Motion till riksdagen
1994/95:Bo538
av Roland Larsson (c)

Skydd av Göta kanal


Göta Kanal är en av vårt lands förnämsta kultur- och
miljötillgångar. Internationellt sett är kanalen sannolikt vår
mest kända turistattraktion.
Kanalens hela stäckning är ca 19 mil. Därav utgör den
grävda delen ca 10 mil. Kanalområdet som består av en enda
fastighet,Kanaljorden 1:1, är klassad som riksintresse.
Många utländska turister men också många svenskar
förknippar oftast Göta Kanal med passagerartrafiken och de
vita kanalbåtarna. Det är naturligt eftersom det är så kanalen
för det mesta beskrivs i böcker och turistbroschyrer. Men
detta ger långt ifrån hela bilden.
Passagerartrafikens omfattning är ca 100 000 turister per
säsong och har det senaste året ökat med ca 20 %. Dessutom
trafikeras årligen kanalen av ca 4 000 fritidsbåtar. Ändå är
detta bara högst 20 % av alla som utnyttjar de möjligheter till
rekreation och friluftsliv som kanalen erbjuder.
Mellan 1,5 och 2 miljoner människor turistar, motionerar,
promenerar, cyklar etc varje år utmed kanalen. Den som
under högsommartid rört sig utmed kanalen vet t ex att det
inte är någon överdrift att påstå att den också är Sveriges
längsta insjöbad. Dessutom är det på många sträckor ett bra
fiskevatten. Årligen ordnas fisketävlingar på ett flertal
platser.
Det kan därför med fog hävdas att Göta Kanal inte bara är
en av våra mest kända turistanläggningar utan också en av
de mest frekventerade.
Att Göta Kanal har ett mycket stort kulturvärde är
ostridigt. Betydelsen för turismen är mer än
väldokumenterat. Däremot har naturmiljövärdet och värdet
för det rörliga friluftslivet hittills varit underskattat.
Kanalområdet har på många håll en alldeles unik natur
som formats och utvecklats av de speciella förutsättningar
och med den variation som bara en kanal kan ge. Ibland med
en vildvuxenhet och en lummighet som nästan ger en vision
av en nordisk variant på regnskog. Ibland med närmast
prydliga rader av grovvuxna alléträdstammar. På somliga
sträckor finns det utbyggda cykel- och promenadvägar, på
andra kan man fortfarande skönja resterna av den gamla
dragvägen.
Här och var finns små kullar eller höjder som skapats av
överskottsmassorna från utgrävningen och på några ställen
kan man fortfarande tydligt se resterna av de kalkstensbrott
som öppnades för att ge material till kanalbygget.
Göta Kanal är kort och gott både i kulturell och ekologisk
mening en unik tillgång som måste bevaras för framtida
generationer.
Det är i det avseendet tveksamt om en klassning som
riksintresse utgör tillräckliga garantier, i vart fall vad gäller
bevarandet av den unika naturmiljön.
Den ständigt ökade frekvensen av turism och rörligt
friluftsliv utmed kanalen är mycket positiv. Men den innebär
också en ökad risk för förslitning och därmed förändring av
den speciella miljön.
I det förslag till miljöbalk som framlades av den förra
regringen men som den nya regeringen återkallade föreslogs
att landskap som utgör värdefulla kulturmiljöer skall kunna
skyddas som kulturreservat och kulturvårdsområden.
Som skäl anfördes att ''det är viktigt med regler om att
bevara kulturmiljöer som en del av landskapsbilden i den nya
mijöbalken. Det bör klart markeras att kulturmiljöaspekter,
ensamma eller tillsammans med naturvårdsaspekter är ett
skäl att meddela skyddsföreskrifter. En särskild bestämmelse
bör därför finnas med denna innebörd.''
Att göra Göta Kanal med strandzon till kulturvårdsområde
skulle således väl ha passat in i det som inledningsvis i
motionen beskrivits.
Det skulle på ett bra sätt kunna förena det rörliga
friluftslivet och den ökade turismen med intresset att bevara
den unika miljön i Göta Kanalområdet.
Genom att förslaget till miljöbalk återkallats saknas dock
än så länge denna möjlighet. Ett alternativ kan därför istället
vara att göra kanalen med strandzon till ekopark enligt
samma principer som tillämpats för nationalstadsparken i
Stockholm.
Vad detta skulle innebära och hur det skulle komma att
fungera bör dock först utredas. I händelse av att regeringen
återkommer med förslaget att kulturvårdsområden skall
kunna inrättas, bör utredningen omfatta även detta alternativ.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
konsekvenserna av att göra Göta kanal med strandområde till
ekopark alternativt kulturvårdsområde.

Stockholm den 25 januari 1995

Roland Larsson (c)