Samhällsplanering för en långsiktigt hållbar utveckling
Hela samhällsutvecklingen måste anpassas i miljövänlig
och resurshushållande riktning. Riksdagen har beslutat om
en nationell strategi för en långsiktigt hållbar
samhällsutveckling och därmed en svensk Agenda 21. För
att de nationella mål som satts upp skall kunna förverkligas
måste också den lokala och regionala samhällsplaneringen
mobiliseras i riktning mot att skapa en bättre miljö.
Den fysiska samhällsplaneringen handlar om hur vi
använder mark, luft och vatten, d v s våra naturresurser.
Genom en miljöinriktad fysisk planering går det att skydda
värdefull natur samtidigt som det finns mark för t ex
bostäder, arbetsplatser, vägar och järnvägar. Planeringen
skall ske med hänsyn till kretsloppen i naturen och skall
förebygga problem.
Samhällsplaneringen skall bygga på principen ''tänk efter
före''. Alla olika berörda intressen måste få komma till tals
i ett tidigt skede. Planeringen skall ha sin utgångspunkt i det
lokala engagemanget och perspektivet. En kombination av
ambitioner på miljöområdet och den regionala utvecklingen
blir den fysiska planeringens viktigaste utgångspunkt i
framtiden.
Fyrklöverregeringen lyfte planeringsfrågorna
När fyrklöverregeringen bildades gjordes det dåvarande
Miljödepartementet om till ett Miljö- och
naturresursdepartement med ansvar också för den fysiska
planeringen. Samhällsplaneringen skulle användas aktivt
som ett av flera styrmedel för att trygga miljövärden,
förebygga skador och för att nå en långsiktig hushållning
med naturresurserna.
Under de tre regeringsåren har i enlighet med de uppsatta
målen samhällsplaneringens dekadans under 1980-talet
ersatts med en offensiv för att åstadkomma en miljöinriktad
planering. Denna offensiv måste få fullföljas. Viktiga inslag
i förändringsarbetet (genomförda eller under
genomförande):En genomgripande omarbetning av plan-
och bygglagen (PBL) för att bl a stärka miljöhänsyn och
anpassning till kretsloppsprincipen och förenkla samt stärka
medborgarinflytandet. Skyddet för grönområden
förbättrades bl a genom ändringar i PBL. Insatser för att öka
kvinnors deltagande i planering och byggande.Kopplingen
mellan miljöarbetet och samhällsplaneringen utvecklades
genom arbetet med miljöbalken. Miljöfrågornas betydelse i
samhällsplaneringen blev tydligare. Kraven på
miljökonsekvensbeskrivningar skärptes, inte minst genom
förslagen i miljöbalken.Prövning eller redovisning enligt
naturresurslagen av större exploateringsprojekt, bl a
''Dennispaketet'' i Stockholm. Frågan om en fast förbindelse
över Öresund blev föremål för miljöprövning av en
omfattning som aldrig kommit till stånd om inte centern varit
starkt pådrivande.Arbetet med en miljöinriktad
regionplanering för hela Skåne, ett avtal med Danmark om
miljö- och planeringsinsatser för Skåne och Själland och
särskilda insatser för att få ett miljöanpassat transportsystem
i regionen. -- Åtgärder mot buller i tätorter och i naturen där
den fysiska planeringen är ett styrmedel.Skyddet för
kulturmiljövården stärktes bl a genom kulturreservat vid
sidan om naturreservat i miljöbalken.Möjlighet att bilda
nationalstadsparker. Ulriksdal--Haga--Brunnsviken--
Djurgården är den första.Regionala trafik- och
miljöanalyser för samhällsplanering i syfte att miljöanpassa
transportsystemen tas nu fram av samtliga länsstyrelser.
Boverket har fått en samordnande roll. Flera andra
utredningar och uppdrag pågår på trafikområdet med samma
syfte och med koppling till samhällsplaneringen. Arbetet
med en banlag för att få in järnvägsplaneringen i den
demokratiska allmänna planeringsprocessen.En nationell
vision -- Sverige år 2009 -- har arbetats fram i syfte att främja
en lämplig lokalisering av bebyggelse, anläggningar och
trafik, att arbeta för en god mark- och vattenhushållning och
att utveckla kretsloppstänkandet i försörjningssystemen.
