhet har
länge påtalats, men någon radikal förbättring har oss
veterligen inte inträtt. Problemet har snarast ökat beroende
på vårt enorma behov av tillgång på el. Vi tänker här speciellt
på datoriseringen, men också på elvärme, stordrift och
järnvägstransporterna. Här är det viktigt att kommunerna
tillförs kompetens och kunskap om småskalig
energiförsörjning för att trygga de viktigaste funktionerna i
kommunen vid ett längre strömavbrott. Miljöpartiet anser att
civilförsvaret skall stärkas och prioritera andra hotbilder än
den militära, t ex kriser på grund av miljökatastrofer, men
också spela en aktiv roll när det gäller att få ett ekologiskt
och småskaligt samhällsbyggande till stånd. Detta gäller inte
minst i samarbetet med kommunerna i och med deras
utökade ansvar (Lag om civilt försvar).
1.5 Militära vapen
Det har från Försvarsmaktens sida vidtagits en del åtgärder
för att minska riskerna för stölder av militära vapen. De
åtgärder som Försvarsmakten initierade under hösten 1993
kan få genomslag i statistiken först från år 1994. I de fall där
åtgärderna kräver investeringar kommer statistiken inte att
påverkas förrän 1995. Statistiken för 1993 visade en nedgång
av antalet stulna vapen. Under 1994 har dock regeringen,
enligt prop. 1994/95:100 Bilaga 5, fått underhandsuppgifter
om att antalet förkomna vapen åter har ökat. Problemet med
militära vapen som kommer i orätta händer måste bli föremål
för kraftfullare åtgärder från Försvarsmaktens sida.
2 Förebyggande åtgärder
Den lugna situation, när det gäller militära hot, som vi har
idag kan dock förändras, varför vi måste ha beredskap för att
på olika sätt möta militära angrepp. Om EU utvecklas på sikt
till en stormakt som är i konflikt med en annan stormakt kan
oro uppstå. Den optimala insatsen vi kan göra är att
återupprätta neutralitetspolitiken, minska sårbarheten, öka
antalet handelskontakter, minska vår exploatering av fattiga
länder och på andra sätt förebygga konflikter i världen.
Miljöpartiet de gröna förespråkar en gradvis övergång från
militärt försvar till ett effektivt och starkt civilt försvar för
att minska det ekonomiska beroendet, värna människor och
miljö, minska sårbarheten och öka självtilliten. Sverige bör
gå före på nedrustningens väg mot det övergripande målet --
den globala avrustningen.
Den svenska säkerhetspolitiken ska enligt Miljöpartiet de
grönas uppfattning bygga på en trovärdig neutralitet och
arbete för internationella överenskommelser i frågor som
nedrustning, icke-våldsfördrag, kärnvapenavrustning, avtal
om biologiska och kemiska stridsmedel och demilitariserade
zoner. Bindande överstatliga beslut ska kunna fattas när det
gäller nedrustning, grundläggande sociala och mänskliga
rättigheter och miniminormer för miljöpolitik.
Sverige ska enligt vår mening söka säkerhetspolitiskt
samarbete, i första hand med de nordiska länderna och
neutrala stater. Sverige ska också arbeta mer aktivt för fred
och säkerhet inom FN och ESK (Europeiska
säkerhetskonferensen). Sverige bör ta initiativ till att FN går
in aktivt för att utveckla metoder för konfliktlösning utan
våld. För att stå fritt och oberoende i förhållande till
stormakterna ska Sverige återupprätta och utveckla
neutralitetspolitiken. Miljöpartiet de gröna säger därför nej
till observatörsskap eller medlemskap i VEU
(Västeuropeiska unionen). Efter regeringskonferensen i EU
år 1996, vet vi mer om hur den framtida försvarspolitiken
inom EU kommer att se ut. Miljöpartiet kräver en
folkomröstning om det visar sig att Sverige får nya
åtaganden eller skyldigheter inom det försvarspolitiska
området efter regeringskonferensen. Vi kräver också
öppenhet från regeringens sida när det gäller agerandet i EU
på det försvarspolitiska området. Miljöpartiet är positivt till
ökat säkerhetspolitiskt samarbete inom exempelvis FN och
ESK men också direkt med de nordiska staterna och neutrala
länder.
