Många människor är idag oroliga över bristerna i
boendemiljön. Var fjärde svensk har idag någon form av
allergi eller annan överkänslighet. Bland barnen är ca en
tredjedel drabbade av allergier. Det är viktigt att bostäder och
andra byggnader har inomhusklimat och luftkvalitet som är
anpassade efter oss människor. Det är lika viktigt att
byggnaderna består av material, som kan återanvändas och
återvinnas och att miljövänliga, energisnåla alternativ
används för uppvärmning, belysning, vatten- och
avloppssystem. Miljöbelastningen totalt måste minimeras.
Intresset för ekobyggande har ökat starkt under senare tid.
Att bygga ekologiskt är inte att gå tillbaka i tiden utan att ta
tillvara gammal kunskap tillsammans med de kunskaper och
erfarenheter vi har idag. Det finns nu erfarenheter, kunnande
och utprövad teknik för ekologiskt byggande och boende,
men det saknas ett samlat grepp över hela området och en
mer entydig definition av begreppet. Vad som är ekologiskt
byggande är fortfarande oklart.
Bebyggelseutveckling
Det ursprungliga svenska bosättningsmönstret formades
av den knappa tillgången på resurser för framställning av
föda. Senare ändrades mönstret av industrialiseringen och
tillgången på råvaror för industrin. Numera talar man om ett
kunskapssamhälle. Genom att utnyttja informationsteknik
får fler möjlighet att arbeta i hemmet. Vid sidan om denna
utveckling har antalet jordbruk minskat betydligt och
bebyggelsestrukturen ändrats med förtätningar och
förortssamhällen med långa pendelavstånd.
Att definiera en ''ekoby''
1990 tog Boverket initiativ till ett första försök att precisera
begreppet ''ekologiskt byggande'' och landade, med av hjälp
en namnkunnig expertgrupp, vid att definiera en ''ekoby'',
så långt det då gick. Att planera byggandet som en
förortsbetonad ekoby var vid den här tiden på stark
frammarsch och Boverkets lilla skrift om Ekobyar, 1991,
med ett antal uppräknade förutsättningar, egenskaper och
krav underlättade för många att komma igång. Trots att
skriften inte hade så stora anspråk blev den något av en
startpunkt. Redan vid den här tiden fanns exempel på
ekobyar, som utvecklat ett boendeförsök i gemenskap och
med naturen, kooperativt, med mål som medveten
resurshushållning, ekologiskt genomtänkt drift,
självförvaltning och självtillit. Det fanns också enskilda
försök och mer uppmärksammande experiment med
flerbostadshus inne i städerna. Intresset har hela tiden ökat
och med det efterfrågan på kunskap. Självbyggarna är många
och även idéerna om hur man når det bästa ekologiska och
energisnåla resultatet. Det har hållits otaliga cirkelmöten och
solvärmeanläggningar har byggts runt om i landet.
Nya kunskaper och nya material
Nu, efter några år, med många igångsatta ekoprojekt, är det
dags att utvärdera, omformulera och på nytt definiera inte
bara ekobyn utan allt som har med ekologiskt byggande att
göra. Det gäller från första tanken på att bygga; hela byggets
livscykel -- med avvägningar för de stora och de små
kretsloppen och så lite miljöbelastning som möjligt. Det
gäller råvaran, byggnadsmaterialet, som inte får medföra
risker för vår hälsa eller vår miljö vare sig vid framställning,
transporter, användning eller rivning. Byggnadsmetoderna
ändras med de nygamla ''rena'' byggnadsmaterialen. Vårt
sätt att nyttja bostaden och andra byggnader förändras också
med en ny livsstil, som följer parallellt med nya insikter om
människans begränsade resursramar i ett uthålligt samhälle.
Kretsloppstänkandet är ett allmänt och positivt begrepp som
de flesta ställer upp på, även om inte alla förstår vilka
inskränkningar det egentligen betyder för vårt
''välfärdslevande''. Idag finns utvecklade bra system för
uppvärmning, som minimalt tär på de ändliga resurserna, det
finns nya ekologiskt riktiga lösningar för toa-avlopp, vi har
ett flertal källsorteringsanordningar och
komposteringsanläggningar på marknaden och kommunerna
är i full gång med att hitta olika lösningar på
avfallsproblemen. Den selektiva rivningen av hus, som
Miljöpartiet berör i annan motion, är också en nödvändig
pusselbit för att bättre komma i balans med våra egentliga
ekologiska förutsättningar. Våra hus har en livscykel. Vårt
ansvar skall gälla hela byggnadens cykel.
