Bestämmelserna om skydd för vattendrag som är
värdefulla ur bevarandesynpunkt finns i naturresurslagen,
NRL, 3 kap. 6 §. Där anges att vattenkraftverk samt
vattenreglering eller vattenöverledning för kraftändamål inte
får utföras i vissa särskilt angivna vattenområden och
älvsträckor.
I 3 kap. 2--6 §§ finns vidare särskilda bestämmelser om
skydd för natur- och kulturvärlden. Dessa bestämmelser
berör också värdefulla vattendrag.
Riksdagen beslutade senast den 24 mars 1993 om att 13
vattenområden och älvsträckor skall omfattas av
skyddsbestämmelserna enligt 3 kap. 6 § NRL. Vid samma
tillfälle beslutades om en fortsatt inventering av skyddsvärda
älvsträckor och vattenområden i landet. Riksdagen beslutade
även att ytterligare överväganden borde göras beträffande
älvsträckorna vid Brunnsberg i Österdalälven, sträckan
mellan Stennäs och Björna i Gideälven, vid Jaurekaska i
Stora Luleälven samt Ljungån i Gimån.
Senare har regeringen tillkallat en utredare med uppgift att
lämna förslag om vilka ytterligare värdefulla vattenområden
och älvsträckor i landet som bör skyddas mot
vattenkraftutbyggnad. Utredaren har enligt
kommittédirektiven att särskilt ytterligare vidta de
överväganden riksdagen beslutat enligt ovan.
I den promemoria som föregick regeringens beredning av
proposition 1992/93:80 om utökat älvskydd, framgår bl.a.
följande om sträckan vid Brunnsberg i Österdalälven:
Österdalälven har på denna sträcka bibehållit något av sitt
ursprung medan resten förvandlats till lugnvatten mellan
kraftverksdammar. Riksintressen ska i detta fall mätas mot
varandra. Ett tillskott till landets elproduktion på högst 65
GWh ställs då mot bevarandet av den fritt rinnande älven
genom en levande bygd där turism och fiske är viktiga för
dess befolkning. Här finns ett lättpaddlat kanotvatten och ett
mycket värdefullt strömfiske med goda bestånd av harr och
öring. Fisket är upplåtet som sportfiske och därmed
sammanhängande service och god tillgänglighet.
Fiskeristyrelsen har därför betecknat älven här som
riksintressant för fritidsfisket och riksintresset avser också de
skyddsvärda arter och stammar av fiskar som förekommer.
Djurlivet är rikt med stora mängder häckande sjöfågel.
Knölsvan häckar här på sin nordvästligaste lokal i länet.
Säkra iakttagelser av utterförekomst har även rapporterats.
Länsstyrelsen i Dalarna har i yttrande till utredaren under
hösten 1993 återupprepat bevarandeintresset av älvsträckan.
Slutligen bör erinras om att vid den folkomröstning i
frågan som genomfördes den 13 november 1994, 72 % av
kommunens invånare uttalat att kraftverket inte borde
byggas. Endast 26 % stödde kravet på en utbyggnad.
Deltagandet i omröstningen var över 70 %.
Det finns således mycket starka skäl mot en utbyggnad.
Dessa har också vunnit gehör hos en stark opinion i bygden.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om skydd av älvsträckan vid Brunnsberg
i Österdalälven enligt 3 kap. 6 § i naturresurslagen, NRL.