2.1 Nationellt 2.1.1
Kärnvapenfri zon
Miljöpartiet de gröna anser att kärnvapen inte ska få finnas
på svenskt territorium. Sverige måste därför avvisa alla
flottbesök där man inte lämnar uttryckliga garantier för att
kärnvapen inte finns ombord. Sverige ska också arbeta för
att skapa en kärnvapenfri zon i Norden, som ett led i strävan
att nå en kärnvapenfri värld.
2.1.2 Stoppa vapenexporten
Sverige står på nionde plats bland världens
vapenexportörer. Den svenska vapenexporten bidrar till att
våld och krig uppfattas som ett naturligt sätt att lösa
konflikter. Därför går inte svensk vapenhandel att förena
med en aktiv fredspolitik. Svenska Freds har visat att
vapenexporten är en ren förlustaffär, genom att de
exportvinster vi får äts upp av flyktingmottagning och
liknande. Dessutom visar det sig gång på gång, senast i före
detta Jugoslavien, att svenska vapen används i fruktansvärda
krig. Ett viktigt steg på vägen mot stoppad vapenexport är att
minska militärindustrins makt och inflytande över politiken.
Den utgör ett ständigt hot mot freden och demokratin. Dess
kortsiktiga ekonomiska intressen kan inte tillåtas styra
utvecklingen.
Miljöpartiet ser med oro på det nyligen undertecknade
avtalet mellan de nordiska länderna som gäller samarbete
inom försvarsmaterielområdet. Samarbetet gäller allt från
forskning och utveckling till produktion och underhåll av
försvarsmateriel. Enligt en artikel i Dagens Nyheter den 23
november 1994 blickar Nordens försvarsministrar mot den
europeiska marknaden för krigsmateriel. Tanken är, enligt
DN, att det gemensamma utvecklingsarbetet ska ges en
sådan inriktning att vissa produkter även kan finna
avsättning i Europa.
Miljöpartiet ser också med oro på vad utvecklingen
kommer att leda till inom EU på det här området. Det faktum
att Sverige kan tvingas bistå ett krigförande EU-land med
vapen är ännu en orsak att ställa om vapenindustrin samt att
rusta ned, så att detta blir praktiskt omöjligt. Den svenska
vapenexporten måste upphöra. Detta har Miljöpartiet de
gröna tidigare motionerat om i motion 1994/95:U1; denna
motion står vi till fullo bakom. Som en naturlig följd av
Miljöpartiets ställningstagande när det gäller vapenexport,
vill vi förbjuda eventuell export av JAS 39 Gripen.
2.1.3 Omrustning
I ett modernt försvarstänkande där en successiv militär
nedrustning är en viktig komponent är det nödvändigt att
utveckla försvarsmetoder som bygger helt på icke-militära
inslag. Vi måste därför ta vara på de erfarenheter som finns
av civilmotstånd, handelsblockader och andra
sanktionsmöjligheter samt analysera och utveckla idéer på
detta område. Civilmotstånd har många gånger visat sig vara
en verksam metod. Det finns många exempel att visa på, t ex
Baltikum, Filippinerna och Solidaritets kamp i Polen. I vissa
fall har det varit det enda möjliga och i andra fall har det varit
mindre framgångsrikt (t ex Tjeckoslovakien 1968 och Tibet).
Det bör vara avskräckande att ockupera ett land där man vet
att man kommer möta ett hårt civilt motstånd. Eventuellt
finns det en rädsla hos statsledningar för att förbereda och
organisera ett civilt motstånd; det skulle ju kunna användas
även vid etableringar av t ex kärnkraftverk och motorvägar.
Vi menar dock att den svenska statsledningen bör ha ett
sådant civilkurage att man kan inleda en försöksverksamhet
med civilmotståndsutbildning.
2.2 Internationellt 2.2.1
Stopp för kärnvapenspridning
Sveriges engagemang för spridning av kärnteknologin, bl a
genom det aktiva svenska medlemskapet i IAEA
(International Atomic Energy Agency), och den svenska
produktionen av vapenplutonium, bidrar till att underlätta
kärnvapenspridningen i världen. Miljöpartiet anser att
Sverige i stället ska verka för att kärnteknologin inte sprids
och att plutoniumproduktionen stoppas. Som ett led i detta
ska kärnkraften avvecklas. Detta återkommer Miljöpartiet de
gröna till i andra motioner. I Euratom (Europeiska
atomenergigemenskapen), som Sverige automatiskt är
medlem i genom EU, ska Sverige driva en konsekvent linje
i enlighet med vad som ovan anförts.