Visionen utgör också en god grund för Sveriges deltagande
i EU:s arbete med regional och fysisk planering.Den nya
regionalpolitiken som riksdagen beslutade om år 1994
kopplar för första gången konkret ihop regionalpolitiken
med den fysiska planeringen. Där betonas t ex att alla
utvecklingsprogram kräver långsiktiga fysiska planer.Ett
mycket stort och medvetet arbete har lagts ned för att
stimulera ''Lokal handling''. Främst har detta skett genom
Agenda 21 -- arbetet där bl a alla kommuner inbjudits och
där samhällsplaneringens möjligheter förts fram. Genom
resor och konferenser och andra initiativ har ett omfattande
''nerifrånengagemang'' stimulerats. Stöd till ekokommuner,
ekomotiv, kretsloppsfestivaler, Q 2000, ALU-projekt osv.
Även på det internationella området höjdes aktiviteten. Ett
arbete med en Östersjövision har på svenskt initiativ startats
som ett komplement till EU:s arbete med planeringsfrågor.
Sverige har redan på observatörsnivån engagerat sig i EU:s
arbete med planeringsfrågr, inte minst med koppling till
EU:s regionalpolitiska fonder. Stora framgångar har nåtts i
arbetet med att bygga upp lagstiftning och teknik i
östländerna när det gäller fastighetsfrågor, kartor och
samhällsplanering. En svensk förberedelsekommitté inför
1996 års FN-konferens om boende och bebyggelsefrågor
(Habitat II) har bildats och Sverige har även internationellt
en aktiv roll i förberedelsearbetet.
Förändringsarbetet måste fortsätta
Den i sammanfattningen ovan beskrivna offensiven på
samhällsplaneringens område hann i vissa delar genomföras
av fyrklöverregeringen. Andra delar är förberedda för beslut
inom det närmaste året. Ytterligare andra delar förutsätter ett
långsiktigt målmedvetet arbete för att nå resultat.
Regeringsskiftet har inneburit en tempoförlust. Vissa
åtgärder från den socialdemokratiska regeringens sida leder
till allvarliga tidsförskjutningar till nackdel för miljöarbetet.
Tillbakadragandet av miljöbalksförslaget och
tilläggsdirektiven om ett nytt förslag till miljöbalk är en
sådan tidsförskjutning. Det har också funnits signaler om att
hela PBL-arbetet måste hållas ihop i ett enda stort paket. Om
så skulle bli fallet blir nackdelarna för bl a miljöarbetet än
större.
Sammanfattningsvis bör:Plan och byggutredningens
delbetänkande (SOU 1994:36) samt ännu ej behandlade
delar av det första delbetänkandet (SOU 1993:94) som bl a
innehåller förslag om betydande förenklingar. Dessa bör
snarast bli föremål för propositionsskrivande och
riksdagsbehandling. Detta bör ges regeringen till känna.
Plan- och byggutredningens tredje delbetänkande (SOU
1994:134) bli föremål för remittering, t ex i samband med
remittering av Regionberedningens arbete. Detta bör ges
regeringen till känna.Resurser tryggas för
grönyteforskning med inriktning på den byggda miljön och
att initiativ för att förbättra kunskapsunderlaget i
samhällsplaneringen följs upp. Detta bör ges regeringen till
känna.Det internationella arbetet med planeringsfrågor ges
fortsatt hög prioritet. Detta bör ges regeringen till känna.
Ytterligare steg vidtas för att få en sammanhållen transport-
och miljöplanering.En miljöbalk snarast bli föremål för
proposition och riksdagsbehandling, innebärande att frågor
som tar lång tid att utreda och genomföra skjuts till en senare
påbyggnadsetapp (som t ex det ev inordnandet av
vattenlagen i balken).
Inriktningen på det fortsatta arbetet
Plan- och bygglagen
När det gäller ändringar i PBL måste
översiktsplaneringens roll särskilt framhållas. Att utveckla
den nu ganska tandlösa kommunala översiktsplaneringen
och förbättra den mellankommunala planeringen har en
avgörande betydelse för att nå målen om en långsiktig
hållbar utveckling.
