Samernas intressen och ställning i EU-sammanhang måste
uppmärksammas. Inom de agrara näringarna har renskötseln
och dess produkter kommit i skuggan av jordbruket.
Okunskapen om samer och samefrågor är stor hos svenska
folket. Svenska skolelever får ofta mer undervisning om
urbefolkningar i andra världsdelar än om våra samer. Mer
information om samer, samiska näringar och deras kultur i de
svenska skolorna skulle motverka många missuppfattningar.
Sameparlamentet i Finland liksom sametingen i Sverige och
Norge bör ges en väsentlig uppgift genom att gemensamt
föra ut de samiska näringarna och den samiska kulturen i
Europa.
Enligt ett särskilt sameprotokoll i anslutningsavtalet har
Sverige även i fortsättningen rätt att inom traditionellt
samiska områden ge samerna exklusiva rättigheter som har
samband med deras traditionella levnadssätt. Renkött får
saluföras inom EU:s medlemsländer om djuren slaktas enligt
bestämmelser i ett särskilt direktiv. Bestämmelserna
motsvarar dagens svenska krav för renslakt. Mobila
slakterier får också användas.
Sverige har tidigare haft licenskrav för import av renkött
från bl.a. Ryssland. Dessa krav ersätts nu av EU-regler.
Efter inträdet i EU får Sverige inte ha kvar det tidigare
licenskravet som funnits bl.a. för import av renkött från
Ryssland. Statens jordbruksverk har tidigare kunnat vägra
utfärda en importlicens om det bedömts hota samernas
intressen.
EU konstaterar dock att import av renkött från tredje land
kan medföra konsekvenser i vissa fall och är därför berett att
genom bilaterala eller multilaterala överenskommelser söka
komma tillrätta med dessa. Detta är viktigt då exempelvis
Ryssland till följd av ett tidigare avtal med EU har möjlighet
att exportera renkött tullfritt till EU-länderna.
Problem för samerna kan komma att uppstå då nu Sverige
och Finland är med i EU.
Nationellt stöd får dock ges till rennäringen även i
fortsättningen under förutsättning att stödet inte leder till en
ökning av den traditionella produktionsnivån. Nationella
stöd kräver dock godkännande av EU-kommissionen.
Produktionsnivån inom svensk rennäring kommer liksom
hittills att vara beroende av tillgången på naturbete. Därmed
bestämmer de naturgivna förutsättningarna omfattningen av
renantalet. Vi vill i detta sammanhang framhålla vikten av
att renbetesinventeringarna påskyndas. Det är nödvändigt då
ganska delade åsikter finns vad gäller tillgången på bete,
eller huruvida antalet djur är för stort i vissa områden eller
inte.
Riksdagen beslutade 1993 att avskaffa möjligheten till
tvångsslakt på strövren, eftersom det är inhumant, ineffektivt
och dyrt. I stället gavs länsstyrelserna genom möjlighet till
vitesförelägganden ett effektivt instrument för att minska
antalet strövrenar. Detta har efter ikraftträdandet visat sig
vara en alltför tandlös åtgärd, dels genom att länsstyrelserna
ej vidtagit avsedda åtgärder tillräckligt kraftfullt, dels genom
svårigheterna för markägare att bevisa uppkomsten av skada
eller olägenhet. Eftersom förekomsten av ren är förbjuden
inom vissa områden under föreskriven tid bör renägaren ges
ett strikt ansvar. Därför bör 71 § rennäringslagen ändras och
ges följande lydelse:
Uppehåller sig renar utanför renskötselområdet eller på
mark inom detta område under tid då renskötsel inte får
bedrivas där, skall länsstyrelsen på framställning av
markägare eller annan rättshavare till marken vid vite
förelägga samebyn att föra bort renarna.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samarbete mellan sametingen i
Norge och Sverige samt sameparlamentet i Finland,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre information om samernas
verksamhet och kultur,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den svenska rennäringen och EU,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om renbetesinventeringar,
5. att riksdagen om sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändring av rennäringslagen.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingvar Eriksson (m)
Ola Sundell (m)