Nybyggda bostäder måste byggas om för att klara kraven
på tillgänglighet i plan- och bygglagen trots att kraven är
hårda och borde leda till att nyproducerade bostäder har
anpassats. Detta är slöseri med våra gemensamma resurser.
De som berörs av bostadsanpassning och generell
tillgänglighet är en ökande grupp. En femtedel av landets
befolkning är över 65 år. Nedsatt rörelseförmåga har drygt 1
miljon personer i Sverige. En halv miljon kan inte gå i
trappor, cirka 230 000
är svårt rörelsehindrade och många som vårdats
färdigt inom somatisk korttidsvård kan ej förflytta sig själva.
Det är ekonomiskt omöjligt att bygga serviceboende åt alla
som behöver det. Därför måste vanliga bostäder anpassas.
Det stöd som finns för bostadsanpassning kan sökas i plan-
och bygglagen som 1987 skärptes i fråga om tillgänglighet
men som ger friare tyglar för själva byggprocessen. PBL
kompletteras av Nybyggnadsregler som från 1991 ersätter
Svensk Byggnorm.
Lagen säger att ''bostäder, arbetslokaler och lokal där
allmänheten har tillträde ska vara tillgängliga för och kunna
användas av personer med nedsatt rörelse- eller
orienteringsförmåga''. Detta gäller även bostäder i
flerbostadshus.
Trots lagens skärpta krav använder kommunerna varje år
miljontals kronor för att bostadsanpassa lägenheter, även
nyproducerade, för att göra dessa tillgängliga för äldre och
funktionshindrade. Det visar tydligt att PBL inte räcker till.
Oftast är det små detaljer som behöver ändras. Mest
frekvent är trösklar för lägenhetsdörrar, hygiendörrar,
utjämning av nivå till uteplats och av tröskel till balkongdörr.
Men även bredare dörrar, elinstallationer såsom vägguttag,
eluttag och strömställare som skall placeras en bit upp på
väggen istället för nere vid golvet, inredning i köken som
skall förses med hällspis och inbyggnadsugn etc.
Att bostadsanpassa lägenheter efter det att vi blivit äldre
eller efter det att vi fått något funktionshinder är kostsamt
och det är inte alltid så lätt att i efterhand få anpassningen att
smälta in i befintlig miljö. Därför är det bättre att
''bostadsanpassa'' lägenheterna redan vid nyproduktion. För
det som är bra för äldre och handikappade är oftast bra även
för oss andra. Dessutom skulle det vara lättare för äldre och
handikappade att hälsa på vänner och släkt om man visste att
alla lägenheter har samma tillgänglighet. Samspelet mellan
människa och fysisk boendemiljö måste tydligare framgå i
PBL och Nybyggnadsregler.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av högre
bostadsanpassningskrav vid ny- och ombyggnad av bostäder.
Stockholm den 22 januari 1995
Christin Nilsson (s)
Annika Nilsson (s)
Bo Nilsson (s)
Bengt Silfverstrand (s)