Från ekoby till allmänt ekobyggande
Ekobyrörelsen lever och har utvecklats snabbt sedan
Boverkets expertgrupp diskuterade begreppen 1990. Idag har
vi en folkrörelse inte bara vad gäller ekobyboendet utan
också i hög grad ett miljöinriktat egnahemsbyggande. Sedan
flera år pågår i våra städer olika ekologiskt och
energisparinriktade ny- och ombyggnationer av hyres- och
bostadsrätter, där man redan vid planeringen låter de boende
påverka husens utformning, vad de skall innehålla och olika
gemensamhetsanordningar. Det blir allt vanligare med
solvärmeanläggningar, källsortering och kompostering,
jordkällare och växthus, men man har också en helt ny syn
på material, färger, ljusinsläpp, ventilation (bl.a.
självdragsteknik), isoleringsmaterial och byggmetoder. Det
är en positiv och nödvändig utveckling, som bör uppmuntras
och få stöd på olika sätt.
Nätverk av kunskapsutbyte
Kunskaperna och erfarenheter utbyts i nätverksliknande
kontaktsystem. Det ena bygget är inte likt det andra och det
utvecklas en mängd varianter. Marknaden erbjuder nu också
en rad olika mer eller mindre bra produktvarianter av
''ekologiska lösningar''. Det finns många olika skrifter och
publikationer, som behandlar ekologiskt byggande (en bra
sådan är Ekobygg, produktguide för sunda och miljövänliga
hus). Men ett samlat grepp över idéer och erfarenheter finns
inte, lika lite en mer tydlig definition av begreppet
''ekologiskt byggande''.
Att gå vidare
För dörren står fortsatta omfattande program för
allergisaneringar av felkonstruerade hus. Ny- och
ombyggnationer måste snarast få mer fasta, ekologiska
kriterier, för att vi skall kunna leva upp till målen om ett
kretsloppssamhälle. För att gå vidare krävs också en
samordning av nationella, regionala och kommunala
insatser. Boverket är den myndighet som bör ha ett
samordnande ansvar för detta arbete och få i uppdrag att
definiera ett ekologiskt byggnadsbegrepp. I anslutning till
detta är det aktuellt att se över möjligheter att införa
miljöklassning av hus. Detta tas upp i en separat motion.
I ytterligare en annan motion tar vi upp en mycket viktig
fråga i det här sammanhanget. Vi anser att utbildning och
forskning i ekologiskt byggande mer påtagligt snarast bör
etableras i arkitektutbildningen.
Ett ekologiskt byggnadsbegrepp
Det är uppenbart att det behövs ett ekologiskt
byggnadsbegrepp som reglerar det fortsatta ny- och
ombyggandet. Ekobyrörelsen har visat vägen. Nu gäller det
att övrig byggnadsverksamhet följer efter. Vi måste sluta
kretsloppen. Genom att tillämpa ekologiskt byggande kan
naturens kretslopp mellan boende och närskalig produktion
efter hand återskapas. Att göra ett ''sjukt'' hus ''friskt'' med
hjälp av mekanisk ventilation har inte direkt med ekologiskt
byggande att göra utan snarare med att ''plåstra om''
problemen med hjälp av dyra och energislukande åtgärder.
Även om en sådan åtgärd ibland kan vara en sista utväg är
det fel väg. Hus skall inte vara täta som plastpåsar. De skall
andas, ha vackra ögon och i huvudsak kunna ventileras
genom självdrag. Ett krav i det ekologiska
byggnadsbegreppet bör också vara att varje enskilt nybygge
eller ombyggnad alltid ska bli bättre ur energi- och
resurshushållningssynpunkt än motsvarande bebyggelse vid
varje tidpunkt.
Att följa upp och utvärdera
Riksdagen bör noga följa den utveckling som skett inom
ekologiskt byggande och vidta åtgärder för att stora delar av
nybyggnadsbehovet i framtiden kan täckas av så kallade
ekobyar. Framtiden kommer säkert att ge anledningar till
både utvärderingar och kanske omvärderingar också vad
gäller dagens ekologiska byggande, men de goda
erfarenheterna hittills är tillräckliga för en rejäl synvända. Vi
föreslår att ett tydligt ekologiskt byggnadsbegrepp, som
täcker byggnadens hela livscykel, snarast fastställs i enlighet
med naturresurslagens portalparagraf.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att Boverket bör få i uppdrag att snarast
utveckla ett tydligt ekologiskt byggnadsbegrepp.
Stockholm den 23 januari 1995
Marianne Samuelsson (mp)
Birger Schlaug (mp)
Per Lager (mp)
Barbro Johansson (mp)
Bodil Francke Ohlsson (mp)