Vid en jämförelse mellan fem länder, Sverige, Norge, Danmark, England och Tyskland, visar det sig att Sverige är det enda land som saknar normerade krav när det gäller hur barns lekmiljö skall vara utformad. I redan byggda områden är kraven ännu otydligare och där skall man enligt § 16 i PBL, bara uppfylla kraven om det efter omständigheterna kan anses rimligt med hänsyn till kostnaderna för arbetet och tomtens särskilda egenskaper.
Hur påverkas barns miljö av åtgärder som förtätning av bebyggelse, minskade resurser för anläggning, underhåll och skötsel av friytor och grönområden? Vem tar tillvara barnens intressen i arbetet med översiktsplaner och detaljplaner? Barns synpunkter bör komma fram även i de här sammanhangen, för:Barnen har kunskap om sin egen miljöBarnen har rätt till inflytande enligt BarnkonventionenBarn är goda observatörer, miljöorienterade och medvetna om omgivningenBarn behöver tränas i demokrati och medborgarskap
I Norge har man kommit långt på det här området. De rikspolitiska riktlinjerna säger att kommunerna skall lägga upp planeringsarbetet, så att barns och ungas synpunkter kommer fram och att de själva får chansen att delta. En följd av detta är att staten ålagt kommunerna att utse en särskild tjänsteman som skall tillvarata barnens intressen i ''bygningsrådet'', vår motsvarighet till byggnadsnämnden.
Det finns risk för att barnens speciella behov åsidosätts eller glöms bort, nu när detaljregleringen i lagstiftningen har minskat.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär att den ser över PBL enligt vad i motionen anförts,
2. att riksdagen hos regeringen begär att den i likhet med i Norge ser över möjligheten att utse en särskild ansvarig tjänsteman för att tillvarata barnens intressen i planfrågor enligt vad i motionen anförts.
Stockholm den 25 januari 1995 Owe Hellberg (v) Birgitta Carlsson (c) Ewa Larsson (mp)