2.2.2 Bistånd
Få saker skulle gynna Sveriges säkerhet så mycket som en
stabil demokratisk och ekonomisk utveckling i t ex Ryssland
och Baltikum. Detta hänger till stor del samman med en
annan viktig del av säkerhetspolitiken, som enligt
Miljöpartiet de gröna är ett aktivt miljöbistånd för att åtgärda
miljöhot och förebygga konflikter beroende på ekologiska
katastrofer. Sveriges ansvar på detta område ligger i första
hand inom vårt närområde. Betydande insatser för att minska
utsläppen från Ryssland och de baltiska staterna får därmed
hög prioritet.
Sedan det kalla krigets slut har 0,27 miljarder använts till
bilateralt stöd till utvecklingen i Ryssland. Samtidigt, 1990--
1994, har 176 miljarder använts till den svenska
försvarsmakten. Enligt vår mening bör biståndet till
östländerna öka och inte minska, som faktiskt sker nu.
Sverige ska dessutom bedriva en generös handelspolitik med
dessa länder. Detta är en kärnpunkt. Vi måste lägga om den
svenska säkerhetspolitikens ekonomiska prioriteringar.
3 Miljövärnsregementen
Det ligger ett demokratiskt värde i att medborgarna --
kvinnor och män- på något sätt deltar i värnet av de
människor som behöver hjälp och den miljö som hotas. Det
finns dock inte något demokratiskt i den militära
tvångsrekrytering som kallas värnplikt. Det är heller inte
demokratiskt att döma totalvägrare till fängelse. Miljöpartiet
de gröna accepterar inte att Sverige har samvetsfångar!
Militärtjänsten ska enligt Miljöpartiets uppfattning
ombildas till en värntjänst som är öppen för både kvinnor
och män. I takt med att det militära försvaret minskar
kommer värntjänsten att i allt högre grad inriktas på civila
insatser. Lämpliga uppgifter är t ex att medverka i
internationella räddnings- och katastrofinsatser och att
bevaka miljösituationen i havet, luften och på land.
Miljöpartiet anser att militären och det civila samhället måste
samutnyttja material, till exempel helikoptrar till
räddningstjänst eller sjuktransporter, på ett effektivare sätt.
Regeringen skall ge Försvarsmakten uppgiften att ställa
om två regementen till miljövärnsregementen; detta ska vara
genomfört senast 1998. Våra välorganiserade regementen
med en stor kår av militära lärare, liksom stora delar av vår
militära materiel, utgör en resurs att sätta in mot
miljöförstöringen. Uppgifter saknas ingalunda. Den kunskap
som finns inom militären när det gäller att leda grupper i
arbete eller organisationsförmåga ska Sverige ta vara på på
ett mer samhällsekonomiskt lönande och fredsbevarande sätt
än vad som hittills har skett.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om flexibilitet gentemot en vidgad
hotbild,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Försvarsmakten skall
underställas alla miljölagar, utan undantag eller befrielse
från miljöavgifter,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att två regementen skall vara
omställda till miljövärnsregementen senast år 1998,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att delserie tre av JAS-projektet
inte skall medfinansieras av staten,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om förbud mot export av JAS 39
Gripen,
6. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådan
ändring i lagen om vapenfri tjänst och värnpliktslagen att
totalvägrare inte döms till fängelsestraff,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en
försöksverksamhet med civilmotståndsutbildning,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall verka för att kärnt
eknologin inte sprids och att plutoniumproduktionen
stoppas,1
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att kärnvapen inte skall få finnas
på svenskt territorium,1
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grunderna för den svenska
säkerhetspolitiken,1
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kraftfulla åtgärder mot problemet
med militära vapen som kommer i orätta händer,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att miljökonsekvensanalyser skall
genomföras vid alla materielinköp, ersättning av material
och strategiska beslut inom Försvarsmakten,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om folkomröstning efter
regeringskonferensen 1996,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Sverige skall göras mindre
sårbart genom ett ekologiskt samhällsbyggande,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samutnyttjande av militärens
materiel i det civila samhället.
Stockholm den 17 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Annika Nordgren (mp)
Thomas Julin (mp)
Peter Eriksson (mp)