Kritiken mot dagens översiktsplaner är inte grundlös.
Översiktsplanerna måste utvecklas för att kunna bli
användbara instrument för överblick och tidssamordning i
miljöarbetet och i det regionalpolitiska arbetet. Forskning
och metodutveckling om morgondagens översiktsplanering
är mycket angelägen.
Plan- och byggutredningens förslag om en förstärkt och
aktuell översiktsplanering bör kunna läggas till grund för
lagstiftning och andra åtgärder. Härigenom ges möjligheter
att få den helhetssyn som inte är möjlig att få vid prövning
av en enskild detaljplan eller bygglovsansökan. Möjligheter
ges också till samordning och utveckling t ex av
transportsystem, skydd av grönområden i tätorter och
landsbygdsutveckling. Den efterföljande planläggningen
och tillståndsgivningen kan förenklas.
I den av riksdagen under 1994 antagna regionalpolitiska
propositionen betonas att i strategiarbetet för hur
landsbygdsdelarna långsiktigt bör utvecklas måste en nära
samordning ske med den kommunala översiktsplaneringen.
Bidrag kan lämnas till en sådan planering. När kommunerna
tar fram pengar för landsbygdsutveckling berörs frågan om
vägar, bostadsbyggande och näringsliv. Det är nödvändigt att
markresurser tryggas för den utveckling man vill
åstadkomma. Också för att nå bostadspolitiska mål,
miljömässiga och sociala, behövs översiktsplanen. De
bostadspolitiska målen berörs mer utförligt i centerns
partimotion om bostadspolitiken.
Översiktsplanen är det instrument där miljöskydd,
naturvård och utveckling av verksamheten möts. Mot denna
bakgrund är det väsentligt att översiktsplanen ständigt är
aktuell. Det borde vara lika naturligt som att kommunerna
årligen behandlar sin budget.
Det är givetvis ett resursslöseri -- miljömässigt och
ekonomiskt -- att inte den mellankommunala planeringen har
kommit längre, särskilt i våra mest tättbefolkade regioner.
Mellankommunala insatser behövs också för att få en
allsidig regional utveckling i landet, för att bryta
centraliseringen och få tillbaka varje landsdels inneboende
möjligheter och resurser. Vår uppfattning är att denna
planering, som blir allt angelägnare, i första hand skall bygga
på en frivillig samverkan mellan kommunerna.
Erfarenheterna hittills tyder dock på att instrumenten för
denna planering måste förbättras.
Av stor betydelse för miljöarbetet är också att
miljökonsekvensbeskrivningar får en ökad användning i
planer och beslut enligt PBL. Miljökonsekvensbeskrivningar
är ''att tänka efter före''. En ändring i PBL är nödvändig.
Sådana beskrivningar bör knytas till tidiga skeden i
planprocessen. Detta beslutsunderlag måste alltså finnas i
tid. Sökning och redovisning av alternativ -- även s k
nollalternativ -- är också av utomordentligt stor betydelse.
Skyddet av grönområden -- såväl små närområden i
bebyggelsen som stora sammanhängande områden -- måste
förbättras. Utredningens förslag till förbättrat skydd för
kulturmiljön bör också genomföras.
Medborgarnas största möjligheter till inflytande ligger i
deras kunskaper om sin närmiljö. De tidiga
samrådskontakter som föreslås av utredningen innebär goda
möjligheter för planförfattarna och beslutsfattarna att
tillgodogöra sig dessa kunskaper. Samrådet ligger idag i ett
för sent skede. Ett förstärkt medborgarinflytande är en viktig
del i ett kommande lagförslag.
Ett kommande lagförslag måste också förbättra
tillgängligheten i den byggda miljön.
En förstärkt översiktlig planering ger, som redan nämnts,
möjligheter att förenkla i den fortsatta plan- och
byggprocessen. PBL:s detaljplanekrav måste förändras och
mildras. De krav som ställs på bebyggelse måste kunna
prövas och upprätthållas mer direkt. Därigenom ehålls en
diskussion i sak om den aktuella platsens lämplighet.
