Skattelagstiftningens konsekvenser för landsbygden
Intresset ökar hos unga människor att bosätta sig på
landsbygden. Många anser att där finns den bästa
uppväxtmiljön för barnen. Tyvärr är det inte alltid så lätt att
förverkliga drömmen om ett liv på landet. Många svårigheter
reses av den lagstiftning vi har bland annat runt
fastighetsägandet.
Utvecklingen är därför fortsatt negativ ifråga om boende
och brukande i många landsbygdsområden. En rad
samverkande faktorer gör att avfolkningen fortsätter.
Möjligheten att skaffa bostad och ibland också en större eller
mindre areal åker och skog är viktiga faktorer som påverkar
den enskildes intresse för bosättning på landsbygden.
Utökning av befintliga fastigheter kan på samma sätt vara av
stor betydelse för fortsatt boende och försörjning. Tidigare
var lantbruksfastigheterna väsentliga för odling och
djurhållning. I dag är den egna fastigheten basen för
landsbygdsbons samlade verksamhet, som kan spänna över
många områden. Behovet ökar troligen av att kunna
kombinera olika försörjningskällor.
Ny lagstiftning de senaste åren underlättar i vissa stycken
landsbygdsinriktade åtgärder på fastighetsområdet.
Utboägandet och flerägandet har dock fortsatt att öka.
Genom olika former av kringgående uppnås delvis andra
resultat av lagarna än vad som var avsett. Även
skattelagstiftningen har vissa negativa konsekvenser.
Det tilltagande utboägandet resulterar i många fall i att
byarna utarmas. Bland exempelvis Västerbottens byar finns
nu många där byinvånarna äger mindre än en femtedel av
byns marker. I de flesta fall bor ägarna inte ens i kommunen.
Resultatet blir att byborna inte längre har bestämmandet i
byn. Det är viktigt att komma ihåg att jorden och skogen inte
bara är produktionsfaktorer utan också bärare av ett
kulturmönster som fortfarande är mycket viktigt för
landsbygdsborna. Gemensamma aktiviteter som jakt, fiske,
kulturmiljövård m.m. försvåras med ökande utboägande.
Det bör också i detta sammanhang nämnas att ett flertal
EU-länder har betydligt högre krav på boende och brukande
än vad Sverige har. I jämförelse med Norge kan man till och
med påstå att vi saknar tydliga landsbygdspolitiska mål.
Andelsförvärven och flerägandet utgör speciella problem.
Detta kan belysas av följande exempel ur verkligheten som
gäller ett förvärv av 1/864-del av jordbruksfastigheten
Bångnäs 1:2 i Vilhelmina kommun. Fastigheten omfattar 122
hektar varav 88 hektar produktiv skogsmark samt del i
Vilhelmina allmänningsskog. Fastigheten har ett femtiotal
ägare. Säljaren äger före försäljningen 1/288-del. Köparen är
bosatt i Sundsvall och har en sommarstuga på allmänningens
mark. Han uppger som motiv för köpet att han vill få tillgång
till jakt och fiske på allmänningens marker. Möjligheten för
länsstyrelsen att avslå förvärvsansökan anses inte föreligga
då det inte väntas finnas något intresse från ortsbefolkningen
att köpa en sådan andel till det aktuella priset 50.000 kr.
Uppsplittringen i andelar är i detta fall till stor olägenhet vid
förvaltningen av allmänningens skogar. Det finns goda
möjligheter att via andelsförvärv kringgå jordförvärvslagens
bestämmelser. Flerägandet tenderar att lägga en död hand
över fastigheterna och förhindra all för bygden positiv
användning.
På detta sätt kan alltså de förändringar fortsätta som
innebär att landsbygden missgynnas allt mer. Man måste se
mycket allvarligt på denna utveckling som pågått under lång
tid. Det finns uppenbara skäl att överväga förändringar i
gällande regler inom fastighetsbildning, fastighetsförvärv,
fler-/utboägande och skattelagstiftning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fastighets- och
skattelagstiftningens konsekvenser för utvecklingen på
landsbygden,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppdrag att kartlägga fastighets- och skattelagstiftningens
negativa inverkan på landsbygdsboendet samt föreslår
sådana förändringar att lagstiftningen stödjer en utveckling
av landsbygdens näringar och boendet på landet.
Stockholm den 25 januari l995
Torsten Gavelin (fp)