Möjligheter till enklare detaljplanförfaranden bör också
tillvaratas.
Behoven av reglering av bebyggelse varierar mellan olika
områden. En utvecklad oöversiktlig planering ger möjlighet
att lätta på kraven på bygglov i många områden. De
grundläggande kraven på bygglov bör sänkas och utrymmet
för hel bygglovsbefrielse höjas. Plan- och byggutredningen
har lämnat förslag om detta som bör tillvaratas.
Miljöbalken
Genom de nyligen beslutade tilläggsdirektiven till
miljöbalken har den socialdemokratiska regeringen fördröjt
en angelägen skärpning av den svenska miljölagstiftningen.
Enligt direktiven skall ett huvudbetänkande finnas senast
sommaren 1996. Efter den tiden kan det dröja avsevärd tid
innan en ny miljöbalk träder i kraft. Det som genom
regeringens agerande fördröjts är bl a:Aktsamhetsreglerna
ges ett bredare användningsområde.Miljökvalitetsnormer
införs och blir ett nytt styrande instrument.
Miljöskyddsavgifterna ändras till att bli ett effektivare sätt att
ingripa mot miljöbrott.Miljökonsekvensbeskrivningar
krävs för fler verksamheter, där ställs krav på deras
utformning och olika jämbördigt utredda alternativ skall
redovisas.En miljöombudsmannainstitution inrättas.
Miljöfarlig verksamhet kan regleras med generella
föreskrifter.Kulturreservat införs som institut vid sidan om
naturreservat.Miljöfrågornas betydelse i
samhällsplaneringen görs tydligare.
Centern anser att den tempoförlust som den
socialdemokratiska regeringen tillfogat miljöarbetet är både
oansvarigt och oförsvarligt. Vi föreslår att regeringen snarast
återkommer med ett miljöbalkförslag till riksdagen som
senare kan byggas på efter nya utredningar och vunna
erfarenheter. Yrkande om detta lämnas i centerns
partimotion om miljöpolitiken.
Omprövning av beslut i plan- och byggärenden
Miljöbalken och PBL är sammanlänkade när det gäller
instansordningen vid överprövning av planer och beslut.
Delbetänkande tre från Plan- och byggutredningen i denna
fråga bör snarast remitteras. Eftersom detta inte redan skett
bör det göras när Regionberedningens arbete föreligger.
Frågor om instansordning har bl a också att göra med
möjligheterna att avlasta regeringskansliet vissa
besvärsärenden.
Forskning om grönområden i tätorter
Fyrklöverregeringen har i ett antal olika sammanhang --
bl a i översynen av PBL, propositionen om biologisk
mångfald, propositionen om genomförande av besluten vid
Rio-konferensen, propositionen om nationalstadspark samt
ett antal uppdrag, redovisningar och beslut berörande
transportsektorn och enskilda trafikprojekt -- arbetat för ett
ökat skydd för grönområden.
Som en konsekvens av riksdagsbesluten måste
forskningen om grönområden i tätorter upprätthållas och
utökas. Kunskaper behövs om hur parker och natur kan
skapas och bibehållas så att deras miljöer bidrar till en
bärkraftig tätortsutveckling med kretsloppsinriktning och
biologisk mångfald, om betydelsen av parker och natur för
människors hälsa och välbefinnande samt om hur skötseln
av tätorternas grönområden kan ske så att kostnaderna sänks
utan att områdenas värden minskar.
En överflyttning av anslagen för grönyteforskning skedde
i den forskningspolitiska propositionen 1992/93:170 från
byggforskningsrådet till Skogs- och Jordbrukets
Forskningsråd. Överflyttningen har visat sig innebära dels att
anslagen till den tätortsinriktade forskningen minskat, dels
att inriktningen ändrats. Den gällande inriktning som
fastslogs av fyrklöverregeringen är forskning om stadens
ekologi och grönområden i tätorter. Inriktningen har nu
ändrats mot mer grundforskning med naturvetenskaplig
tyngdpunkt.
Som en följd av detta riskerar Movium, som betytt mycket
för kunskapsspridning på området, att få upphöra.
Movium -- sekretariatet har hittills tilldelats cirka en
tredjedel av forskningsmedlen för den yttre miljön inom
Sveriges Lantbruksuniversitet och är en viktig länk mellan
forskning och praktik.
Det är angeläget att de hittills uppnådda
forskningsresultaten kommer samhället till godo. För en
samhällsutveckling mot ett långsiktigt bärkraftigt samhälle
krävs kunskapsunderlag om grönområdenas roll, om
kopplingen till samhällsutbyggnad, fysisk planering och den
byggda miljön som helhet. Centern föreslår därför att
riksdagen inrättar ett nytt anslag på 13 miljoner kr för det
berörda området att disponeras och fördelas av
Byggforskningsrådet, varav 5,5 miljoner kr förs över från
anslaget till Skogs- och Jordbrukets forskningsråd och 7,5
miljoner kr anslås utöver regeringens förslag. Detta bör ges
regeringen till känna.
En sammanhållen transport- och miljöplanering
Arbetet med att få en sammanhållen transport- och
miljöplanering har en lång genomförandefas. Uppföljning
och ytterligare åtgärder behöver vidtas t ex sedan de många
utlagda uppdragen på området redovisats. Målet är att
åstadkomma miljöanpassade transportsystem, minska
sektoriseringen på trafikområdet, bedöma olika trafikslags
investeringsplaner mot en helhetssyn mot centrala och lokala
miljömål och att den fysiska samhällsplaneringen ges en
viktigare roll. Framförallt måste den lokala/regionala
samordningen ges en fastare form. Vi noterar med
tillfredsställelse att regeringen fullföljt arbetet med en
kommitté för utarbetande av en nationell plan för
kommunikationerna i Sverige. Då regeringen avser att
återkomma med trafikfrågor kopplade till den fysiska
planeringen i kompletteringspropositionen 1995 läggs inget
yrkande i den delen. Trafikområdet i övrigt behandlas mer
utförligt i en separat motion.
Kunskapsunderlag i samhällsplaneringen
Frågan om kunskapsunderlag i samhällsplaneringen måste
behandlas parallellt med övriga åtgärder i
samhällsplaneringen. Grönyteforskningen har redan berörts.
Ett samlat grepp är nödvändigt när det gäller
landskapsinformation, samordning av databaser och
utveckling av geografiska informationssystem (GIS). De
uppdrag, som aviserades i budgetprop. 1993/94:100 bil 15
bör fullföljas.
Det internationella arbetet
Det finns alltid en risk att långsiktigt syftande
planeringsarbete nedprioriteras till förmån för i och för sig
angelägna miljöåtgärder. De förebyggande momenten för en
god resurshushållning riskerar därmed att få stå tillbaka för
mer kortsiktiga och reparativa åtgärder.
Tack vare det arbete som utförts under se senaste åren med
Östersjövisionen och den nationella visionen Sverige år
2009, har Sverige fått en ''flygande start'' i EU:s arbete med
fysisk planering och regional utveckling. Mycket talar för att
EU under de närmaste åren kommer att öka insatserna på
planeringsområdet, och Sverige har nu chansen att aktivt
kunna delta i och påverka den processen.
Det är viktigt att regeringen fullföljer det internationella
arbetet med boende- och planeringsfrågor som
fyrklöverregeringen inledde.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag till ändring i
plan- och bygglagen i enlighet med vad i motionen anförts,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om remittering av Plan- och
byggutredningens tredje delbetänkande,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om grönområden i
tätorter,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att initiativ för att förbättra
kunskapsunderlaget i samhällsplaneringen även
fortsättningsvis följs upp,
5. att riksdagen till grönyteforskning och Movium anvisar
13 000 000 kr att disponeras och fördelas av
Byggforskningsrådet i enlighet med vad i motionen anförts,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det internationella arbetet med
planeringsfrågorna ges fortsatt hög prioritet.
Stockholm den 25 januari 1995
Rolf Kenneryd (c)
Ingrid Skeppstedt (c)
Per-Ola Eriksson (c)
Sven Bergström (c)
Roland Larsson (c)
Eskil Erlandsson (c)
Kjell Ericsson (c)
Rigmor Ahlstedt (c)
Agne Hansson (c)